- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
921-922

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nectandra Rottb., bot., farmak., ett slägte af ståtliga högresta träd - Nectariniidæ, zool. Se Honingssugarna - Nectarium. Se Honingsgömme - Nectris, zool. Se Lireslägtet - Nedan (fullmåne). Se Fas 3. - Nede, Nord. mytol., en dvärg, hvilken reglerar det månskifte, som kallas nedan - Nedenæs amt omfattar större delen af Kristiansands stift, i södra Norge - Nederbörd, meteor., uppkommer, när vattengasen i luften så hastigt och till sådan myckenhet kondenseras, att de bildade vattendropparna eller iskristallerna ej hinna återgå till gasform innan de i sitt fall träffa jordytan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

halt af alkaloiden bibirin (ansedd identisk
med buxin och buxbom), hvilken är verksam mot
frossor, täflande med kina-alkaloiderna. En annan
art, N. puchury Schomb. (med variet. major och
minor), lemnar de förr officinella »kryddbönorna»,
fabae pechurim, hvilka utgöras af de stora, fasta,
mörkbruna, starkt aromatiska hjertbladen ur fröna,
och hvilka förr varit värderade medel mot maglidanden.
O. T. S.

Nectariniidae, zool. Se Honingssugarna.

Nectarium. Se Honingsgömme.

Nectris, zool. Se Lireslängtet.

Nedan (fullmåne). Se Fas 3.

Nede, Nord. mytol., en dvärg, hvilken reglerar det
månskifte, som kallas nedan. Th. W.

Nedenæs amt omfattar större delen af Kristiansands
stift, i södra Norge, och sträcker sig från kusten
kilformigt upp mellan Bratsbergs amt i ö. och
Lister og Mandals samt Stavangers amt i v. Areal
9,348 qvkm. 74,162 innev. (1875). Vattendrag,
som helt och hållet eller delvis falla inom amtet,
äro Nidelfven, Vegars- och Topdals-elfvarna samt
Otterån. Naturen är alltigenom bergig, men fjällen
nå likväl endast i norra delen upp till 1,300 m. I
s. framträder berglandet i stora, oftast skogklädda
platåer (»heier»), afskurna från hvarandra af större
och mindre dalar. Otteråns dalgång, Sætersdalen,
som tillika med de andra inlandsdistrikten
sammanfattas under namnet Raabyggelaget, är den
skarpast utpräglade och omgifves på alla sidor af
höga, branta bergväggar. Dess afskilda läge har
också bidragit till bevarandet af många forntida
drag i byggnadssätt, seder, drägter o. s. v. Af
näringarna inom amtet är skeppsfarten, trots ett
tydligt aftagande, ännu af vigt på kustbältet; längre
upp idkas skogshandtering, som likväl mångenstädes
försvåras af de många forsarna, samt boskapsskötsel,
för hvilken de vidsträckta »heierne» bilda ett
naturligt underlag, synnerligast i Sætersdalen,
hvars befolkning under större delen af sommaren bor
uppe på heierne och låter sina hus i dalen stå nästan
öde. Bergshandteringen (jern, koppar och nickel)
i kusttrakten var fordom af större betydelse än nu,
men fabriksdriften har deremot gynsamt utvecklat
sig i flere grenar, särskildt i förädling af
skogsprodukter. Amtets södra del genomskäres af den
stora vägen mellan Kristiania och Kristianssand,
med hvilken sistnämnda plats äfven Sætersdalen
har förbindelse. Längs kusten råder en liflig
ångbåtstrafik. N. är i judicielt hänseende deladt
i 26 härad, fördelade på 2 fogderier, Nedenæs och
Sætersdalen. Stadskommunerna äro Arendal, Grimstad,
Risör (Österrisör), Tvedestrand och Lillesand. Jfr
Agder. Y. N.

Nederbörd, meteor., uppkommer, när vattengasen
i luften så hastigt och till sådan myckenhet
kondenseras, att de bildade vattendropparna eller
iskristallerna ej hinna återgå till gasform, innan
de i sitt fall träffa jordytan. Nederbörden faller
antingen i flytande form såsom regn eller i fruset
tillstånd såsom snö eller hagel. Dess mängd angifves
genom den s. k. regnhöjden, d. v. s. den höjd,
hvartill regnet skulle stiga på marken, om det hvarken
bortrunne eller afdunstade. Densamma uppmätes med
en nederbördsmätare l. regnmätare (pluviometer,
ombrometer, udometer
), ett cylindriskt eller qvadratiskt
metallkärl, hvilket uppställes på ett lågt bord ute
i fria luften så, att nederbörden kan fritt nedfalla
deri. Då det i nederbördsmätaren uppsamlade regnet
skall mätas, hvilket vanligen sker en gång i dygnet,
mestadels kl. 8 f. m., afhälles det i ett graderadt
mätkärl, mätglaset (fig. b), hvars

illustration placeholder


grader äro så afpassade i förhållande till omkretsen
af regnmätarens öfre kant, att de direkt angifva
regnhöjden i millimeter. Består nederbörden af snö
eller hagel, smältes den först, och det erhållna
vattnet uppmätes på samma sätt som regn. Å de
svenska meteorologiska stationerna, såsom ock
numera i de flesta europeiska land, begagnas
regnmätare af cylindrisk form (fig. a) med en area
af 0,1 qvadratmeter. Ett stycke nedanför mynningen
sitter en lös tratt, hvilken väl medgifver regnets
nedrinnande i kärlet genom trattöppningen, men
tillika skyddar det nedrunna från afdunstning. Om
vintern borttages denna tratt, då det snöar, så att
snön kan falla omedelbart ned i kärlet. Regnhöjden
för en bestämd tidsintervall, t. ex. en viss månad,
eller för hela året är en klimatisk faktor af största
vigt, och jämförelsen mellan regnhöjderna för samma
tidsintervall under olika år tjenar till att med
siffror karakterisera de olika regnförhållanden,
som under dessa år varit rådande. Likväl är den
karakteristik, som hemtas uteslutande från
regnhöjden, icke fullt exakt. En månad kan t. ex. hafva varit
regnig, ehuru icke synnerligt mycken nederbörd fallit,
om nämligen regnen varit täta, men föga gifvande. Af
detta skäl plägar man komplettera uppgifterna af
nederbördsmängden med antalet nederbördsdagar,
hvarvid man vanligen såsom nederbördsdag räknar
hvarje sådan, under hvilken regnhöjden uppgått
till minst 0,1 mm. Genom att jämföra regnhöjder
(och nederbördsdagar) för samma tid på olika orter
har man funnit, att nederbörden, äfven i medeltal
beräknad, faller mycket ojämnt, och att årstidens
inverkan i detta afseende icke är densamma i olika
land. Omkring eqvatorn, i det s. k. »stilla bältet»,
och företrädesvis i de delar deraf, som ligga öfver
Atlantiska och Stilla oceanerna, regnar det i regeln
9 timmar dagligen, och det är endast under nätterna,
som himlen är klarare. Genom detta bältes förflyttning
med solen mot norr

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free