- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
829-830

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nassau ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

deputeradekammaren och tillhörde der det
fri-konservativa partiet. N. är en af den tyska
socialpolitiska skolans (»katedersocialisternas»)
koryféer och sedan 1874 president i »Verein für
sozialpolitik». Hans skrifter röra hufvudsakligen
penning- och bankväsendet samt skatteväsendet.
3. R. T-dt.

Nastola, socken i Tavastehus län, Hollola domsaga
och härad, Finland, utgör ett imperielt pastorat
af 3:dje kl., Borgå stift, Hollola kontrakt. Areal
368 qvkm. Befolkningen finsk, 4,299 personer
(1883). Nastola hette i äldre tider Nyby.
A. G. F.

Nastrand, Nord. mytol. Se Nåstrand.

Nasturtium R. Br., vattenkrasse, bot., ett
slägte af större eller mindre örter, hörande till
nat. fam. Cruciferae Adans., kl. Tetradynamia
L. Blomfodret är kortare än blomskaftet, nästan
öppet. Skidan är tämligen kort, jämnbred eller
aflång-rundad, med kullriga, släta skal utan
nerver och med längre eller kortare spröt af det
qvarsittande och något utväxta stiftet. Fröna
äro plattade, ovingade. Till detta slägte föres
N. armoracia, pepparroten (se d. o.). Hit höra
äfven N. officinale, källkrassen (se Krasse), och
dessutom fyra andra arter inom den svenska floran.
O. T. S.

Nasua. Se Näsbjörnslägtet.

Natal. 1. [Eng. utt. nä’täl l. nätä’ll]. Britisk
koloni på sydöstra kusten af Afrika, ungefär
emellan 27° och 31° s. br. samt 29° och 32°
ö. lgd, begränsad i s. ö. af Indiska oceanen,
i s. v. af Kaffraria och Basuto-land, i n. v. af
Oranje-republiken och Syd-afrikanska republiken
(Transvaal) samt i n. ö. af Sulu-landet och
Syd-afrikanska republiken. Areal 48,560 qvkm. 424,495
innev. (1884), deraf omkr. 35,000 hvita (af dessa är
1/5 af holländskt ursprung), 27,000 indiska kulier
och resten kaffrer. På vestra gränsen löpa Katlamba-
l. Drakbergen, hvilka bilda östra randen af den inre
högplatån. Alla strömmar och bäckar i N. upprinna på
dessa berg och flyta mot s. ö. Ingen af floderna,
bland hvilka Tugela är den största, är segelbar,
och alla hafva sandbankar framför mynningarna. Från
Drakbergen sänker sig landet i 3 afsatser mot
hafvet och bildar derigenom 4 terrasser, af hvilka
de 3 högsta ligga i medeltal 1,200, 600 och 250
m. öfver hafvet. Det subtropiska kustlandet är den
rikaste delen af N. En väsentlig skiljaktighet råder
i klimatiskt hänseende, beroende på den olika höjden
öfver hafvet. I allmänhet är klimatet likartadt med
Kaplandets. Egentliga skogar finnas icke, men landet
har flere värdefulla trädslag. Af hela arealen äro
omkr. 8,000 qvkm. afsätta för kaffrernas räkning,
32,000 hafva förvärfvats af européerna och 8,000
tillhöra ännu kronan. 1884 voro endast omkr. 350
qvkm. odlade af européerna och 1,200 af kaffrerna.
Vigtigaste sädesslaget är majs. Derjämte odla
kaffrerna s. k. kafferkorn (Sorghum caffrarium),
batater samt meloner. Européerna odla äfven något
hvete samt hafre och korn, och öfver hufvud gifva
alla europeiska kulturväxter god afkastning på för dem
lämpliga lokaler. Sockerrör är f. n. den kulturväxt,
som hufvudsakligen odlas för export.
Kaffe- och bomullsodlingen försöktes för några år
sedan, men har nu öfvergifvits. Torka åstadkommer ofta
stor skada på växter och djur. Mineraltillgångarna
(jern- och något kopparmalm samt stenkol i mängd) äro
föga bearbetade. Landets hufvudnäring är boskaps- och
fårafvel (omkr. 570,000 nötkreatur, 560,000 får och
80,000 angoragetter), och afkastningen af hjordarna
utgör landets förnämsta exportartikel. Utförseln
hade 1884 ett värde af 958,000 pd st., deraf fårull
för 523,000 pd. Införseln, hufvudsakligen engelska
industrialster, uppgick s. å. i värde till 1,676,000
pd. 1886 hade landet 350 km. jernvägar. Hufvudstad
är Pietermaritzburg. – N:s kust sågs först af Vasco
da Gama juldagen (Lat. natalis Domini), 1497,
och landet fick med anledning deraf namnet Terra
natalis.
1721 anlade holländarna ett nybygge der,
hvilket snart öfvergafs. 1834 förvärfvade engelske
kaptenen Allen Gardner af kaffrerna ett stort
landområde, anlade staden D’Urban och konstituerade
kolonien under namnet republiken Victoria. 1837
började boers (holländska bönder) utvandra från
Kaplandet till N., kämpade segerrikt mot kaffrerna
samt grundade en oberoende »batavisk-afrikansk
koloni», hvilken ställdes under konungens af
Nederländerna skydd. 1842 förenades den med Kaplandet,
men har sedan 1856 utgjort en särskild britisk koloni
under en guvernör, som biträdes af ett verkställande
råd af 9 medlemmar och ett lagstiftande råd af 30
medlemmar, deraf 7 utnämnas af kronan och 23 väljas af
folket. – 2. Hufvudstad i brasilianska provinsen Rio
Grande do Norte, vid Rio Grandes utlopp i Atlantiska
hafvet. Omkr. 10,000 innev.

Natalis (Lat., näml. dies, dag). 1. Födelsedag. En
persons födelsedag firades i det gamla Rom med offer
(jfr Genius) samt lyckönskningar och skänker till
dagens hjelte. – 2. En martyrs, ett helgons dödsdag
(ty döden betraktades såsom födelsen till ett evigt
lif). – 3. Årsdagen af någons upphöjelse i rang
eller af en novis’ inträde i kloster, o. s. v. –
Natalis Domini, Herrens födelsedag, juldagen.

Natan, judisk profet i Jerusalem, Davids trogne och
frimodige rådgifvare (2 Sam., 7 o. 12), uppfostrade
Salomo, hvilken han sedan med Davids medgifvande
smorde till konung. Det berättas (1 Krön. 29: 29),
att han skrifvit årsböcker öfver bägge dessa konungars
regeringstid. N:s föregifna graf visas ännu i dag
vid byn Hulhul i närheten af Hebron. L. L.

Natan (ben Jechiel), judisk grammatiker och lexikograf
i Rom, fulländade 1101 sitt berömda och hitintills
ännu icke öfverträffade verk Aruch, ett rabbinskt
lexikon öfver Talmud och Midrasch. Det utgafs första
gången 1515 i Pesaro (flere senare uppl., en i Prag
1824 i 5 del.) och utgifves f. n. af Alex. Kohut
med understöd af kejs. akademien i Wien. N. dog 1106,
omkr. 70 år gammal. L. L.

Natanael (Hebr., »Guds gåfva»). Se Bartolomeus.

Natatores. Se Simfoglarna.

Natchez [nä’ttsjes], stad i nord-amerikanska staten
Mississippi, på östra stranden af floden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free