Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Narve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som skall hafva inrymt den bekanta Heliga hyddan (se
Loreto), samt en vid torget belägen synagoga, som
man redan i 6:te årh. betraktade som Jesu skola. I
det latinska qvarteret ligga den protestantiska
kyrkan samt en skola, tillhörig den engelska
Church missionary society, och n. om staden på
bergssluttningen har Female education society
i London ett barnhem för flickor. Dessutom hafva
protestanterna der ett missionshus och ett sjukhus.
Naseby [nesbi], by nära nordvestra gränsen af
engelska grefskapet Northampton, bekant genom den
seger, som parlamentstrupperna under Fairfax och
Cromwell d. 14 Juni 1645 der vunno öfver den kungliga
hären, anförd af Karl I.
Nash [näsj], Thomas, engelsk satiriker, f. omkr. 1564,
d. 1601, lifnärde sig i London med pamflett-skrifveri
och omarbetning af skådespel. Hans humor, glänsande
stil och flinka uppfattning af det löjliga och
förvända gjorde honom till en fruktad belackare. Af
hans arbeten må nämnas Anatomy of absurditie (1589),
Pasquil’s apology (1590), Pierce pennilesse, his
supplication to the devill (1592; å nyo utg. 1842)
och det satiriska maskspelet Summer’s last will and
testament (1592).
Nash [näsj], John, engelsk byggmästare, f. 1752,
d. 1835, har i flere hänseenden tryckt sin prägel på
det nuvarande London. Redan i början af 1800-talet
var han ifrigt sysselsatt med att bygga privathus
och villor, utförda på engelskt sätt i en form,
som man kallar »palladian stile», men som N. ansåg
sig väsentligen hafva förbättrat. Likaledes trodde
han sig känna den klassiska arkitekturen, men
han har i verkligheten endast lånat dess former
för sina barocka idéer. Allt detta var dock mera
oskadligt, tills han lyckades vinna konung Georg IV:s
förtroende och genom honom erhöll uppdrag af ofantlig
omfattning, hvilka kostade oerhörda summor, utan att
bidraga till verldsstadens försköning. Till dessa
uppdrag hörde utförandet af Regent street (1813),
der flere hus blifvit sammanförda under en gemensam
fasad, samt All souls’ church i jonisk och korintisk
pelareordning, men med ett barockt torn. Utom annat
restaurerade han och tillbyggde Buckingham Palace,
hvilket engelsmännen sjelfva kalla »by no means
a fine structurc» (ingalunda en vacker byggnad),
samt dekorerade kungliga palatset i Brighton,
hvaröfver han utgifvit ett stort illustreradt verk.
C. R. N.
Nashua [nä’sjuä], stad i nord-amerikanska staten
New Hampshire, vid Merrimacs förening med sin biflod
Nashua. 13,397 innev. (1880). Väfnadsindustri samt
tillverkning af smidesartiklar, maskiner, papper
m. m.
Nashville [nä’sjvill], hufvudstad i nord-amerikanska
staten Tennessee, vid Ohios biflod Cumberland. 43,350
innev. (1880). Staden har ett ståtligt kapitolium
samt flere högskolor, bl. a. Nashvilie university,
grundadt 1785, Vanderbilt university, grundadt 1872
af metodister och 1873 uppkalladt efter Vanderbilt,
som donerade dit 1 mill. doll., Fisk university,
stiftadt 1866 för färgade. I staden finnas
derjämte statens blindinstitut och fängelse samt
statsbiblioteket (omkr. 30,000 bd). Liflig
handel, i synnerhet med bomull och tobak, 3 stora
bomullsspinnerier samt sågar, mjöl- och oljeqvarnar
m. m. Staden anlades 1780.
Nasica. Se Scipio.
Nasik. 1. Distrikt i kejsaredömet Indien,
presidentskapet Bombay, norra »divisionen». Areal
15,384 qvkm. 781,206 innev. (1881), nästan alla
hinduer. – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, vid
Godavari och nära jernvägen mellan Bombay och
Allahabad. 22,436 innev. (1881). N. betraktas af
hinduerna som en mycket helig stad och de vallfärda
derför dit i myckenhet.
Nasir (plur. ofta nasiréer, af Hebr. nasir, afskild,
invigd) var hos judarna under äldre tider namnet
på den, som genom ett särskildt löfte, aflagdt
af honom (eller henne) sjelf eller före födelsen
af föräldrarna, helgades åt Jehovas tjenst. Detta
för viss bestämd tid eller för lifstiden afsedda
helgande, som för öfrigt icke medförde någon
medborgerlig undantagsställning eller presterliga
företrädesrättigheter, bestod i allmänhet i strängaste
afhållsamhet från allt orent, från njutande af vin
o. dyl., hvartill såsom yttre tecken kom att håret ej
fick afrakas, utan skulle växa fritt. Löftet kunde
äfven afse vissa bestämda åligganden. Så blef Simson
särskildt invigd till att vara en Jehovas stridsman
mot Israels fiender. H. A.
Nasir (Arab.; tillsyningsman, kontrollant), i Egypten
titeln på högsta myndighetspersonen, nasir-kism,
inom en kism (största förvaltningsdistriktet
inom en mudirijje); i Turkiet dels titeln på
den ämbetsman, som har öfveruppsigten öfver
förvaltningen af moskéernas egendom (wakf), dels
liktydigt med »minister», t. ex. malije näsir-i,
finansminister, charidjijje nasir-i, utrikesminister.
H. A.
Nasir Chosrau, Abu Muln-ed-dïn, Persiens förste
store didaktiske skald, f. 1004 nära Balkh, vistades
en tid vid ghasnaviden Mahmud den stores hof och var
1045 finanssekreterare hos seldsjuk-sultanen Togrul
beg. Vid denna tid hade N. tillegnat sig ett högst
vidsträckt vetande och äfven tömt njutningarnas bägare
i botten. En sann Faust-natur, kände han sig djupt
missnöjd och olycklig, men fylld af en brinnande
törst efter en högre insigt i det gudomliga. Han
företog då (1045–52) en pilgrimsfärd till Mekka
och Medina. En frukt deraf vardt hans Sefer-name,
(»resebok»; utgifven med fransk öfvers. af Schefer,
1881), den yppersta källa man eger för kännedomen om
tillståndet i Persien, Arabien, Syrien, Palestina
och Egypten omkr. midten af 1000-talet. I Kairo,
som syntes honom vara ett »jordiskt paradis», tog
N. de starkaste intryck af sjiiternas läror, och
han gjorde till sin lifsuppgift att sprida dessa
i sitt fädernesland. Denna sträfvan hade dock till
följd att han bortjagades. Han tog då (omkr. 1060)
sin tillflykt till Jumgan i Badaksjan-bergen,
lefde der såsom eremit och samlade kring sig en
lärjungeskara. Död 1088. – Sina känslor af hopp och
förtviflan under landsflykten uttryckte N. i lyriska
dikter, i hvilka finnas inströdda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
