Print (PDF) - On this page / på denna sida - Naturvetenskap, vetenskapen om naturen - Naubert, Kristiane Benedicte Eugenie, f. Hebenstret - Nauclerus. Se Svalstjertgladslägtet - Naucrates ductor, zool. Se Lotsen - Naudé, Gabriel - Naue, Julius - Nauen, stad i preuss. regeringsområdet Potsdam (Brandenburg) - Naugard, stad i preuss. regeringsområdet Stettin (Pommern) - Nauchampatepetl. Se Coffre de Perote - Nauheim (Bad Nauheim), stad i hessiska prov. Oberhessen, i Taunus - Naukraria. Se Navkraria - Naukratis. Se Navkratis - Naukydes. Se Navkydes - Naum, socken i Skaraborgs län - Naumachia. Se Navmachia - 1. Naumann, Johann Gottlieb
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Naubert-Naumann.
af naturvetenskapen å ena sidan och andra vetenskaper
å den andra (fysiken och astronomien gå in på
matematikens område; menniskans naturhistoria leder
öfver till etnografi och historia, o. s. v.). Jfr
Naturfilosofi.
Na’ubert, Kristiane Benedicte Eugenie, f. Hebenstreit,
tysk romanförfattarinna, f. 1756, d. 1819, författade
en mängd för sin tid goda historisk-romantiska
romaner, "bl. a. Her-mann von Unna (1788), hvilken
ligger till grund för A. F. Skjöldebrands riddaredrama
»Herman von Unna» (1795), och Geschichte der gräfin
Thekla von Thurn (s. å.; af Schiller tillgodogjord
i hans »Wallenstein»). Hennes vällyckade Neue
volksmärchen der deutschen (5 bd, 1789-93), som äro
diktade oberoende af Musäus’ sagor, hafva erbjudit
åtskilliga motiv åt Öhlenschläger, E. Th. A. Hoffmann
m. fl.
Na’udea L., bot., farmdk., är ett slägte af träd
eller buskar, bildande typen för en egen grupp inom
nät. fam. Rubiacece Juss., kl. Pen-tandria L. Bladen
äro motsatta, blommorna sambladiga och trattlika,
fruktämnet, under blomman, klotrundt, 2-rummigt med l
frö i hvarje rum. Af N. gambir Hunt. (Uncaria Roxb.),
en storvuxen klättrande buske, som stöder sig vid
andra växter med tillhjelp af de hakformigt krökta
blomskaften, erhålles det starkt garfsyre-haltiga
extrakt, som benämnes Gambir, Gambir-catechu,
Påle catechu och Terra japonica. Se Katechu.
o. T. s.
Nauclérus. Se Svalstjertgladslägtet.
Na’ucrates ductor, zool. Se Lotsen.
N au de [nåde], Gabriel, fransk bokkännare, f. 1600,
studerade medicin, var någon tid bibliotekarie
hos ett par kardinaler i Rom och hemkallades
1642 till Frankrike för att öfvertaga vården af
Richelieus bibliotek. Efter dennes död (s. å.) fick
han enahanda befattning hos kardinal Mazarin. Han
ingaf Mazarin tanken att skapa ett omfattande, för
en hvar forskare tillgängligt bibliotek (endast tre
sådana funnos förut i Europa) samt verkställde för
detta ändamål stora uppköp af böcker i Frankrike
och andra land. så att vid år 1648 redan inemot
40,000 bd voro samlade. Detta var begynnelsen till
det s. k. Bibltothéque Mazarine. Då det 1651, under
Fronden, skulle försäljas enligt en parlamentsdom,
räddade N. för egna medel den medicinska afdelningen
(3,500 bd). S. å. efterkom han en kallelse till
Stockholm såsom bibliotekarie hos drottning Kristina,
men då Mazarin 1653 åter triumferade öfver sina
fiender, återvände N. på dennes kallelse med glädje
till Frankrike. Han dog i Abbeville i Juli s. å.,
under hemresan. Bland hans skrifter märkes hans under
Fronden utgifna försvarsskrift för Mazarin: Mascurat,
ou jugement de tout ce qui a été imprimé contre le
cardinal Mazarin (1649).
Na’u e, Julius, tysk målare, f. 1835, vann sin
konstnärliga utbildning under Kreling i Ntirn-berg
och Moritz v. Schwind i Mimchen samt genom resor
till Italien. Han har efter Schwinds föredöme mest
målat sagoämnen, hvilka han behandlat med poetisk
uppfattning och på ett vackert konstnärligt sätt. Här
må nämnas en-
dast Kejsar Henrik f ogel f äng ar en
och prinsessan Ilse (1866) samt en cykel ur
folkvandringarnas-historia i 15 kolkartonger (1874,
utgifna i fotografi) och en stor freskcykel, Gudarnas
öde (1874-77, i ett privathus i Hamburg).
Na’uen, stad i preuss. regeringsområdet Pots-dam
(Brandenburg), vid jernvägen mellan Berlin och
Hamburg. 7,124 innev. (1880).
Na’ugard, stad i preuss. regeringsområdet
Stettin (Pommern), n. ö. om staden Stettin vid
Altdamm-Kolberg-jernvägen. 4,950 innev. (1880).
Nauhcampatepe’tl. Se Coffre de Perote.
Nauheim (Bad Nauheim), stad i hessiska
prov. Oberhessen, i Taunus, vid jernvägen emellan
Kassel och Frankfurt. 2,625 innev. (1880), Urgammal
salin med graderverk och soolbad. N. besökes årligen
af omkr. 6,000 kurgäster.
Naukraria. Se Navkraria.
Naukratis. Se Navkratis.
Naukydes. Se Navkydes.
N au m, socken i Skaraborgs län, Barne härad. Areal
2,742 har. 1,231 innev. (1886). Annex till Ryda,
Skara stift, Barne kontrakt.
Naumachia. Se Navmachia.
1. Naumann, Johann Gottlieb, tysk tonsättare, föddes
i Blasewitz vid Dresden d. 17 April 1741. Genom
beskydd af flere gynnarer bland dem en svensk musiker
Wesström, fick han tillfälle att studera i Italien
under Tartini och Martini. Sedan han der med lycka
debuterat såsom operakompositör, erhöll han 1764 plats
som hofkyrkokomponist hos enkekurfur-stinnan Maria
Antonia af Sachsen, hvarefter han 1776 avancerade till
kapellmästare och 1786 till öfverkapellmästare. Af
Gustaf III kallades han till Stockholm 1777 och
stannade der ett år för att reorganisera hofkapellet
och komponera Am-phion, som gafs med stort bifall
1778. Ännu större bifall skänktes åt operan Cora
och Alonzo, som af N., för andra gången hitkallad,
anfördes vid det nya operahusets invigning,
d. 30 Sept. 1782. »Alla välvilligas förhoppningar
öfver-träffades, alla afundsmän förstummades.» Den
fafs 42 gånger i Stockholm under loppet af 50 r och
upptogs å nyo vid operahusets sekular-fest 1882, men
föreföll då i det mesta föråldrad. Bättre bibehåller
sig - äfven oafsedt det fosterländska ämnet och
Kellgrens lyrik - N:s mästerverk, Gustaf Vasa
(kompon. 1783), som gaf& ined ofantlig framgång
1786 samt fortfarande då och då återupptages
(senast 1886). »Bildade samtida kunde en stor del
af denna operas så väl musik som ord utantill»
(Geijer). Sällsamt nog har endast svensk scen fått
bevittna uppförandet af en af tysk mästare komponerad
opera, hvilken bland sina samtida kanske endast
är jämförlig med Glucks och öfverträffas endast af
Mozarts. I Tyskland är N. nästan alldeles glömd, blott
i Dresden uppföras stundom ännu några af hans andliga
kompositioner (oratoriet J pelleyrini, kantaten Pater
noster, vesper, mässor, offertorier). Rochlitz ser i
N. den sista fullvigtiga och bäst infogade slutstenen
i den period, hvars smakriktning bestämdes af Hasse
och Graun - ett omdöme, som nog i det hela är riktigt,
om ock N. i enstaka fall höjde sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
