- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
903-904

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Navkratis, stad i det forna Egypten - Navkydes, grekisk bildhuggare i början af 4:de årh. f. Kr. - Navmachia, Grek., sjöstrid. Jfr Ludi - Navplia, hufvudstad i grekiska nomarkien Argolis och Korinthia - Navplios, en son af Poseidon och Amymone - Navsikaa, dotter af Alkinoos, faiakernas herskare - Navtodikai, »sjöfartsdomare», kallades i det forna Athen en domstol för afdömande af alla rättegångar, hvilka angingo sjöfarten och den dermed sammanhängande grosshandeln - Naxos. 1. (nu Naxia, under medeltiden äfven kallad Nisia och Nichosia) den största och fruktbaraste ön i Cykladernas i Egeiska hafvet belägna ögrupp

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

slå sig ned med rätt att idka borgerliga
näringar. N. fick sin egen förvaltning och blef snart
medelpunkten för de många grekiska kolonierna
i Egypten. Befolkningen bibehöll, oberörd af
omgifningen, sina fäderneärfda seder och bruk med
största seghet. Grekiska helgedomar med grekisk
kult restes der i massa, den präktigaste af alla,
Hellenion, genom sammanskott från en mängd bland
moderlandets rika asiatiska städer. Kraftigt
främjades stadens utveckling genom en lag,
som monopoliserade den utländska handeln till
förmån för densamma. N. var bekant för sina
qvinnors skönhet, som gifvit folkfantasien
ämnen till legender, af hvilka ännu finnas spår.
K. P.

Navkydes, grekisk bildhuggare i början af 4:de
årh. f. Kr., tillhörande skolan i Argos, antages hafva
varit påverkad af den argiviska skolans mästare,
Polykleitos. Liksom denne utförde han dels ideala
gudagestalter, dels figurer ur det verkliga lifvet,
i hvilka det gällde att framställa menniskokroppen
finbildad och harmonisk. Till de förra hörde den
kryselefantinbild (guld och elfenben) af Hebe, som
stod bredvid Polykleitos’ kolossala Hera i Argos
och nämnes af Pausanias, men redan vid dennes tid
var försvunnen. Vidare fanns af honom i Argos en
bronsbild af Hekate, och Plinius tillskrifver honom
en stod af Hermes. Till de senare räknas statyer
af segervinnare, porträttstoder, såsom af Kimon
(i Argos, dennes födelsestad) och af skaldinnan
Erinna, vidare en man, som offrar en vädur (på
Akropolis i Athen), samt en diskuskastare, af
hvilken somliga velat se en efterbildning i en af
Vatikanens yppersta bilder af denna art – en ung
kämpe, som i lugn ställning, hvilande på venstra
benet, håller kastskifvan i venstra handen samt
med framsträckt hufvud och lyft höger hand just är
i färd med att beräkna sitt kast. Kroppens hållning
och smärta dimensioner tyda på Polykleitos’ skola,
men hufvudet har attisk typ, och andra hänföra också
verket till den attiska skolan. N. är den märkligaste
grekiske konstnären mellan Fidias’ lärjunge Alkamenes
och Praxiteles. C. R. N.

Navmachia, Grek., sjöstrid. Jfr Ludi.

Navplia (af venezianerna kalladt Napolidi
Romania
), hufvudstad i grekiska nomarkien Argolis och
Korinthia, vid den inre änden af Nauplia- l. Argoliska
viken. 4,598 innev. (1879). Staden är starkt befäst
samt säte för en ärkebiskop, en appellationsdomstol
och ett gymnasium. – N. var i forntiden tämligen
obetydligt. På 1200-talet tillhörde staden franker,
köptes 1389 af venezianerna och innehades 1540–80
samt 1715–1822 af turkarna, eröfrades sistn. år
af grekerna och var 1824–34 Greklands hufvudstad. I
Febr. 1862 utbröt i N. en militärrevolt, som medförde
konung Ottos afsättning.

Navplios, en son af Poseidon och Amymone, mytisk
grundläggare af staden Nauplia i Argolis, prisas
såsom en bland de förste grekiske sjöfarande. Hans
likanämnde afkomling i femte led var en bland
deltagarna i argonavternas sjöfärd. – Ofta
förblandas han med en annan N., konung på Evbea och
fader till Palamedes. Då denne sistnämnde under trojanska
kriget blifvit orättvist dömd till döden af
grekerna, rufvade N. på hämd och bragte genom
falska eldsignaler en del af de hemvändande att
lida skeppsbrott. Samma slags nidingsdåd mot
många andra sjöfarande tillskrifves äfven den
förstnämnde N., hvilken äfven berättas slutligen
hafva sjelf fallit offer för ett liknande svek.
A. M. A.

Navsikaa, dotter af Alkinoos, faiakernas
herskare. I sjette sången af Odyssén låter Homeros
henne, åtföljd af sina tärnor, begifva sig till
hafsstranden för att ombesörja en klädtvätt samt
der påträffa den skeppsbrutne och på allt utblottade
Odyssevs, åt hvilken hon högsinnadt gifver hjelp och
skydd. Den utförligt behandlade episoden om Odyssevs’
sammanträffande med den fagra N. är en af de skönaste
i Odyssén, likasom N. sjelf är en af den forntida
poesiens mest naivt älskvärda qvinnogestalter.
A. M. A.

Navtodikai, »sjöfartsdomare», kallades i det
forna Athen en domstol för afdömande af alla
rättegångar, hvilka angingo sjöfarten och den
dermed sammanhängande grosshandeln. Under deras
domvärjo hörde äfven processer mot personer, hvilka
beskylldes för att hafva obehörigen tillvällat
sig attisk medborgarerätt. På Demosthenes’
(d. 322 f. Kr.) tid synes detta domarekollegium
redan hafva varit afskaffadt och dess funktioner
öfvertagna af tesmoteterna (se d. o.).
A. M. A.

Naxos. 1. (nu Naxia, under medeltiden äfven kallad
Nisia och Nichosia) den största och fruktbaraste ön
i Cykladernas i Egeiska hafvet belägna ögrupp, med
en areal af 449 qvkm. Ön är i riktning från n. till
s. genomdragen af en bergås, hufvudsakligen bestående
af kalksten, delvis vacker marmor, på underlag af
granit, hvars högsta spets Dia eller Zia (fordom
Drios) uppnår en höjd af 1,003 m. På vestra sidan om
denna bergskedja ligger en ända till hafvet räckande,
lindrigt kuperad slätt, hvilken utmärker sig genom
synnerlig bördighet på spanmål, vin och sydfrukter
af utmärkt beskaffenhet. På nordvestra kusten och
på samma plats som i forntiden ligger den med ön
liknämnda hufvudstaden, som 1879 hade 1,871 innev. På
östra kusten, der bergen mera tvärbrant stupa mot
hafvet, finnas betydande lager af smergel, som utgör
en vigtig exportartikel. – Enligt en forngrekisk sägen
befolkades N. ursprungligen af thracer, hvilka der
införde vinodlingen och Dionysos’ dyrkan, men efter
200 år lemnade plats för invandrande kårer. Desse
förjagades efter någon tid af kreter och kreterna af
joner, hvilka togo N. såväl som de öfriga Cykladerna
i besittning. Omkr. 540 f. Kr. gjorde sig en viss
Lygdamis med understöd af Peisistratos i Athen till
envåldsherskare på N., hvilken ö under hans styrelse
nådde sin högsta blomstriug. Den kunde vid denna tid
uppställa en krigsmakt af 8,000 hopliter äfvensom en
betydande flotta. Ett persiskt anfall, företaget på
anstiftan af det förjagade aristokratiska partiet,
tillbakaslogs segerrikt (501); men vid Datis’ och
Artafernes’ härnadståg mot Grekland (490)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free