- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
891-892

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Naumann, Christian - 2. Naumann, Carl Fredrik - Naumburg, stad i preussiska regeringsområdet Merseburg (prov. Sachsen) - Naumburgia Moench, topplösa, bot., är ett örtslägte inom nat. fam. Primulaceæ Vent. - Naundorff, Karl Wilhelm - Naupaktos. Se Lepanto - Nauplia, Nauplios. Se Navplia, Navplios - Nauscopy (nåskåpi; Eng., af Grek. navs, skepp, och skopein, se), sjöv., konsten att upptäcka land eller fartyg på långa afstånd - Nausea (Lat.; Grek. navsia, navtia, sjösjuka), med., äckel, en qväljande känsla i magsäcken, oftast förebud till kräkning (se d. o.) - Nausikaa. Se Navsikaa - Nautical almanac, fullst. The nautical almanac and astronomical ephemeris - Nautik (af Grek. navs, skepp), skeppsväsende, sjöväsende, sjövetenskap. Jfr Navigation - Nautilus L., perlbåtsnäcka, zool., är det enda qvarlefvande slägtet af Tetrabranchiata

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

»Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och
förvaltning». I denna tidskrift, hvars 24:de årgång
f. n. (1887) är under utgifning, träffas många
afhandlingar af utgifvaren (bl. a. den i 3:dje
arg. förekommande och äfven i »Revue de droit
international» intagna uppsatsen Om främlingars
asylrätt i Sverige
) samt åtskilliga af hans
ämbetsutlåtanden i lagstiftningsfrågor. (Ett af
F. O. Leuhusen utarbetadt register till årgångarna
1864–86 utkom 1887.)

2. Naumann, Carl Fredrik, anatom, den föregåendes
broder, född i Malmö d. 12 Jan. 1816, blef student i
Lund 1831, filos. doktor 1841, med. licentiat 1847,
docent i teoretisk medicin s. å., med. doktor 1848,
anatomie adjunkt och prosektor 1849 samt professor i
anatomi vid Lunds universitet 1852. Han erhöll afsked
1881. N. är ledamot af Fysiogr. sällsk. i Lund (1850)
och Vet. societ. i Upsala (1875). Han har inlagt
stora förtjenster om det anatomiska museet i Lund
samt utgifvit bl. a. Om Hyrax capensis (1848), Några
ord om byggnaden af främre extremiteten hos slägtet
Vespertilio
(1850), Om byggnaden af luftrörshufvudet
hos den fullvexta menniskan
(s. å.) och Om
missfoster
(i Lunds univ:s Årsskrift 1865). – N. är
sedan 1848 gift med Sofia Matilda Jönsson, född d. 8
Juni 1827, hvilken under skriftställarenamnet Sorella
har utgifvit berättelsesamlingarna Ur grannskapets
krönika
(1872) och Nya blad ur grannskapets krönika
(1881). Den förra bland dessa fäste vid hennes
signatur icke ringa förhoppningar.

Naumburg, stad i preussiska regeringsområdet
Merseburg (prov. Sachsen), vid Saale samt
jernvägen emellan Weimar och Halle. 17,868
innev. (1880). Märklig katedral i senromansk och
äldre gotisk stil (1207–42), 4 andra evangel. kyrkor
och en katolsk kyrka. Vigtigaste näringarna äro
vinodling samt tillverkning af yllevaror, läder,
kammar etc. I närheten ligga badorten Kösen samt den
ryktbara läroanstalten Schulpforta. – I 10:de årh. var
N. en borg (urspr. med namnet Neuenburg), tillhörig
markgrefvarna af Meissen. 1028 förlades biskopssätet
dit från Zeitz. Efter den siste katolske biskopens
död, 1564, tillföll stiftet kurfursten af Sachsen,
och 1815 afträddes det till Preussen. 1631 besattes
staden af Tilly och 1632 af Gustaf II Adolf, som vid
sin ankomst dit, d. 30 Okt., af befolkningen mottogs
med glädje och vördnadsbetygelser. I Febr. 1636
brandskattades staden af Johan Banér.

Naumburgia Moench, topplösa, bot., är ett örtslägte
inom nat. fam. Primulaceae Vent, kl. Pentandria L.,
utbrutet från Lysimachia Tourn., som har foder och
krona 5-delade, då N. har fodret 6–7-deladt och
den klock- eller bägarelika blomkronan vanligen
6-, men ibland 5–10-delad, oftast med en liten
tand mellan flikarna. Ståndarna äro 5–10 (oftast
6). Den i Sverige förekommande arten, N. thyrsiflora
(L.) Reich., är tämligen allmän bland vass och
gräs i grundare vatten. Bladen äro motsatta, hela;
blommorna ljusgula, små, samlade i täta, långskaftade
klasar, utgående från de mellersta bladvinklarna.
O. T. S.

Naundorff, Karl Wilhelm, en af dem, som utgifvit sig
för att vara Ludvig XVI:s son (Ludvig XVII). Se Ludvig,
franska konungar, 17.

Naupaktos. Se Lepanto.

Nauplia, Nauplios. Se Navplia, Navplios.

Nauscopy (nå’skåpi; Eng., af Grek. navs, skepp, och
skopein, se), sjöv., konsten att upptäcka land eller
fartyg på långa afstånd. R. N.

Nausea (Lat.; Grek. navsia, navtia, sjösjuka), med.,
äckel, en qväljande känsla i magsäcken, oftast förebud
till kräkning (se d. o.). F. B.

Nausikaa. Se Navsikaa.

Nautical almanac [nå’tikal], fullst. The nautical
almanac and astronomical ephemeris,
en astronomisk
och nautisk almanack, hvilken årligen, sedan 1767,
utgifves i London, innehåller alla de astronomiska
qvantiteter (rektascensioner och deklinationer
för solen, månen, planeterna och stjernorna,
s. k. måndistanser m. m.), som för de nautiska
räkningarna kunna vara behöfliga. Dessutom är
den äfven en fullständig astronomisk årsbok och
sålunda lämpad för astronomiska efemeridräkningar,
banbestämningar m. m. (Se Astronomiska
årsböcker
.) Nautical almanac är beräknad för
meridianen genom Greenwichs observatorium och
användes af de flesta nationers sjöfarande,
hvilket är orsaken till att under senare tider
de geografiska longituderna börjat räknas ifrån
Greenwich i st. f. som förut från Ferro eller
Paris. – Nautiska almanacker utgifvas äfven
i en del andra land. Åtskilliga af dessa äro
dock endast förkortade kopior af den engelska.
E. J.

Nautik (af Grek. navs, skepp), skeppsväsende,
sjöväsende, sjövetenskap. Jfr Navigation.

Nautilus L., perlbåtsnäcka, zool., är det enda
qvarlefvande slägtet af Tetrabranchiata, eller de
med 4 korta gäl-armar försedda hufvudfotingarna
(Cephalopoda) bland blötdjuren (Mollusca). Snäckhuset
är spiralformigt, med vindningarna liggande
i samma plan och den efterföljande täckande den
föregående. Det innehåller många kamrar, bildade af
tvärgående skiljeväggar, som äro konkava i riktning
mot den yttersta kammaren, eller mynningen. Genom
tvärväggarnas midt går en kort »sifon», eller ett
litet rör, som leder från den ena kammaren till den
andra, och genom hvilken sifon löper ett hinnaktigt
rör ända till innersta spetsen af snäckhusets spiral,
genom hvilket djuret qvarhålles i snäckhusets
yttersta och vidaste kammare. Å hufvudet sitta de
nämnda 4 armarna, och i st. f. sugvårtor finnes en
mängd indragbara tentakler. N. pompilius L., från
Indiska oceanen, har ett stort snäckhus utan nafvel,
till färgen mjölkhvitt med rödbruna band utvändigt,
inuti perlemorglänsande (jfr Ammoniter). – Detta
slägtes geologiska utbredning visar, att det tillhör
de s. k. långlifvade typerna, i det att representanter
förekomma i så godt som alla geologiska system och
detta under jämförelsevis föga vexlande former. De
äldsta äro funna i silursystemet, och den största
artrikedomen uppnår slägtet i bergkalken (öfver 80
arter). I det hela äro öfver 300 arter

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0452.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free