- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
927-928

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederländerna (Holl. Nederlanden), konungarike i vestra Europa

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

börjat utveckla sig, i synnerhet i Holland, Brabant
och Overijssel. Andra mera vigtiga industrigrenar
äro tegelslageri, fajansfabrikation (i Delft),
tillverkning af lerpipor (i Gouda), cigarrer, tobak,
kräpp, bränvin (genever), socker och läder. Vid kusten
finnas öfver 600 skeppsvarf, af hvilka Rotterdam,
Amsterdam, Ablasserdam, Helder, Vlissingen, Harlingen
och Veendam hafva de största. Landets största
jerngjuterier och maskinfabriker finnas i Amsterdam,
Haag, Leiden och Delfshaven. – Den utländska
handeln, ehuru mindre än förr, är mycket betydande i
förhållande till landets storlek och folkmängd. 1885
räknade handelsflottan 740 fartyg om 856,836 kbm.,
deraf 106 ångfartyg om 306,833 kbm. I hamnarna inlupo
s. å. 8,021 fartyg om 11,707,891 kbm. och utlupo 7,914
fartyg om 11,574,243 kbm. Värdet af importerade varor
för förbrukning inom landet uppgick 1884 till 1,692,7
mill. kr. och af exporterade inhemska alster till
1,261,8 mill. kr. Transitohandeln s. å. beräknades
till 2,167 mill. kg. Störst är omsättningen med
Storbritannien och Tyska riket. Från sina kolonier
erhåller landet hufvudsakligen kaffe, socker, ris,
specerier och indigo. Landet exporterar kolonialvaror,
ladugårdsprodukter (slagtboskap, smör och ost), fisk
samt grönsaker (till London). Den utländska handeln
går mest öfver hamnarna Amsterdam, Rotterdam, Helder,
Dortrecht, Schiedam och Harlingen. Samfärdseln
inom landet förmedlas genom floder och kanaler,
goda landsvägar samt jernvägar, hvilka 1885 hade en
längd af 2,468 km. Telegraflinierna hade 1886 en
längd af 4,700 km. Bland kreditanstalter intager
Nederländska banken (grundad i Amsterdam 1814)
första platsen. Myntenheten är gulden (1,50 kr.), som
tecknas fl. (d. v. s. florin). Mått- och vigtsystem
äro metriska.

Andlig odling. Folkundervisningen har på senare
tiden gjort stora framsteg; dock beräknar man, att
bland landtbefolkningen 1/4 af vuxna män och 1/3
bland qvinnor kunna hvarken läsa eller skrifva, och
1885 voro af de värnpligtige 10,5 proc. okunniga
i läsning och skrifning. Staten deltager med 30
proc. i kostnaden för folkskolorna, kommunerna med
70 proc. Undervisningen är obligatorisk för barn
mellan 6 och 12 år. Enligt officiella uppgifter
för 1884 funnos 2,897 allmänna (konfessionslösa)
och 1,168 enskilda (mest konfessionella) folkskolor
med ett sammanlagdt lärjungeantal af 593,656. Den
humanistiska allmänbildningen meddelas vid gymnasier
och progymnasier, tillsammans 30 med 2,263 lärjungar,
och den reala bildningen vid de högre borgareskolorna
(med 5- och 3-årig kurs), till antalet 75 med
6,467 lärjungar. Dessutom funnos 38 medelskolor för
handtverkare, 47 industri- och teckningsskolor, 1
normalskola för teckningslärare, 1 konstslöjd- och
handtverksskola (i Rotterdam), 7 lärareseminarier,
11 navigationsskolor samt en Polyteknisk skola
(i Delft). Den lärda bildningen tillgodose 3
statsuniversitet (i Leiden, Utrecht och Groningen),
1 stadsuniversitet (i Amsterdam, sedan 1877) samt 1
af en förening 1880 upprättadt fritt universitet i
nämnda stad. Den reformerta kyrkans predikanter
utbildas vid universiteten, de öfriga konfessionernas
vid seminarier. Vidare finnas ett landtbruksinstitut
i Wageningen, en trädgårdsskola i Watergraafsmeer,
en konstakademi i Amsterdam, en skola för nyttiga
och bildande konster i ’s Hertogenbosch, tecknings
och konstskolor i flere städer, musikskola i
Haag, krigsskola i Haag, krigsakademi i Breda,
marininstitut i Willemsoord, ett institut för
utbildning af ämbetsmän för Ostindien i Delft
samt ett större antal lägre och högre enskilda
undervisningsanstalter. – N. äro en öfvervägande
protestantisk stat, i det 61,6 proc. af befolkningen
äro protestanter och 36 proc. katoliker. Grundlagen
tillförsäkrar samvetsfrihet och fullständig
social jämnlikhet för alla konfessioner. De
olika kyrkorna åtnjuta understöd (tills.
nära 2 mill. fl.) af staten. 1879 utgjorde de
reforinerte 2,346,568 (deraf 9,678 remonstranter),
lutheranerna 76,696. mennoniterna 50,705,
anglikaner, herrnhutare, baptister m. fl. 1,711,
rom. katolikerna 1,439,137 (de utgöra flertalet
i Limburg och Nord-Brabant), gammalkatolikerna
(jansenistenia) 6,251 och israeliterna 81,693. Den
reformerta kyrkan lyder under en allmän synod,
lutheranerna likaledes under en synod. Katolikerna
bilda en kyrkoprovins med 1 ärkebiskop (i Utrecht)
och 4 suffraganbiskopar (i Haarlem, Breda, Roermond
och ’s Hertogenbosch). Gammalkatolikerna bilda den
s. k. Utrechtkyrkan, med 1 ärkebiskop (i Utrecht)
och 2 biskopar (i Haarlem och Deventer).

Författning och förvaltning. »Koninkrijk der
Nederlanden» är enligt grundlagen af 1848 en
inskränkt konstitutionel monarki. Kronan öfvergår
på konungens äldste son eller dennes manliga
efterkommande, i brist på sådana till konungens
bröder och deras ättlingar efter förstfödslorätt
samt, först om sådana saknas, till siste konungens
döttrar efter förstfödslorätt. Konungen kan icke
vara regent i något annat land med undantag af
storhertigdömet Luxemburg, som är förenadt med N. i
personalunion. Hans titel är: »konung af N., prins
af Oranien-Nassau, storhertig af Luxemburg.»
Kronprinsen bär titeln: »Prins af Oranien.»
Konungens residens är Haag. Konungen ensam eger
den verkställande makten, men lagstiftningsmakten
gemensamt med representationen (generalstaterna,
Staten generaal), som är delad på 2 kamrar. Första
kammaren (Erste kamer) består af 39 medlemmar, hvilka
väljas för 9 år genom provinsständerna bland de högst
beskattade. Medlemmarna i Andra kammaren (Tweede
kamer
), f. n. 86, väljas för 4 år i valkretsar, i
förhållandet 1 på 45,000 innev., omedelbart af alla
medborgare, hvilka i direkta skatter erlägga 20–160
fl., vexlande i olika trakter. (Ett från regeringen
våren 1887 utgånget förslag att provisoriskt utsträcka
valrätten, tills en ny vallag hunnit beslutas,
antogs af Andra kammaren i Juni månad. Genom detta
förslag ökas valmännens antal från 130,000 till
300,000.) Valrätt inträder vid 23 års ålder, valbarhet
först vid 30 år. Första kammaren kan blott förkasta,
men ej ändra de af Andra kammaren antagna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0470.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free