- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
871-872

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nattvardsbullan (Bull in coena Domini, Bulla coenae) l. Skärtorsdagsbullan kallas den ursprungligen af påfven Urban V (1362-70) utfärdade kättarebulla, som upplästes på skärtorsdagen, hvilken dag är egnad minnet af nattvardens instiftelse - Nattvardsföreningar kallas af till statskyrkan hörande separatistiska medlemmar bildade föreningar för nattvardens begående inom slutna kretsar - Nattvardsläsning kallas ofta, ehuru oegentligt, konfirmationsundervisningen på grund att enligt vedertaget bruk konfirmanderna vanligtvis omedelbart efter konfirmationen begå Herrens nattvard för första gången - Nattvardsprofvet. Se Ordalier - Nattvind. Se Landvind - Nattviol, bot., det svenska namnet på arterna af det mångåriga örtslägtet Hesperis L. (nat. fam. Cruciferæ Adans., kl. Tetradynamia L.) - Natuna-öarna, ögrupp n. om Borneos vestkust i södra kinesiska hafvet - Natur (Lat. natura, af nasci, födas, uppkomma), i allmänhet det medfödda, det som ursprungligen och från början tillhör en sak, i motsats till det, som är en produkt af dess senare utveckling, af yttre inverkan, fritt beslut o. s. v. - Natur. Filos. 1. Med ett föremåls natur förstås i filosofisk mening den bestämdhet hos föremålet som utgör eller följer af dess väsende - Natur. 2. Den omedvetna och ofria verkligheten, som kännetecknas deraf att den har tiden och rummet till sina former samt materia och fysisk kraft till sitt innehåll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilken botgörarna upptogos i kyrkan. Att på en
sådan dag bannlysas som kättare gaf straffet en
viss skärpa. Motsvarigheter till detta bruk, som
föranleddes af inom kyrkan uppkomna heresier och af
enskilda personers olydnad mot kyrkans myndighet,
förekommo redan före Urban V. Den af honom utfärdade
bullan var riktad mot »heretici, röfvare, sarasener,
furstar, som pålade kyrkan skatt och ingrepo i den
kyrkliga jurisdiktionen» och skulle uppläsas i Roms
kyrkor hvarje skärtorsdag. De följande påfvarna
gjorde flere tillägg till bullan. Pius V insatte
1568 protestanterna, särskildt lutheranerna, i denna
bulla och påbjöd, att den skulle uppläsas icke blott
i Rom, utan i alla katolska land, hvilket dekret
väckte motstånd från både furstars och biskopars
sida. Urban VIII blef 1627 nattvardsbullans siste
redaktör. Från och med 1770 upphörde (under Klemens
XIV) bullans högtidliga och regelmässiga uppläsande
hvarje år. Pius IX upphäfde 1869 formelt hela bullan
genom en konstitution, som dock till sitt innehåll
i vissa punkter är ett återupprepande af den gamla
nattvardsbullan. J. P.

Nattvardsföreningar kallas af till statskyrkan
hörande separatistiska medlemmar bildade föreningar
för nattvardens begående inom slutna kretsar,
antingen i bönehus eller i privata hus. Vanligen
sker dylik nattvardsgång utan presterlig
hjelp. Den tanke, som ligger till grund för
dessa föreningar, är den att nattvarden är afsedd
endast för verkligt troende kristna, hvilken tanke
nattvardsföreningarnas medlemmar icke anse vara
realiserad i statskyrkan. Denna idé förfäktades och
praktiserades redan i 4:de årh. af donatisterna,
men de s. k. nattvardsföreningarna hafva kommit
till stånd under de sista decennierna af vårt
årh. Inom den svenska kyrkan är det företrädesvis den
s. k. waldenströmianismen, som framkallat dem. J. P.

Nattvardsläsning kallas ofta, ehuru oegentligt,
konfirmationsundervisningen på den grund att
enligt vedertaget bruk konfirmanderna vanligtvis
omedelbart efter konfirmationen begå Herrens
nattvard för första gången. Detta behöfver dock
icke ske, utan beror på konfirmandens egen fria
vilja, ty konfirmationen (se d. o.) är en af
nattvardsgången helt och hållet oberoende akt.
J. P.

Nattvardsprofvet. Se Ordalier.

Nattvind. Se Landvind.

Nattviol, bot., det svenska namnet på arterna af det
mångåriga örtslägtet Hesperis L. (nat. fam. Cruciferae
Adans., kl. Tetradynamia L.). I första rummet
tillhör namnet H. tristis L., hvilken art först
vid nattens inbrott utvecklar sina dystert färgade,
smutsigt grågula, brunådriga blommor, hvilka under
natten sprida en stark vällukt. Men namnet tillägges
äfven den under dagen blommande H. matronalis L.,
som har rödvioletta blommor, hvilka äro långt mindre
välluktande. För öfrigt gifves namnet nattviol äfven
åt andra, i synnerhet under natten välluktande
blommor, såsom nosseroten, Platanthera Rich.
O. T. S.

Natuna-öarna, ögrupp n. om Borneos vestkust i södra
kinesiska hafvet, tillhör
nederländska residentskapet Riouw en onderhoorigheden samt
har en areal af 1,700 qvkm., med omkr. 8,000 innev.,
nästan uteslutande malajer. Största ön är Bunguran
l. Stora Natuna.

Natur (Lat. natura, af nasci, födas, uppkomma), i
allmänhet det medfödda, det som ursprungligen och från
början tillhör en sak, i motsats till det, som är en
produkt af dess senare utveckling, af yttre inverkan,
fritt beslut o. s. v.; inbegreppet af ett föremåls
egenskaper (art, beskaffenhet, väsende); själs-
eller kroppsbeskaffenhet; tingens första orsak, den
skapande kraften; den skapade verlden i sin helhet,
verldsordningen; en sammanfattning af kroppsliga
(ej genom konst tillkomna) föremål på jorden,
sådana de visa sig för vårt öga. – Filos. 1. Med
ett föremåls natur förstås i filosofisk mening den
bestämdhet hos föremålet, som utgör eller följer
af dess väsende (motsats: det, som är en följd af
yttre inverkan). Utan att upphäfva saken sjelf kan
man tydligen ej fullständigt upphäfva dess natur i
denna mening. Men denna senare kan vara mer eller
mindre utvecklad; och af allt, hvad saken är, kan
det, som följer af dess natur, vara mer eller mindre
i förhållande till det, som är en följd af yttre
inverkan. Ju högre på lifvets skala en varelse står,
dess mer genomgående är den bestämd af sin natur, dess
mindre är den tillgänglig för yttre inverkan. Såsom
den mest sjelfbestämda af alla lifvets former,
är det personliga (d. ä. det medvetna och fria)
lifvet i högsta mening bestämdt af sin egen natur
(nämligen såvidt det är medvetet och fritt). Till
menniskans natur uti ifrågavarande bemärkelse hör
framförallt att ega denna bestämdhet, att vara person,
vara ett medvetet och fritt väsende. Långt ifrån
att vara motsatt eller likasom stå vid sidan af
den så fattade naturen hos menniskan utgör fastmer
personligheten just vår natur. – 2. Den omedvetna
och ofria verkligheten, som kännetecknas deraf
att den har tiden och rummet till sina former samt
materia och fysisk kraft till sitt innehåll. För den
outvecklade menniskans, för barnets och naturfolkens
uppfattning är naturen i det hela och i hvarje sin
företeelse lefvande och personlig. I hvarje berg,
hvarje träd, hvarje källa lefver en ande, lik vår
egen. Men den begynnande reflektionen skingrar denna
naiva tro. Till en början framställer sig naturen för
henne såsom liflös. Naturen blir en samling materia,
en komplex af kraft. Detta är den mekaniska och
dynamiska åsigten om naturen. Men denna visar sig
ej i längden tillfredsställande. Naturen sluter
inom sig äfven lefvande varelser, och lifvet kan
ej förklaras eller härledas ur det liflösa. Härmed
framträder en ny sida af naturen. Men det visar sig
snart, att skilnaden mellan det lefvande och det
döda är endast relativ. Likasom det ej finnes någon
naturvarelse, som är så fullkomligt lefvande, att
den ej i något afseende lider brist på lif, gifves det
ej häller någonting i naturen, som är helt och hållet
liflöst. Härmed vidgar sig detta betraktelsesätt till
ett universelt betraktelsesätt af naturen. Denna blir
i alla sina former bestämd

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free