- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
837-838

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nassau ... - Natick, stad i nord-amerikanska staten Massachusetts - Nation (Lat. natio, egentl. slägte, af nasci, födas). 1. Folk; sammanfattning af menniskor, som hafva gemensamhet i härkomst - Nation. 2. Nationer l. landskap (nationsföreningar l. landskapsföreningar) kallas de föreningar bland studerande, hvilka vid svenska universiteten utgöra sammanslutningar af studenterna efter gemensam hembygd

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1859 ledamot af svenska Landtbruksakademien.
– 3. Marie N., författarinna, f. 1817 i
Magdeburg, dotter till en prest Scheele, ingick
äktenskap 1841 med den föregåendes broder,
godsegaren Philipp N. (d. 1872), och företog i
hans sällskap längre resor samt instiftade 1850 med
honom ett räddningsinstitut för gossar å godset
Neinstedt nära Harz. Död 1857. Hon gjorde
sig afhållen in- och utomlands genom sina
vackra, fromt kristliga berättelser, som utkommit
i många uppl. och återfinnas i hennes »Gesammelte
schriften» (15 bd, 1858–68). Deribland märkas Dorf-
und stadtgeschichten, Langenstein und Boblingen

(»Langenstein och Boblingen», 1871), Elisabeth
(»Elisabeth, en berättelse, som icke slutar
vid bröllopet», 1866; 2:dra uppl. 1879) samt
sagor för barn. Fru N. satte äfven musik till
sånger (Hundert lieder, utg. 1865).

Natick [nä’ttick], stad i nord-amerikanska staten
Massachusetts, omkr. 30 km. v. s. v. om Boston. 8,480
innev. (1880). Skotillverkning. Området, der staden nu
ligger, donerades 1650 åt indianaposteln John Eliot,
som der anlade ett nybygge af till kristendomen
omvända indianer.

Nation (Lat. natio, egentl. slägte, af nasci,
födas). 1. Folk; sammanfattning af menniskor,
som hafva gemensamhet i härkomst, kroppsbildning,
skaplynne, fosterland, språk, kultur, religion,
rättsordning, sedvänjor, styrelse och historiska
minnen. Orden nation och folk nyttjas öfver hufvud
i svenskan utan åtskilnad. – Nationalkarakter,
inbegreppet af de böjelser i godt och ondt, hvilka
i allmänhet äro egendomliga för individerna af
en och samma nation till skilnad från dem, som
utmärka individer af en annan nation. – 2. Nationer
l. landskap (nationsföreningar l. landskapsföreningar)
kallas de föreningar bland de studerande, hvilka vid
de svenska universiteten utgöra sammanslutningar
af studenterna efter gemensamhet i hembygd,
d. v. s. efter stad, landskap eller stift. Såsom redan
namnet »nation» ger vid handen, är denna inrättning
bildad efter utländska mönster. Detta namn träffar
nämligen illa in på våra förhållanden, der det skall
beteckna landskapsföreningar; och uttrycken »landsman»
(medlem af samma nation som talaren), »utländing»
och »främling» (medlem af annan nation än talaren)
klinga i våra universitetsstäder egendomligt
för den ovanes öra. Men om man deremot tänker
t. ex. på universitetet i Paris under medeltiden, der
fördelningen verkligen berodde på olika nationalitet,
så äro uttrycken på sin plats och kunna användas i
egentlig bemärkelse. Man kan för öfrigt följa denna
indelning af de studerande vid universiteten efter
hembygd än längre tillbaka. Redan i Bologna slöto
sig studenterna från hvart och ett enskildt land
tillsammans på liknande sätt. Ja t. o. m. vid den
högskola, som i slutet af antiken verkade i Athen,
fanns en organisation af de studerande, som förvånande
noggrant öfverensstämmer med förhållandena, sådana
de än i dag äro vid våra universitet.
– Men om sålunda helt visst främmande
förebilder medverkat till upprättandet af
landskapsföreningarna eller »nationerna»
vid de svenska universiteten, så må man dock
ej föreställa sig, att de ursprungligen ingått
i dessa bildningsanstalters äldsta organisation
eller tillkommit genom påbud af myndigheterna. Den
ursprungliga officiella indelningen af studenterna
vid vårt äldsta universitet, det i Upsala, utgick
ej från hembygden såsom indelningsgrund, utan,
liksom i en skola, från de olika studieämnena och
deri gjorda framsteg (jfr de tyska universitetens
»cominuniteten»), och det var under lifligt
ogillande från de akademiska myndigheternas sida,
som i början på 1600-talet de studerande, hvilka
kommo från samma landskap eller genomgått samma
läroverk, allt bestämdare slöto sig tillsammans
i »Conventus nationales». Redan från början torde
dessa kamratföreningar afsett att bereda ej endast
ungdomliga förströelser, utan jämväl ömsesidigt
understöd vid armod och sjukdom. Och snart utvidgade
de sitt inflytande i samband med den vid dåtidens
skolor och gymnasier gängse »pennalismen» till
en disciplinär och uppfostrande myndighet af den
största betydelse i afseende på ledningen af de
unge studenternas såväl lefverne som studier under
de äldre kamraternas ofta stränga uppsigt. Att
detta de äldres sjelftagna förmynderskap öfver de
yngre inom nationsföreningarna i det hela varit
af gagn, utesluter ej att det ofta missbrukades;
och redan 1633 klagade universitetets rektor öfver
de utpressningar till dryckeslag för seniorerna,
hvilka inom en del nationer blifvit ett vedertaget
bruk. Och i 1655 års universitetskonstitutioner
förbjödos »nationalia conventicula», men utan
påföljd. År 1663 blef nationsinrättningen genom
ett konsistoriebeslut formligen stadfäst, i det att
nämligen vissa professorer utsagos till inspektorer
öfver de enskilda nationsföreningarna. Sedan dess
hafva dessa föreningar förblifvit de enda officielt
organiserade inom universitetet. Efter deras förebild
ordnades sedermera förhållandena både i Lund och Åbo
(sedermera Helsingfors; se Helsingfors universitet). I
Upsala finnas f. n. (1887) tretton sådana nationer
och i Lund åtta (se Lunds universitet och Upsala
universitet
).

Nationsföreningarnas ändamål är enligt universitetens
statut »att främja flit, sedlighet och god
ordning bland de studerande och åt föreningens
medlemmar bereda tillfälle till inbördes biträde och
understöd». De flesta nationer i Upsala hafva egna
lokaler, bibliotek och stipendiefonder. Förr hafva
genom s. k. nationsexamina de äldre öfvat uppsigt
öfver de yngres studier; men denna inrättning
har nu upphört, och de förut påbudna latinska
disputationsöfningarna hafva med latintalandets
umbärlighet efterträdts af frivilliga diskussioner på
modersmålet. De äldres ledning af de yngres studier
har inskränkts till det å ömse sidor frivilliga
inflytande, hvartill det kamratliga umgänget inom
nationerna mellan äldre och yngre »landsmän» ger
tillfälle. Hvarje nation står under ledning af en
eller flere kuratorer (se d. o.), och medlemmarna
äro efter ålder och åtnjutet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free