- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
855-856

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nationella förklaringen, en skrifvelse, som, föreslagen af friherre A. J. v. Höpken, antagen af en stor sekret deputation och gillad af riksstånden, d. 3 Dec. 1746 öfverlemnades till tronföljaren Adolf Fredrik - Nationella trupper, krigsv., kallas i vidsträckt bemärkelse alla trupper, som äro bildade uteslutande af män från det land, som trupperna tillhöra - Nationsbetyg. Se Nation 2. - Nationsexamen. Se Nation 2. - Nationsförening. Se Nation 2. - Nativitet (Lat. nativitas, födelse). 1. Astrolog., horoskop - Nativitet. 2. Statist., siffran på antalet födda inom en viss tid och ett visst område. Se Befolknings-statistiken - Natmandsfolk är den danska benämningen på det kringstrykande följe, som i Norge kallas »fanter» och i Sverige »tattare» - Natoire, Charles Joseph - Natolien. Se Anadoli - Natrium, kem., en alkalimetall

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nationella förklaringen, en skrifvelse, som,
föreslagen af friherre A. J. v. Höpken, antagen af
en stor sekret deputation och gillad af riksstånden,
d. 3 Dec. 1746 öfverlemnades till tronföljaren
Adolf Fredrik med anledning af den vid svenska
hofvet ackrediterade ryske ministern v. Korffs
uppträdande. Skrifvelsen gick ut på att afvisa de
anspråk på inblandning i Sveriges angelägenheter,
som Ryssland sökte göra gällande på grund af sin
andel i Adolf Fredriks val till svensk tronföljare,
och innehöll, att ständerna af fri vilja utvalt
honom och vid försvarandet af hans och hans
arfvingars rätt förlitade sig »helt och hållet»
på Guds bistånd. »Förklaringen» trycktes i 1747 års
riksdagsbeslut. S. B.

Nationella trupper, krigsv., kallas i vidsträckt
bemärkelse alla trupper, som äro bildade uteslutande
af män från det land, som trupperna tillhöra. I mera
inskränkt bemärkelse betecknar uttrycket trupper,
som uppsatts af någon landsdel, hvilken i nationelt
afseende utgör ett helt för sig, såsom
tyroler-jägarna i Österrike, de ungerska honvedtrupperna,
Rysslands kosaker, Frankrikes infödda trupper i
Algeriet (turkos och spahis) samt i viss mån äfven
Gotlands nationalbeväring hos oss. C. O. N.

Nationsbetyg. Se Nation 2.

Nationsexamen. Se Nation 2.

Nationsförening. Se Nation 2.

Nativitet (Lat. nativitas, födelse). 1. Astrolog.,
horoskop, himlakropparnas inbördes ställning vid
en persons födelse. Se Astrologi. – 2. Statist.,
siffran på antalet födda inom en viss tid och ett
visst område. Se Befolknings-statistiken.

Natmandsfolk [nattmans-] är den danska benämningen
på det kringstrykande följe, som i Norge kallas
»fanter» och i Sverige »tattare». I Danmark
uppträdde de i början af 1500-talet och funno
der ett lämpligt tillhåll på de stora hedarna
i norra Jylland. Flertalet utgjordes af infödda
landsstrykare, hvilka efter hand uppblandats med
utländska »rotvälskare» och äfven någon gång med
äkta zigenare. Från allmogen skilde de sig genom
»tjufspråket» eller, såsom de sjelfve benämnde det,
»præveliqvantsproget» (»det välklingande»), en
förskämd jylländsk munart, tillsatt med lånegods
från många håll, äfven från zigenarespråket. Ett
vanligt namn på dem var också »kjeltringer»
(tiggare), men sjelfva benämnde de sig »rejsende»
(resande). Bredvid sitt hufvudyrke, att flå
döda kreatur (jfr Sv. »nattman» = hudafdragare,
rackare), togo de sig fram såsom glasmästare,
skorstensfejare och kittelflickare, eller spådde
och qvacksalvade de hos allmogen. Deras tiggeri var
ofta nog pockande och lika ofta förenadt med stöld,
hvarför myndigheterna snart sågo sig nödsakade att
ingripa med stränghet mot dem, medan allmogen skydde
dem som »uærlige». I en senare tid sökte man stämma
allmogen mildare mot dem och på samma gång hindra
deras ströfverier på landsbygden, men man har många
exempel på att individer, som tillbragt större delen
af sitt lif i fängelse, återtagit sitt flackande
lefnadssätt, så snart de fått sin frihet,
och t. o. m. barn, som tagits från föräldrarna
och uppfostrats, hafva längre fram röjt sin
böjelse att ställa sig utom samhället. Oviljan
mot dem har i senare tid till en del lagt sig,
men äktenskapsförbindelser med allmogen äro
likväl sällsynta. Ovisst är om de ännu nyttja
sitt eget språk. För 50 år sedan uppskattade
man deras, antal, kanske väl högt, till 800;
men numera äro de bestämdt färre och träffas
knappast utom Hammerums härad af Ringkjöbings
amt. St. Blicher och Brosböll (Carit Etlar) hafva
från natmandsfolket hemtat flere motiv till sina
noveller. Jfr N. V. Dorph: »De jydske zigeunere og
en rotvelsk ordbog» (1837) och N. Dyrlund: »Tatere
og natinandsfolk i Danmark» (1872).
E. Ebg.

Natoire [-tåar], Charles Joseph, fransk målare,
f. 1700, studerade i Paris och vann högsta priset i
målning 1721. Efter att hafva gjort lycka under sina
studieår i Rom återkom han till Paris och blef ledamot
af akademien 1734. Sedan han avancerat till professor,
utsågs han 1751 till direktör för akademien i Rom. Han
skötte detta sitt ämbete, med mycken stränghet,
till 1774, då han drog sig tillbaka till Castel
Gandolfo, der han dog 1777. – N. målade historiska
och mytologiska bilder med en viss sträfvan efter
storhet i stilen, som han dock icke nådde. I Louvre
finnas af honom Gracerna, Juno och Venus i Vulcanus’
smedja.
I Sveriges Nationalmuseum finnas 3 taflor
af hans hand, af hvilka 2 suttit som dörrstycken på
Stockholms slott. C. R. N.

Natolien. Se Anadoli.

Natrium, kem., en alkalimetall, hvars
föreningar förekomma allmänt och ymnigt i
naturen. Natriumklorid är koksalt, natriumsulfat
glaubersalt, natriumkarbonat soda, natriumnitrat
chilesalpeter. Namnet natrium härleder sig
från. Lat. nitrum, hvarmed man ursprungligen förstod
soda, sedan salpeter. Natriummetallen framställdes
1807 af Davy genom en elektrisk ströms inverkan
på natriumhydrat. Den nu använda metoden för
fabriksmässig framställning af natrium, glödgning af
soda med kol i destillationskärl, är utarbetad af
H. Sainte-Claire Deville. Man upphettar en intim
blandning af 30 delar vattenfri soda, 13 delar
stenkol och 5 delar krita i retorter af smidt jern,
hvilka äro försedda med förlag af jernbleck, som
stå i förbindelse med kärl, innehållande
bergolja. Natriummetallen är silfverhvit, men anlöper
ögonblickligen i luft, genom oxidation. Den måste
derför förvaras i bergolja. Dess egentliga vigt
är 0,97. Dess atomvigt tecknas Na. Metallen är
tämligen hård vid - 20°, men smidig vid 0° och vid
vanlig temperatur mjuk som vax. Dess smältpunkt
är 95,6°. Den kokar vid omkr. 900°. Natriumånga kan
antändas och brinner med intensivt gult ljus. Kastar
man natrium på vatten, smälter det till en kula, som
till följd af vätgasutveckling hastigt flyter omkring
på ytan. Om man tvingar natriumkulan att ligga stilla,
t. ex. genom att inveckla natriumbiten i ett stycke
papper, tändes den bortgående vätgasen och brinner med
en af natriumånga gult färgad låga. Natrium användes
i industrien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0434.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free