- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
913-914

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nebelong. 1. Nils Sigfred N. - Nebelong. 2. Johan Henrik N. - Nebeský, Wenzel - Nebiim. Se Hagiografa - Nebi Junus. Se Ninive - Nebo, Hebr., ett i Gamla testamentet förekommande personnamn och geografiskt namn: - Nebo. 1. En bland kaldéernas afgudar - Nebo. 2. Det berg på östra sidan om Jordan - Nebo. 3. En stad i moabiternas land - Nebo. 4. En eljest obekant stad i Judéen - Nebraska, en af Nord-Amerikas förenta stater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Köpenhamn efter Mailing. N. utförde en mängd arbeten,
i synnerhet i provinserna, men fick dervid mera
tillfälle att lägga i dagen sin stora tekniska
duglighet än sitt konstnärssnille. Sålunda byggde han
flere af Danmarks största fyrtorn och tre fängelser
(i Viborg, Vridslöselille och Köpenhamn) samt visade
äfven vid ombyggandet af k. teatern sin förmåga att
på förmånligaste sätt begagna ett utrymme, alltför
inskränkt för att låta hans konstnärstanke få sitt
fulla uttryck. Ett tillfälle härtill erbjöd sig dock
mot slutet af hans lefnad vid ombyggandet af Viborgs
domkyrka,
hvars hela yttre är N:s verk. Den sköna,
på samma gång historiskt sanna och till tekniken
solida gestalt, hvari en af Danmarks äldsta kyrkor
genom hans konst pånyttfödts, skall alltid stå som
ett ovanskligt äreminne öfver honom. Efter hans död,
d. 9 Okt. 1871, fortsattes detta arbete af Tholle
och Storck. – 2. Johan Henrik N., den föregåendes
broder, likaledes arkitekt, född d. 20 Juli 1817,
vann konstakademiens silfvermedaljer och emottog
1840 kallelse till Norge, der han vistades i 14 år
och efter en stipendieresa till utlandet blef lärare
vid byggnadsskolan i Kristiania. Bland hans arbeten
i Norge må nämnas ett tullpackhus i Kristiania,
lustslottet Oscarshal, ett naturhistoriskt museum
och hospitalet för spetälska i Bergen. År 1853
återvände N. till Danmark och blef 1855 medlem af
konstakademien. Frånsedt den stora matsalsbyggnaden
vid Skodsborgs slott, hvilken han uppförde på uppdrag
af konung Fredrik VII, och sjukhuset för sinnessjuka
vid Vordingborg, var han mest verksam i privat tjenst
och förenade dervid smak med insigter. Död d. 1 Mars
1871. Ph. W.

Nebeský [ne’beski], Wenzel, tsjechisk författare,
f. 1818, uppfostrades i tysk vetenskap och konst, men
öfvergick som student på den nationella sidan. Han
studerade en tid medicin, men egnade sig slutligen
helt åt literaturen samt bjöd till en början på dikter
(Protichudci, 1841) och kritiska uppsatser. 1847 blef
han indragen i det politiska lifvet, arbetade som
publicist och blef medlem af riksrådet, men nedlade
sitt mandat. 1850–61 var han Tsjechiska museets
sekreterare och redaktör af dess årsbok (»Casopis»),
i hvilken han offentliggjort sina kritisk-historiska
uppsatser och analyser af Königinhof-handskriften,
Alexanders-sagans tsjechiska version, Tristram,
legender o. s. v. Han har skrifvit Tsjechiska museets
historia (på tyska och tsjechiska, 1868). För öfrigt
har han öfversatt Aristofanes, Aischylos, Terentius
och nygrekiska folkvisor samt skrifvit om Shakspeare,
den grekiska tragedien, de spanska romanserna m. m.
Lll.

Nebiim. Se Hagiografa.

Nebi Junus. Se Ninive.

Nebo, Hebr., ett i Gamla testamentet förekommande
personnamn och geografiskt namn: 1. En bland
kaldéernas afgudar (Esaias 46: 1), motsvarande
grekernas Hermes (Mercurius). Namnet återfinnes i
t. ex. Nebukadnesar och Nabopolassar. – 2. Det
berg på östra sidan om Jordan, midtemot Jeriko,
der Moses dog (5:te Moseb. 34:1). – 3. En stad i
moabiternas land, belägen, enligt Eusebius, 8 mil s. om staden Hesbon
(Esaias 15: 2). – 4. En eljest obekant stad i Judéen
(Esra 2: 29), som till skilnad från den förut nämnda
staden kallades Nebo achar, d. v. s. »det andra N.»
(Nehem. 7: 33). L. L.

Nebraska [nibrä’skä], en af Nord-Amerikas förenta
stater, ligger emellan 40° och 43° n. br. samt
emellan 95° 25’ och 104° v. lgd fr. Greenw, samt
gränsar i n. till Dakota, i ö. till Iowa och Missouri,
i s. till Kansas och Colorado samt i v. till Colorado
och Wyoming. Areal 199,406 qvkm. Staten består nästan
uteslutande af präriland; den har inga berg, men i
vestra och norra delarna finnas några sandåsar och
kullar. En mängd breda floddalar genomskär landet,
upptager ej mindre än 1/4 af statens areal och
har gifvit anledning till statens indianska namn
(N. betyder »de breda flodernas land»). Hufvudfloden
är Missouri, bildar nordöstra och östra gränsen
och upptager bifloderna Niobrara och Nebraska. På
grund af landets höjd öfver hafvet, atmosferens
torrhet och stora ozonhalt är klimatet synnerligen
helsosamt, särskildt för personer med anlag
för lungsjukdomar. Årstemperaturen är i södra
hälften af staten 13° C., i norra 11,5° C. Den
lägsta iakttagna temperaturen är - 35,5° C. Statens
jord är af yppersta beskaffenhet. Gräs samt majs,
hvete och hafre äro hufvudprodukterna. Derjämte
odlas mycket frukt: äpplen, drufvor, plommon,
persikor och smultron, hvilka sistnämnda anses vara
de bästa på jorden. Ladugårdsskötsel har hittills
utgjort befolkningens hufvudnäring. Folkmängden
ökas snabbt genom inflyttningar (åren 1860–80 växte
den från 28,800 till 452,402 pers.) och uppgick
vid folkräkningen 1885 till 740,645 pers. Antalet
innev. födda i Sverige var 1880 10,164. På några
»reservationer» bodde 1880 4,400 indianer, mest
pawnies, otoes och omahas. Sedan 1869 går Union
Pacific railroad genom staten, som derjämte har
åtskilliga andra jernvägslinier. Folkbildningen
är mycket god. Ett statsuniversitet jämte
landtbruksskola finnes i hufvudstaden, Lincoln,
en normalskola i Peru, döfstummeinstitut i Omaha,
blindinstitut i Nebraska City. Den nuvarande
konstitutionen antogs 1875. Lagstiftningsmakten
utöfvas f. n. (1887) af 33 senatorer och 98
representanter, hvilka sammanträda hvartannat
år. Alla statsämbetsmän utses för 2 år. I kongressen
är staten representerad genom 2 senatorer och 3
representanter. Statsskulden uppgick i Nov. 1885
till 499,000 doll – N. var en del af Louisiana,
som Frankrike 1803 sålde till Förenta staterna,
och var då bebodt uteslutande af indianstammar,
bland hvilka sioux, pavnies, otoes och omahas voro de
mäktigaste. Det första nybygget af hvita anlades 1847
vid Bellevue vid Missouri, något s. om Omaha. 1854
blef N. ett särskildt territorium, som sträckte sig
från 40:de breddgraden i s. till Britiska Nord-Amerika
i n., från Missouri och Red River i ö. till Klippbergen
i v., och hvaraf sedan frånskilts territorierna Dakota
Montana, Wyoming och Idaho samt staten Colorado. 1867
upptogs N. som stat i unionen.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free