- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
817-818

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Narr ... - Narva, stad i ryska guvern. Petersburg, vid Baltiska jernvägen, på venstra standen af Narova

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

frukten den förstnämnda formen; den senare
utmärker slägtet Tofieldia Huds. Den svenska
N. ossifragum L. har 15–30 cm. hög, uppstigande,
trind, enkel stjelk. Från den krypande rotstocken
uppstiga tätt intill stjelken styfva, jämnbreda,
nästan gräslika blad af 5–10 cm. längd, vid basen
omslidande hvarandra. Stjelkbladen bestå nästan
blott af slidor. Blommorna sitta i klasar, stödda
af lansettlika till borstlika skärmblad. Blomkalken
är invändigt gul, utvändigt med en grön midtlinie å
kalkbladen. Denna lilla vackra ört förekommer här
och der i torfmossar och vid bäckstränder från
Skåne upp till Jämtland. Örtståndet beskylles,
sannolikt med orätt, att förorsaka benskörhet, om
det fortäres af boskapen (deraf artnamnet ossifragum,
»benbräckande»). Man har ock förr användt rotstocken
och örten, under namn af radix et herba graminis
ossifragi,
mot grus och sten i urinvägarna.
O. T. S.

Narthex. 1. (Lat. Ferula.) Hos forntidens greker
namnet på en hög buskväxt med ihålig, märgfylld
stam, enligt beskrifning närmast liknande vår
fläderbuske. I narthexstängelns märg brukade man
för längre tid förvara glimmande eld, och enligt
sagan förde Promethevs i en sådan stängel elden
från himmelen. Äfven nyttjades sådana stänglar af
bacchanterna såsom thyrsosstafvar och af skolmästarna
såsom bestraffningsredskap. (Af den latinska
benämningen på narthex, ferula, är det svenska
ordet, ferla bildadt.) Narthex kallades äfven en
cylindrisk dosa eller ett fodral till förvaring af
parfymer, läkemedel m. m. – 2. Byggnadsk., i den
fornkristna basilikan den stundom befintliga
inre, smala förhallen, hvilken sträckte sig
öfver byggnadens hela bredd och var afsedd för de
församlingsmedlemmar, som blifvit ådömda kyrkliga
disciplinstraff (kyrkoplikt). Likaledes var narthex
platsen för de personer, som beredde sig att
upptagas i församlingen, de s. k. katekumenerna. –
3. Narthex asafoetida, bot. Se
Dyfvelsträck. 1. A. M. A.         2. Upk.

Naruszewicz [-sje’vitj], Adam, polsk författare,
historiker, f. i Pinsk 1733, inträdde redan vid
unga år i jesuitorden, studerade i utlandet, blef
professor i poetik först i Vilna, derefter vid
adelskollegiet i Varsjav, slutligen biskop först
i Smolensk, sedan i Luck. I sina lyriska stycken,
mest hofpoesi, gratulationer o. d., hyllar han
den psevdoklassiska smaken. Stilen är tung och
patetisk, innehållet magert. Mera betydande äro hans
satirer. Han är demokrat och vänder sina blickar
till den gamla tiden, då konungen ännu hade någon
myndighet. Han förutser förderfvet; den fyraåriga
riksdagen, hvari han sjelf deltog, fyller honom med
dyster förtviflan, åt hvilken han ger uttryck i sin
berömda dikt »De dödas röst», som man kallat »Den
polska reformens filosofi». N:s vigtigaste arbete är
emellertid Polska folkets historia. Af denna utkommo
1780–86 7 band, i hvilka berättelsen föres fram till
jagellonska husets tronbestigning. Det är den första
kritiska behandling af ämnet, en säker grundval
och utgångspunkt för senare forskare. Fosterlandets
olyckor betogo författaren lusten att
fortsätta, och han öfverlefde ej länge dess
undergång. Bland hans öfriga skrifter förtjenar
att nämnas hans biografi öfver Chodkiewicz och hans
Taurica (historia och beskrifning öfver Krim). N. dog
i Janów vid Bug 1795. Lll.

Narv (narf) l. arv (Isl. arfi), i folkspråket
benämningar på åtskilliga örter, vanligen med
slankiga, nedliggande, mer eller mindre utbredda
stjelkar, hvilka örter tillhöra nat. fam. Alsinaceae
(se d. o.). Man begagnar dessa ord endast i
sammansättning, t. ex. vassnarv, vass-arv eller
våtarv, Stellaria media L., äfven kallad fogelnarv
l. fogelnate, emedan denna växt gerna fortäres af
burfoglar. Hönsarv är namnet på slägtet Cerastium
L. Ett mycket mjukt och spädt grässlägte, Catabrosa
P. Beauv., som växer på fuktiga ställen, har fått
namnet narv-gräs. O. T. S.

Narva, stad i ryska guvern. Petersburg, vid Baltiska
jernvägen, på venstra stranden af Narova, som
der bildar ett 5,5 m. högt, genom en holme tudeladt
vattenfall. Omkr. 6,500 innev. N. består af den mest
af tyskar bebodda egentliga staden, v. om floden, samt
den midt emot belägna mest af ryssar bebodda förstaden
och forna fästningen Ivangorod (se d. o.). Staden,
som var befäst till 1864, drifver liflig handel med
trävaror, spanmål, lin och hampa, men industrien är
obetydlig. N. anlades enligt ryska krönikor 1256,
hörde länge till hanseförbundet och den livländska
ordensstaten, men eröfrades 1558 af tsar Ivan IV
Vasiljevitj. Svenskarna under Pontus de la Gardie
stormade staden d. 6 Sept. 1581 och behöllo den till
d. 10 Aug. 1704, då den något öfver 5,000 man starka
besättningen under H. R. Horn efter det mest lysande
försvar måste gifva sig åt ryssarna. Under svenska
perioden var staden tidtals säte för generalguvernören
öfver Ingermanland och Keksholms län samt hade en
luthersk superintendent. I N. afled hertig Karl Filip,
Gustaf II Adolfs broder, d. 25 Jan. 1622.

Mest kändt har N. blifvit genom det slag, som
utkämpades derinvid d. 20 Nov. 1700. En stor rysk armé
under tsar Peter inneslöt d. 17 Sept. n. å. N., hvars
1,800 man starka svenska besättning under H. R. Horn
höll sig tappert trots ryssarnas bombardement
från 5 batterier samt natten emellan d. 7 och 8
Nov. företagna 3 stormningar mot Ivangorod. Karl XII,
som samlat sina trupper till Wesenberg (i norra
Estland, 7 dagsmarscher v. om N.), beslöt att undsätta
staden, lemnade derför 5,000 man till Livlands skydd
och afmarscherade d. 13 Nov. med 5,100 man infanteri
samt 3,100 man kavalleri och dragoner mot N. Under
natten till d. 18 togs genom öfverraskning passet
Pyhhajöggi, som försvarades af general Sjeremetjev
med 6,000 man, och d. 19 inträffade svenskarna vid
Lagena, 10–12 km. från N. Vester om staden hade
ryssarna uppfört en 7,000 m. lång befäst linie med
vall och graf, hvilken stödde sina båda flyglar mot
floden. Denna linie besattes af 40,000 man (medräknas
äfven det hären åtföljande lösa folket, torde summan
hafva stigit till nära 80,000 man) under befäl af
hertigen af Croy emedan tsaren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free