Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Navigationsskola, skola, i hvilken unga sjömän (och maskinister) få teoretisk undervisning i sitt yrke - Navigera, sjöv., ombord å fartyg bestrida »navigeringen», d. v. s. bestämma fartygets plats och den väg det bör segla eller framgå - Navigeringsofficer, sjöv., den officer ombord å ett örloggsfartyg, som är chefens närmaste biträde vid fartygets navigering - Naviglio grande, segelbar kanal i Lombardiet - Naville, Jules Ernest - Naville, Edouard - Navkraria kallades hvart och ett af de områden, i hvilka den forn-attiska staten för administrativt ändamål var indelad - Navkratis, stad i det forna Egypten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ingen undervisning för maskinister och
lokomotivförare eger rum. För att blifva antagen som
elev vid navigationsskola fordras bl. a. att hafva
uppnått 14 års ålder samt a) för styrmanselev att
minst ett år hafva varit anställd i sjömanstjenst å
segel- eller ångfartyg, dock ej såsom maskinist eller
eldare, b) för sjökaptenselev att minst i 3 år hafva
varit anställd i sjömanstjenst (liksom styrmanseleven)
samt hafva vid allmän navigationsskola undergått
styrmansexamen eller ock visa sig ega de kunskaper,
som motsvara hvad som inom styrmansklassen inhemtas,
c) för maskinistelev att å sjögående ångfartyg,
hvarå examinerad ansvarsmaskinist är anställd,
hafva minst sex månader deltagit i maskinens
skötsel och derjämte vid någon mekanisk verkstad
minst ett år hafva deltagit i ångmaskinarbete,
d) för öfvermaskinistelev att hafva undergått
maskinistexamen samt derefter såsom maskinist minst
sex månader tjenstgjort å sjögående ångfartyg, e)
för ångfartygsbefälhafvareelev att hafva undergått
styrmans- eller sjökaptensexamen. För att antagas
till lokomotivförareelev fordras bl. a. att hafva
uppnått 18 års ålder, ej lida af färgblindhet,
minst 6 månader hafva tjenstgjort såsom elev på
lokomotiv vid statens eller enskilda jernvägar och
lika lång tid hafva arbetat vid mekanisk verkstad
eller lokomotiv-reparationsverkstad samt att till
skolan vara skriftligen förordad af styrelseledamot
i jernvägsstyrelsen eller af maskindirektör vid
statens eller enskild jernväg. – Undervisningen
vid navigationsskola börjar i allmänhet den första
söckendagen i Oktober och fortgår till Mars månads
slut. Examina anställas vid navigations-afdelningen
i April eller Maj och vid maskinist-afdelningen i
Mars eller förra hälften af April. – Finland har
navigationsskolor i Helsingfors, Mariehamn, Vasa,
Raumo, Uleåborg, Viborg och Åbo. De stå hvar och en
under en särskild direktion, i hvilken länets guvernör
är ordförande. Svenska är undervisningsspråket,
utom i Raumo skola, der undervisningen meddelas på
finska. L. H.
Navigera (Lat. navigare, segla, fara till sjös,
öfverfara), sjöv., ombord å fartyg bestrida
»navigeringen», d. v. s. bestämma fartygets plats
och den väg det bör segla eller framgå. R. N.
Navigeringsofficer, sjöv., den officer ombord å ett
örlogsfartyg, som är chefens närmaste biträde vid
fartygets navigering (se föreg. art.) och bestickets
förande. Han utför erforderliga astronomiska
observationer jämte öfriga iakttagelser och
beräkningar för bestämmande af fartygets ställe
samt är chefen ansvarig för de uppgifter han
lemnar. Navigeringsofficeren har ingen bestämmande
rätt med afseende på navigeringen, men eger
att gifva sin åsigt tillkänna huruvida någon
vidtagen åtgärd skulle kunna medföra fara eller
olägenhet. Denna befattning infördes år 1868 i svenska
örlogsflottan. R. N.
Naviglio grande [-vi’ljå], segelbar kanal i Lombardiet,
emellan Tornavente vid Ticino och Milano. Vid
Abbiategrasso utgå tvänne sidoarmar till Binasco
och Pavia.
Naville [-vi’ll], Jules Ernest, schweizisk
skriftställare, f. 1816, var 1844–48 professor
i filosofiens historia vid Genèves universitet och
har sedermera hållit serier af offentliga föredrag
öfver religionsfilosofiska ämnen samt utgifvit
monografien Maine de Biran (1857), La vie éternelle
(1861; »Det eviga lifvet», 1870), Le père céleste
(1865; »Den himmelske fadren», 1871), Le problème du
mal (1868; »Det ondas problem», 1872), La question
électorale (1868), La logique de l’hypothèse (1880)
m. m. N. invaldes 1865 i Akademien för moraliska och
politiska vetenskaper i Paris.
Naville [-vill], Edouard, schweizisk egyptolog, f. i
Genève 1844, började, efter flere års vistelse vid
universiteten i Genève, London, Bonn och Paris,
1868 sina egyptologiska studier i Berlin under
Lepsius’ ledning. Efter sin första Nilresa, 1869,
utgaf han det förtjenstfulla arbetet Textes
relatifs au mythe d’Horus. Han har sedermera
ofta besökt Egypten, bl. a. för att på uppdrag
af det engelska »Egypt exploration fund society»
verkställa gräfningar i deltat. Af dessa gräfningars
resultat är endast redogörelsen för upptäckten af
bibelns Pithom offentliggjord. Bland N:s öfriga
utgifna arbeten må nämnas La litanie du soleil
(1875; efter texter från Thebes konungagrafvar),
L’inscription historique de Pinotem III (1882),
en serie om skarpsinne och grundlig forskning
vittnande uppsatser och afhandlingar, införda i
»Zeitschrift für ägyptische sprache» och det engelska
biblisk-arkeologiska sällskapets »Transactions»,
samt det omfångsrika, under tioårigt arbete
förberedda praktverket Das ägyptische todtenbuch der
XVIII. bis XX. dynastie (1886), hvilken kritiska
dödsboksupplaga betecknar ett stort framsteg i
studiet af den egyptiska religionen. N. vistas
f. n. (våren 1887) i Egypten, der han med engelskt
understöd för tredje gången verkställer gräfningar
i deltat, hvars forntid ännu är så litet känd.
K. P.
Navkraria kallades hvart och ett af de områden,
i hvilka den forn-attiska staten för administrativt
ändamål var indelad. Ordets härledning är icke fullt
viss, men efter all sannolikhet är det bildadt
af navs (skepp), och dess betydelse kan närmast
återgifvas med »skeppslag». Hvarje naukraria var
pligtig att för krigsbruk tillhandahålla ett skepp
och två ryttare. Naukrariernas inrättning tillskrifvas
Solon, men är måhända ännu äldre. Deras antal var i
äldre tid 48, men ökades af Kleisthenes (omkr. 510
f. Kr.) till 50. Kort efter denna tid synas dock
naukrarierna hafva åtminstone till största delen mist
sin politiska och kommunala betydelse genom den af
samme Kleisthenes införda demos-indelningen. Såsom
ett slags indelningsverk för flottan och rytteriet
torde de ännu någon tid hafva qvarstått, tills de
äfven på detta område undanträngdes af tidsenligare
institutioner. A. M. A.
Navkratis, stad i det forna Egypten, belägen på samma
plats som det nuvarande Desûk, på högra stranden af
Nilens kanopiska (Rosette-) arm, grundlades enligt
sägnen vid slutet af 7:de årh. f. Kr. af milesier,
som segrande framträngt från kusten. Den för hellener
intagne konung Ainasis gjorde N. till en frihamn
för grekiska köpmän och till en plats, der greker
fritt fingo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
