- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
863-864

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Natt och Dag. 11. Åke Axelsson - Natt och Dag. 12. Sten Arvidsson, friherre Sture - Natt och Dag. 13. Jakob Otto Natt och Dag - Natt och Dag på längden. Se Hammarstadsätten - Natt och år, jur., en tidrymd af ett kalenderår - Nattroffoglarna. Se Ugglorna - Nattsignal, sjöv., tecken, som fartyg gifva under mörker - Nattskott. Å ankarsättning eller i hamn af egen nation - Nattskräfla. Se Nattskärrorna - Nattskärrorna, Caprimulgidæ, zool., bilda en familj inom ordningen skärrfoglar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


11. Åke Axelsson, friherre till Ijå, riksråd,
landtmarskalk, den föregåendes sysslings
son, född på Göksholm 1594, blef 1627 ståthållare
på Kalmar slott och 1630 vice president i Svea
hofrätt. Han var landtmarskalk 1631 och
vid bägge riksdagarna (Febr. och Nov.)
1632 samt utnämndes 1633 till riksråd. 1634–35
var han en af kommissarierna vid de i Preussen
förda underhandlingarna med Polen, som ledde
till stilleståndet i Stuhmsdorf. Sedan 1644
var han lagman i Nerike och sedan 1647 tillika
häradshöfding på Gotland. 1643–51 beklädde han
riksmarskalksämbetet och erhöll 1652 friherrlig
värdighet med Ijå (Finland) till friherreskap.
Död d. 1 Febr. 1655 på Rinkesta, Ärla
socken, Södermanland.

12. Sten Arvidsson, friherre Sture, son af
friherre Arvid Ivarsson till Strömsta, ättling i 6:te
led af N. 8. Se Sture.

13. Jakob Otto Natt och Dag, ättling i 19:de
led af N. 8, pamflettförfattare, född 1794,
deltog som fänrik vid Svea lifgarde i
1814 års norska fälttåg och antogs efter freden till
adjutant i Generalstaben. 1815 begärde han att
få gå i utländsk krigstjenst. Då detta vägrades,
utgaf han s. å. en skrift, Project till ny
organisation af Svenska armeen af N***,
som väckte
starkt missnöje hos hans kamrater och hos regeringen
samt bl. a. föranledde hans transport till Jämtlands
regemente. Hans önskan att gå i främmande tjenst
villfors nu, hvarefter han genast lemnade landet och
i Nov. 1815 erhöll sitt afsked. Han uppsökte
den landsförvista konungafamiljen och utgaf 1816
sin pamflett i tysk öfversättning. Företalet till
denna öfversättning gaf Svea hofrätt anledning att
döma honom till döden. Sina senare lefnadsår
tillbragte han i Amerika, der han skall hafva lefvat
under namnet Frank och samlat en betydlig förmögenhet.
B. S.

Natt och Dag på längden. Se Hammarstadsätten.

Natt och år, jur., en tidrymd af ett kalenderår. Då
enligt svenskt rättsbruk vid tids beräkning den
dag, då den händelse inträffat, hvilken utgör
utgångspunkt för beräkningen – t. ex. dagen för
ett utslag –, icke medräknas, utgår året först
med det dygn, som motsvarar den dag, från hvilken
året skall räknas. Detta är anledningen till
beteckningarna »natt och år» samt »år och dag».
Afz.

Nattroffoglarna. Se Ugglorna.

Nattsignal, sjöv., tecken, som fartyg gifva
under mörker antingen för att tillkännagifva nöd,
tillkalla lots eller angifva sitt läge, äfvensom för
att samtala med annat fartyg eller land (detta senare
kallas nattsignalering). Nattsignaler kunna vara dels
ljudande, dels lysande. De ljudande bestå i allmänhet
af skott, de lysande af blänkfyrar, lanternor, raketer
o. dyl. De vanliga fyrarna, fasta såväl som flytande,
äro naturligtvis äfven nattsignaler, ehuru de hafva
sin särskilda benämning. Alla fartyg, vare sig de äro
i rörelse eller ligga stilla utan att vara förtöjda,
skola nattetid vara försedda med brinnande lanternor
(se d. o.). Signallanternornas
beskaffenhet är närmare bestämd genom
Marinförvaltningens kung. af d. 24 Jan. 1885,
deras användande genom k. förordn. angående åtgärder
till undvikande af ombordläggning samt signaler för
angifvande af nöd å fartyg af d. 20 Febr. 1885. Huru
nattsignaler för tillkallande af lots skola vara
beskaffade är bestämdt genom k. kung. af d. 19
April 1875. Svenska (och norska) örlogsfartyg
hafva ett särskildt nattsignaleringssystem,
efter hvilket de kunna samtala med hvarandra,
hvarvid såsom medel kunna användas såväl
lanternor som kanonskott och ånghvissla.
L. H.

Nattskott. Å ankarsättning eller i hamn af egen
nation, der två eller flere örlogsfartyg befinna
sig under befäl af en »högste befälhafvare», eger
denne – då omständigheterna ej lägga hinder i vägen –
att skjuta dag- och nattskott. På svensk ankarplats
skjutes dag-skott straxt före reveljen (vanligtvis
kl. 4 eller 5 f. m.), hvaremot nattskottet slutar
taptot (vanligtvis kl. 9 e. m.). – I läger skjutas
vanligen dagskott och nattskott såsom tecken för
reveljens eller taptots blåsande eller slående.
R. N.

Nattskräfla. Se Nattskärrorna.

Nattskärrorna, Caprimulgidae, zool., bilda en familj
inom ordningen skärrfoglar (Strisores). Hufvudet
är bredt och lågt, näbben liten, svag och bred
vid roten. Ögonen och öronöppningarna äro mycket
stora. Vingarna äro långa, med lång öfver- och
underarm, långa handpennor och omkr. 13 tämligen
stora armpennor. Fötterna äro svaga, med liten,
inåtvänd baktå och de tre öfriga tårna framåtriktade,
divergerande från roten och der förenade medelst
hud. Mellantån är lång och försedd med på insidan
tandad, sned klo; yttertån är fyrledad. Stjerten är
tämligen lång och består af 10 pennor. Fjädrarna äro
stora, täta och mjuka, merendels spräckliga af grått,
svart, gult och hvitt. Arterna af detta slägte äro
utbredda öfver hela jorden utom på Nya Zeeland och de
flesta söderhafsöarna, vistas ensamma eller parvis
i glesa skogar, på mossmarker och ljunghedar m. m.,
hafva ljudlös flygt samt äro i rörelse nattetid och
i skymningen för att skaffa sig sin af (ofta stora
och hårda) insekter bestående föda. Nattskärrorna
hvila hälst på marken eller på stenar och sätta
sig mera sällan på grenar och då långs dessa. Om
dagen hvila de sig med nästan slutna ögon, stundom
i solskenet. De flyga dåligt om dagen. Under den
mörkare delen af dygnet är deras flygt, hvarunder de
med uppspärradt gap förfölja sitt rof, hastig och
glidande, stundom äfven fladdrande och ostadig. Under
parningstiden idka nattskärrorna särskilda flygkonster
och hafva då egendomliga, surrande, spinnande,
skrattande, stönande, suckande och annorlunda
beskaffade ljud. Nyfikenhet och dumdristighet äro
utmärkande drag hos dessa foglar, hvarför de också
sväfva kring menniskor och större djur, som komma
i deras närhet. Äggen äro två och läggas utan den
ringaste bale i en fördjupning i marken, men äfven
på en mossbelupen stubbe, en grästufva o. s. v. Enär
nattskärrorna äro nyttiga, alldenstund de utrota
skadliga insekter, böra de icke ofredas.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free