- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
845-846

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalmuseum i Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

så mycket omordade museibyggnadsfrågan. –
Förslag till en nybyggnad, afsedd att förläggas
vid öfre änden af Kungsträdgården, utarbetades
af öfverintendentsämbetet, och vid 1844–45 års
riksdag begärde och erhöll regeringen (visserligen
med endast 1 rösts pluralitet) för det uppgifna
ändamålet ett belopp af 750,000 kr. Ritningen
var dock ännu ej godkänd, platsen ej bestämd
och byggnadsprogrammet ej faststäldt. Genom en
särskild komité utsågs till plats för nybyggnaden den
s. k. Kyrkholmen vid södra änden af Blasiiholmen,
der museet nu står. F. V. Scholander, som uppgjort
skisserna till den tidigare ifrågasatta byggnaden,
hemkallades för att utföra ny ritning, och en komité
för byggnadsarbetets ledning tillsattes. Dess
program var färdigt i Juni 1846, och enligt
detsamma skulle i det blifvande museet inrymmas ej
blott konstsamlingarna, utan äfven de historiska
samlingarna, myntkabinettet, klädkammaren och
lifrustkammaren samt k. biblioteket. Ritningen
aflemnades 1847, och grundläggningsarbetena togo
sin början. Emellertid blefvo dessa ritningar ej
godkända. Det beslöts, att de skulle underkastas
förnyad granskning, och till att verkställa denna
utsågs den tyske arkitekten F. A. Stüler, då sedan
några år tillbaka sysselsatt med uppförandet af
Neues museum i Berlin. Följden deraf blef, att Stüler
insände nya ritningar, hvilka i Juni 1849 till stil
och anordning godkändes. Men som kostnaden redan
då beräknades skola uppgå till öfver 1,400,000 kr.,
bestämdes, att den i ritningarna angifna planen skulle
endast delvis komma till utförande. Den 1846 tillsatta
byggnadskomitén upplöstes, och till ledare af arbetena
förordnades i Jan. 1850 d. v. öfverstelöjtnanten
J. af Kléen. På af denne anförda skäl beslöt
K. M:t att, med frångående af förut fattadt
beslut, genomföra de stülerska planerna i deras
helhet. Byggnadsarbetena togo på allvar sin början och
fortgingo i något öfver 12 år. I Maj 1863 var arbetet
i allt väsentligt afslutadt. Nya anslag hade under
tiden blifvit begärda och beviljade: först vid 1856–58
års riksdag med 600,000, sedermera 1859–60 med 380,000
kr., den senare gången ej utan ett starkt uttaladt
missnöje. En ny komité tillsattes på riksdagens
begäran med uppdrag att ordna byggnadens inledning
och verkställa nödiga afslutningsarbeten. På denna
s. k. inredningskomités förslag beviljades ytterligare
af 1862–63 års riksdag något öfver 445,000 kr., hvarå
likväl sedermera uppkom någon besparing. Byggnaden
hade sålunda kostat omkr. 2,130,000 kr., hvartill
ytterligare kommo för omgifningens ordnande
omkr. 95,000 kr. Planen att i museet inrymma
jämväl k. biblioteket hade måst uppgifvas, och
på »inredningskomiténs» förslag bestämdes nu,
att i detsamma skulle upptagas konstsamlingarna,
lifrustkammaren och de historiska samlingarna jämte
myntkabinettet. Den närmare ledningen af de inre
anordnings- och dekorationsarbetena uppdrogs åt
Scholander, och byggnaden var färdig 1866, då den
invigdes med den stora skandinaviska
konstutställning, som det året egde rum. Under detta och närmast
föregående år öfverflyttades till museet de olika
statssamlingarna. Bottenvåningen uppläts åt Statens
historiska museum med Myntkabinettet. I mellanvåningen
inrymdes Lifrustkammaren jämte samlingarna af gravyrer
och handteckningar, af majolika, af antika vaser och
af skulpturverk. Tafvelsamlingen och Klädkammaren
erhöllo plats i öfre våningen, der äfven ett urval
gipsafgjutningar efter antiken uppställdes. I
jordvåningen inrymdes den egyptiska samlingen. I
denna anordning har den förändring sedermera egt rum,
att Lifrustkammarens och Klädkammarens samlingar
1884 öfverflyttats till k. slottets nordöstra flygel,
der de nu fylla i det närmaste samma lokaler, som en
gång inrymde både k. biblioteket och k. museum. Det
sålunda vunna utrymmet i Nationalmuseum har i stället
tagits i anspråk för konstslöjdsamlingarna, sedan
gravyrsamlingen flyttats från mellanvåningen till
Klädkammarens förra lokal i öfre våningen.

I sitt nuvarande skick är Nationalmuseum ett
af de ståtligaste och solidaste arkitekturverk
vårt land har att uppvisa. Uppfördt i en stil,
som närmast påminner om förebilder från den
venezianska renaissancen, höjer det sig i tre
våningar på Kyrkholmens udde midtemot östra fasaden
af k. slottet. Hufvudfasaden mot vester, visar
ett starkt framspringande midtparti, prydt med
inkrusteringar, reliefer, byster och statyer samt en
framför detsamma lagd öppen portik. Åt n. och s. bilda
likaledes midtpartierna framsprang; mot ö. utgöres
detta af en halfrund absid. Det hela är klädt med
omvexlande grå och rödaktig kalksten. Våningarna,
med stora, hvälfda fönsteröppningar, skiljas genom
ornerade gördellister, och byggnaden afslutas
uppåt med en kraftigt framspringande, af konsoler
buren kranslist. I längd håller byggnaden 87, i
bredd 57 och i höjd 30 m. De olika delarna gruppera
sig omkr. två rymliga öppna gårdar, skilda af det
mellanliggande trapphuset. Detta är till sitt inre af
en imponerande verkan, med trappsteg af hvit marmor
samt med marmorkolonner och nedtill stuckbeklädda
väggar (de öfre partierna sakna dock ännu färgens
prydnad). De stora utställningssalarna äro 16; de
smärre salarna, kabinetten och gallerierna uppgå
till ett antal af omkr. 50. Härtill komma arbetsrum,
vindsgallerier m. m. Byggnaden uppvärmes genom i
jernrör cirkulerande vattenånga. – Jfr F. Sander:
»Sveriges national-museurn. Dess byggnadshistoria»
etc. (1866).

B) Samlingarna. De till Nationalmuseets konstafdelning
hörande föremålen äro enligt gällande stadgar
fördelade i tre hufvud-grupper, nämligen: I)
samlingar hörande under bildhuggarekonst, II)
samlingar hörande under målarekonst och III)
samlingar af konstslöjdföremål. Till den första
hufvudgruppen höra a) skulpturverk i marmor och
metall, b) originalarbeten i gips, modeller och
skisser, c) plastiska efterbildningar, hvarjämte hit
hänföras samlingarna af egyptisk-orientaliska och af
grekisk-romerska fornsaker. Den andre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free