- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
839-840

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nation. 2. Nationer l. landskap (nationsföreningar l. landskapsföreningar) kallas de föreningar bland studerande, hvilka vid svenska universiteten utgöra sammanslutningar af studenterna efter gemensam hembygd - National-, som är egendomlig för, tillhör eller har afseende på en nation; folk- - National, Le, fransk oppositionstidning, uppsattes i Jan. 1830 af Thiers, Mignet och Armand Carrel - Nationala venstern i Danmark. Se Förenade venstern - Nationalbanken i Köpenhamn. Se Bank - Nationaldrägt. 1. Drägt, som är egendomlig för någon viss nation och bäres inom alla stånd, utan att vara underkastad modets välde - Nationaldrägt. 2. Allmogedrägt, som är utmärkande för något visst landskap - Nationalekonomi är en af de allmännaste benämningarna på den vetenskap, som har till uppgift att undersöka och skildra de regelbundna företeelserna vid menniskornas planmässiga verksamhet för anskaffande och användande af yttre medel att tillfredsställa det timliga lifvets behof - Nationalekonomiska föreningen stiftad i Stockholm 1877 - Nationalförsamling (Fr. assemblée nationale), ett namn, som den franska riksdagens tredje stånd (le tiers état) af egen maktfullkomlighet d. 17 Juni 1789 antog såsom sitt officiella för att dermed beteckna sig såsom icke endast ett stånds, utan hela folkets representation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förtroende indelade i olika åldersklasser med större
och mindre rösträtt: i Upsala uti seniorer, juniorer
och recentiorer, i en del lundensiska nationer
tillkomma derjämte seniores juniorum och novitier. Vid
inskrifningen vid universitetet är hvarje student
skyldig att uppgifva hvilken nationsförening han ämnar
tillhöra, och hvar och en är berättigad att inträda
i den nationsförening, till hvilken han hör efter
födelseorten eller sina föräldrars hemvist eller
efter det läroverk, der han njutit undervisning,
eller i den, der hans fader under sin vistelse vid
universitetet varit inskrifven. För afläggande af
akademisk examen fordras s. k. nationsbetyg, ett
af en inom nationen utsedd nämnd afgifvet utlåtande
rörande examinandens flit och uppförande. – Flere af
nationerna i Upsala utgåfvo vid jubelfesten 1877
historiker öfver sina föreningars öden, nämligen
Vestmanlands-Dala författad af G. H. Eneström och
M. B. Swederus, Göteborgs af K. J. Warburg, Uplands
af E. Lewenhaupt, Gestrike-Helsinge af F. von Schéele,
Värmlands af E. H. Lind, Gotlands af G. A. Gustafson,
Smålands af J. G. W. Palmberg, Stockholms af
L. H. Åberg. 1885 utkom Östgöta nations historia,
af C. Falk. S-e.

National-, som är egendomlig för, tillhör eller har
afseende på en nation; folk-.

National, Le [lö nassiåna’l], fransk
oppositionstidning, uppsattes i Jan. 1830 af Thiers,
Mignet och Armand Carrel. Den innehöll genast skarpa
anfall på ministèren Polignac och äldre grenen af
bourbonska dynastien samt bidrog i ej ringa mån
till Juli-revolutionens utbrott och Ludvig Filips
val till konung. Efter Juli-dagarna 1830 drogo
Thiers och Mignet sig tillbaka, men Carrel ledde
till sin död (1836) tidningen i republikansk anda,
medan han, understödd af D. Nisard, i literaturen
bekämpade nyromantikerna. 1848 fick tidningen å nyo
en inflytelserik ställning. Den undertrycktes vid
statskuppen d. 2 Dec. 1851.

Nationala venstern i Danmark. Se Förenade venstern.

Nationalbanken i Köpenhamn. Se Bank.

Nationaldrägt. 1. Drägt, som är egendomlig för
någon viss nation och bäres inom alla stånd, utan att
vara underkastad modets välde. Sådana nationaldrägter
bibehöllo sig i Europa genom århundraden bland
spaniorer, skottar, polacker, ryssar, serber, ungrare,
tyrolare o. s. v. – 2. Allmogedrägt, som är utmärkande
för något visst landskap. Den har vanligen sitt
ursprung i herrskapsdrägter, hvilka kommit ur modet.

Nationalekonomi är en af de allmännaste benämningarna
på den vetenskap, som har till uppgift att undersöka
och skildra de regelbundna företeelserna vid
menniskornas planmässiga verksamhet för anskaffande
och användande af yttre medel att tillfredsställa
det timliga lifvets behof. Emedan denna menniskornas
»ekonomiska» verksamhet utgör en väsentlig del af
det allmänna samhällslifvet, blir den ekonomiska
vetenskapen (rättast ekonomiken, d. v. s. läran
om ekonomien eller hushållningen) en
samhällsvetenskap. Och emedan mensklighetens
gruppering i politiskt skilda »nationer» eller folk
i många hänseenden har ett afgörande inflytande på
det ekonomiska lifvets gestaltning, kan benämningen
nationalekonomi (eller rättare nationalekonomik,
anv. af Uhde, 1849, m. fl.) anses vara ganska lämplig
för ifrågavarande vetenskap; det användes först af
engelsmannen Fergusson 1769. Bland andra benämningar
märkas politisk ekonomi (först af Montchrétien
de Vateville 1615), socialekonomi, statsekonomi,
folkhushållningslära
och plutologi. – Man kan skilja
mellan teoretisk och praktisk nationalekonomi. Den
förra har till uppgift att undersöka och skildra
det ekonomiska lifvet, sådant det är; den senare
åter söker visa hvilka former det ekonomiska lifvet
under förhandenvarande omständigheter bör antaga. Den
teoretiska nationalekonomien sönderfaller åter i 2
afdelningar: 1) en »exakt» eller, rättare, »abstrakt»,
som analyserar hushållningsverksamheten och söker
uppdela den i dess enklaste element samt betraktar
de deri framträdande menskliga drifterna och deras
yttringar isolerade från andra sidor af mensklig natur
och verksamhet; 2) en »realistisk», som skildrar det
ekonomiska lifvets verkliga former och företeelser,
kausalsammanhangen inom desamma m. m. I den abstrakta
nationalekonomien användes företrädesvis deduktion,
ehuru väl utgångspunkterna för densamma vunnits
genom observation och erfarenhet; den »realistiska»
åter stöder sig företrädesvis på induktion, utan
att likväl alldeles försmå deduktionen. De olika
sidorna af vetenskapen, den teoretiska och den
praktiska, den »abstrakta» och den »realistiska»,
behandlas vanligen om hvarandra, hvarvid ofta den
ena eller den andra otillbörligt framliålles eller
åsidosattes. En metodologiskt tillfredsställande
framställning af nationalekonomiens hela innehåll har
ännu icke sett dagen och torde ej häller på länge
kunna åstadkommas, huru förträffliga arbeten inom
särskilda delar af vetenskapen hithörande literatur
redan har att uppvisa. Rörande den nationalekonomiska
vetenskapens historiska utveckling se öfversigten
i J. Lefflers »Grundlinier till nationalekonomiken»
(1881). Jfr E. Sax: »Das wesen und die aufgaben der
nationalökonomie» (Wien 1884). J. Lr.

Nationalekonomiska föreningen stiftad i Stockholm
1877 af H. R. Astrup, A. G:son Bennich, H. Forssell,
J. H. Palme, C. F. Waern m. fl., har till ändamål
»att befrämja studiet af nationalekonomi samt genom
föredrag, diskussioner och utgifvande af skrifter
bidraga till utredande af frågor, som höra inom denna
vetenskaps område». Föreningen, som för närvarande
(1887) räknar 451 ledamöter, har åren 1877–86 haft
61 sammanträden. De värdefullaste af de dervid hållna
föredragen återfinnas i den periodiska publikationen
»Nationalekonomiska föreningens förhandlingar».

Nationalförsamling (Fr. assemblée nationale), ett
namn, som den franska riksdagens tredje stånd (le
tiers état
) af egen maktfullkomlighet d. 17 Juni 1789
antog såsom sitt officiella för att dermed beteckna
sig såsom icke endast ett stånds, utan hela folkets
representation.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free