Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederbörd, meteor., uppkommer, när vattengasen i luften så hastigt och till sådan myckenhet kondenseras, att de bildade vattendropparna eller iskristallerna ej hinna återgå till gasform innan de i sitt fall träffa jordytan - Neder-Kalix. Se Kalix 1. - Nederlag, jur., den anordning, hvarigenom vissa införda tullpliktiga varor efter verkställd undersökning mot stadgad afgift (nederlagsafgift) uppläggas i magasin under tullverkets och egarens lås - Neder-Luleå. Se Luleå 1. - Nederländerna (Holl. Nederlanden), konungarike i vestra Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
under våren och mot söder under hösten kommer regntid att
inträffa för orter, som annars under de af klar himmel
åtföljda passaderna, de tider på året, när regnbältet
passerar öfver dem. Så får nordvestkusten af Afrika
regntid i Augusti, när »stilla bältet» uppnått sitt
nordligaste läge, hvaremot brasilianska kusten
i eqvatorns granskap får sin regntid i Februari,
då »stilla bältet» ligger längst söderut. Inom de
tempererade zonerna förekommer icke någon egentlig
regntid, emedan regn faller under hela året, men
nederbörden uppnår likväl ett maximum under en viss
årstid. I södra Europa regnar det mest om vintern,
på Europas vestkust (England, Skotland, Norge)
mest om hösten. I det inre af Europas kontinent
råda deremot sommarregnen. – Den årliga regnmängden
är underkastad stora variationer. Inom tropikerna
är den i allmänhet högst betydlig. Så har Sierra
Leone en årlig regnhöjd af 4,800 mm., Maranhao i
Brasilien 7,110 mm. Regnhöjden är i synnerhet stor i
sådana trakter, hvarest en varm och fuktig hafsvind
träffar en hög bergskedja, såsom t. ex. förhållandet
är på Vestra Indiska halfön, på hvars kust under
sommaren de häftigaste regnskurar inträffa, då
sydvestmonsunen blåser mot de höga Ghatsbergen. Man
finner der regnhöjder, som stiga ända till 6,500
mm. På sluttningen af Himalaja är regnhöjden ännu
betydligare, och i Charapuridji, der, så vidt man
känner, mera regn faller än på något annat ställe på
jorden, uppgick 1874–76 den årliga regnhöjden till
9,350 mm. På en enda månad, nemligen i Juli 1861,
föll derstädes den oerhörda regnmängden 9,296 mm. och
på de 4 dagarna 9–12 Sept. 1877 1,427 mm. I Sverige
är den årliga regnmängden i medeltal för hela landet
523 mm. Minst är den i Lappmarken, 406 mm., och i
sydöstra delen af landet (Blekinge, Kalmar län och
Gotland), 429 mm., störst på vestkusten (Bohus län,
Halland), 716 mm. (Se E. Rubenson: »Nederbördsmängden
i Sverige», i Vetenskapsakad:s handlingar, bd 13,
1874.) Ännu större är den årliga regnmängden på norska
kusten. I Bergen uppgår densamma till 1,835 mm. och på
Floröe, hvarest den är som störst, till icke mindre
än 2,000 mm. Största regnmängd i Europa har Coimbra
i Portugal vid foten af det brant uppstigande Sierra
d’Estrella, med en årlig regnhöjd af 3,010 mm.
R. R.
Neder-Kalix. Se Kalix 1.
Nederlag, jur., den anordning, hvarigenom vissa
införda tullpliktiga varor efter verkställd
undersökning mot stadgad afgift (nederlagsafgift)
uppläggas i magasin under tullverkets och egarens
lås med rättighet för egaren att åtnjuta anstånd med
tullafgifternas betalning, tills varorna uttagas
till inhemsk förbrukning, och att åter utföra dem
till utrikes ort utan erläggande af tull. Varors
uppläggning i nederlag kan förekomma i hvarje
stapelstad, hvarest tullkammare under tullförvaltares
öfverinseende finnes inrättad. Bränvin och sprit
af säd och potatis äfvensom krut, dynamit och andra
sprängämnen må ej å nederlag uppläggas, och för att
nederlagsrätt med afseende å andra varor må
åtnjutas, skall anmälan om önskadt nederlag göras
inom viss tid. Genom försök till tullförsnillning
förverkas alltid nederlagsrätten med hänsyn
till de varor, som varit föremål för sådant
försök. Nederlagsrätt åtnjutes ej för längre tid än
fem år från den dag, då godset först angifvits till
nederlag. Nederlagsafgiften är bestämd till 1 procent
af tullafgiften. – Jfr Tullst. af d. 2 Nov. 1877, §§
76–100). K. H. B.
Neder-Luleå. Se Luleå 1.
Nederländerna (Höll. Nederlanden), konungarike i
vestra Europa, beläget mellan 50° 46’ och 53° 32’
n. br. samt mellan 3° 23’ och 7° 12’ ö. lgd, gränsar
i v. och n. till Nordsjön, i ö. till preussiska
prov. Hannover, Westfalen och Rhenprovinsen samt
i s. till Belgien. Arealen utgör 33,000 qvkm.,
deri icke inberäknade Zuiderzee, De Wadden samt
nederländska delen af Dollart, tillsammans omkr. 5,300
qvkm. Landvinningen genom indämningar och torrläggning
från 16:de årh. till 1872 uppgår till 3,700 qvkm. och
fortgår alltjämt.
Naturbeskaffenhet. Fysisk geografi. Landet består
dels af alluviala, dels af glaciala och postglaciala
bildningar, mellan hvilka gränsen torde kunna angifvas
medelst en linie dragen genom Winschoten, Groningen,
Dokkum, Leeuwarden, Heerenveen, Steenwijk, Zwolle,
Elburg, kusten af Zuiderzee, Narden, Utrecht,
Rhenen, ’s Hertogenbosch, Breda, Bergen-op-Zoom
och Antwerpen, samt är till största delen ett
lågland, en fortsättning af den stora nord-tyska
slätten. Södra N. är en fortsättning af den stora
sandhed, som sträcker sig från Östersjön genom
Brandenburg, Lüneburg och Westfalen ända ned till
Schelde, afbrytes endast af det bördiga Betuwe, de
gamle batavernas land mellan Waal och den egentliga
Rhen, samt utbreder sig öfver Nord-Brabant. Söder
derom ligga de af hedmarker och kärr bestående
Peel och Kempen. Landet sluttar från s. ö. till
n. v. Största höjderna äro Bescheilberg (210 m.),
Ubagsberg vid Heerlen (200 m.) samt Vaalsberg
(198 m.), alla i Limburg. Landets medelhöjd är
23 m. Stora sträckor ligga emellertid betydligt
lägre än hafvet (t. ex. Zuidplas polder vid Gouda,
Nieuwkooper och Haarlemmermeer polder, som ligga
4–5,8 m. under hafsytan) samt äro endast genom dyner
och dammar skyddade för öfversvämning. Dynerna
börja vid Sluys på Zeelands fastland och fortlöpa,
än bredare, än smalare, öfver de zeeländska och
sydholländska öarna längs hela kusten af Syd-
och Nord-Holland från Hoek van Holland till Helder
och vidare öfver de frisiska öarna. Endast på ön
Walcheren och i Nord-Holland mellan Petten och
Camperduin, der de ersättas af dammar, eger ett
afbrott rum. Dessa dyner bilda antingen kedjor af
kullar eller flacka sträckor och hafva i allmänhet en
bredd af 4–5 km. Kullarna höja sig sällan till 60 m.,
de flesta äro lägre. De inre dynerna, s. om Haarlem
och i närheten af Haag, äro merendels skogbevuxna
eller förvandlade till ängsmark; här och der äro de
äfven odlade. På hafssidan finnas deremot få växter,
oftast sandrör (Psamma arenaria), som med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
