- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
849-850

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationalmuseum i Stockholm

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

obetydliga antal taflor, som staten vid denna
tidpunkt egde, förvarades blott till en del i
k. museum. En stor del af de värderikaste arbetena
användes som prydnader i de k. slotten (Stockholm,
Drottningholm och Gripsholm); andra voro placerade
i olika ämbetsverks lokaler o. s. v. Emellertid
närmade sig Nationalmuseets byggnad sin fullbordan,
och på samma sätt som i fråga om skulptursamlingen
upprättades äfven nu, hufvudsakligen genom lektor
G. Wennerberg, ett förslag på konstverk, hvilka kunde
anses värdiga att inflyttas i det nya konsttemplet. I
Nationalmuseets tafvelsamling ingingo på grund deraf
1,040 oljemålningar, deraf från k. museum 933, från
Drottningholm 67 och från Gripsholm 40, hvartill kommo
26 n:r aqvareller, pasteller och miniaturer. Sedan
denna tidpunkt har samlingen raskt tillvuxit genom
gåfvor och inköp. 1873 mottog staten genom testamente
af Karl XV såsom gåfva hans stora samling af Nordiska
målares taflor, 486 n:r, af hvilka emellertid blott
126 införlifvades med Nationalmuseum. Testamentariska
gåfvor af stort värde hafva tillfallit tafvelsamlingen
äfven genom expeditionssekreteraren Netzel (1867),
kammarrättsrådet Kinmansson (1872) och friherrinnan
M. v. Beskow (1873). Bland de många personer, som vid
olika tillfällen riktat denna samling med gåfvor
af enstaka konstverk, bör i främsta rummet nämnas
grefve A. G. Bielke. En större donation af professor
P. F. Wahlberg (oljemålningar af olika skolor) får
först i en framtid af museet mottagas. Den starka
tillväxten af samlingen, som år 1885 räknade 1,363 n:r
oljemålningar och 171 n:r aqvareller, pasteller och
miniaturer, har gjort en utgallring nödvändig, och en
sådan egde också rum sistn. år. Derigenom afsöndrades
211 taflor, af hvilka sedermera de 62 bästa såsom
deposition öfverlemnats till museer i landsorten
(Upsala, Lund, Göteborg, Uddevalla, Vennersborg,
Hernösand, Linköping, Kalmar), andra öfverflyttats
till de k. slotten och återstoden qvarstannat
i Nationalmuseets förråd. Hufvudsamlingen har
sedermera ytterligare tillvuxit med 30 oljemålningar
samt 26 pasteller, aqvareller och miniaturer, så att
antalet f. n. uppgår till resp. 1,182 och 197. (Jämte
samlingen i Nationalmuseum eger staten ett stort
antal taflor å de k. slotten. Gripsholms-inventariet
upptager f. n. 1,710 n:r, bland dem dock några
gravyrer och skulpturer. På Drottningholm förvaras
omkr. 670, på slotten i Stockholm, å Haga, Rosersberg
och Ulriksdal omkr. 380 taflor, hvartill slutligen
kommer det i Nationalmuseum magasinerade förrådet,
omkr. 400 n:r. Hela antalet målningar i statens
ego belöper sig således till omkr. 4,500.) –
Jfr »Förteckning öfver oljefärgstaflor m. m. i
Nationalmuseum» (12:te uppl. 1885), F. Sander:
»Nationalmuseum. Bidrag till taflegalleriets
historia» (I–IV, 1872–76), G. Göthe: »Nationalmusei
tafvel-samling. En konsthistorisk öfversigt»
(1879), G. Upmark: »Konung Carl XV:s tafvelsamling»
(1882). En utförlig beskrifvande katalog af G. Göthe
öfver Nationalmuseets tafvelsamlings utländska
afdelning är nu färdigtryckt.

b) Äfven handteckningssamlingen förskrifver sig
till sin äldsta och dyrbaraste del från grefve Carl
Gustaf Tessin. Den inköptes af Adolf Fredrik
och efter dennes död af Gustaf III (1772),
som skänkte den till k. biblioteket,
hvarifrån den öfvergick till k.
museum. Denna del af samlingen räknar 3,086
teckningar af italienska, tyska, nederländska,
franska och några få svenska konstnärer, till en del
af ett mycket högt värde. Jämte densamma
öfvergick till Nationalmuseum från k. museum en
samling af mera blandad beskaffenhet, likaledes till
större delen härstammande från Tessin och omfattande,
vid sidan af ett mindre antal ur ren konstnärlig
synpunkt betydande blad, en mängd arkitektur-,
möbel-, husgeråds- och ornamentsritningar, äfvensom
ritningar till teaterdekorationer, kostymer,
fester, trädgårdsplaner o. d. Denna afdelning
omfattar i rundt tal vid pass 10,000 blad. Till de
från k. museum aflemnade teckningarna hör vidare
en samling svenska handteckningar af omkr.
600 blad, skänkta 1860 af öfverintendenten
M. G. Anckarsvärd. Tillväxten under åren 1866–86
utgör omkr. 8,000 n:r, hufvudsakligen arbeten af
svenska konstnärer. I sin helhet räknar samlingen
f. n. omkr. 22,000 n:r, till större delen
förvarade i portföljer.

c) Jämväl till gravyrsamlingen lades grunden
af C. G. Tessin, hvilken, sannolikt 1757, sålde
sina gravyrer jämte sitt bibliotek till
kronprinsen Gustaf. Dennes gravyrsamling öfvergick
sedermera till k. museum och räknade 1866 449
volymer (gravyrerna voro nämligen enligt äldre skick
infästa i stora s. k. »sammelband»). Af dessa
volymer öfverlemnades emellertid (enl. k. besl. af
d. 13 Dec. 1866) till k. biblioteket ej mindre
än 210, hvarjämte gränserna mellan k. museets och
k. bibliotekets gravyrsamlingar fastställdes. I
enlighet härmed eger biblioteket hufvudsamlingen
af svenskt konsttryck samt af s. k. planschverk.
Antalet gravyrer i den till Nationalmuseum
öfverlemnade delen af k. museets samling belöper sig till
omkr. 31,500 blad. I ersättning för återstoden
aflemnade k. biblioteket kanslirådet D. Krutmejers
samling, som 1851 blifvit inlöst af Riksens ständer,
och som jämte åtskilliga smärre samtidigt från
k. biblioteket aflemnade samlingar uppgick till
omkr. 15,000 blad. Samlingen har sedermera
varit i en jämn och ganska betydlig tillväxt.
Hela antalet gravyrer kan f. n. beräknas utgöra
i rundt tal 84,000 blad, hvaribland dock ett stort
antal dubletter. En jämförelse med åtskilliga andra
dylika statssamlingar, t. ex. de i Paris,
Berlin, Dresden och München, der gravyrerna räknas
i hundratusental, visar, att Nationalmuseets
samling ej kan räknas till de allra största.
Men den kan i alla hänseenden kallas betydande.
De äldsta verken, från 1400-talet, äro fåtaliga,
men deremot är 1500-talets kopparstickarekonst rikt
representerad genom verk af Marc-Antonio och hans
efterföljare, af Albrecht Dürer, Lucas van Leiden
m. fl. Samlingen af holländska etsares arbeten
från 1600-talet, framför alla Rembrandts och
hans samtidas, är ganska betydlig, och detsamma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0431.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free