- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
941-942

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nederländerna (Holl. Nederlanden), konungarike i vestra Europa - nederländska befästningsskolan. Vid slutet af 1500-talet utvecklade sig i Nederländerna under frihetskriget mot Spanien en efter omständigheterna och de lokala förhållandena lämpad egendomlig fästningstyp - Nederländska Indien (Nederlandsch Indië), Nederländernas kolonialbesittningar uti Indiska arkipelagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

undertryckande af franskan bidrogo att öka missnöjet
och förena de belgiska partierna till en gemensam
opposition, hvars mål slutligen blef Belgiens
skiljande från Holland. Det målet vanns genom
den belgiska revolutionen, hvilken såsom
en följd af Julirevolutionen i Paris utbröt
i form af ett folkupplopp i Bruxelles d. 25
Aug. 1830. Londonkonferensen (de fem stormakterna)
erkände Belgiens sjelfständighet (d. 20 Dec. 1830),
och belgerna valde prins Leopold af Sachsen-Koburg
till konung (d. 4 Juni 1831). Konung Vilhelm
I:s försök att med vapenmakt återtaga sitt rike
misslyckades till följd af fransmännens väpnade
mellankomst (deras eröfring d. 24 Dec. 1832 af det
af holländarna besatta citadellet i Antwerpen),
och en konvention med England och Frankrike (d. 21
Maj 1833) gjorde slut på kriget mellan Holland
och Belgien. En definitiv fred ingicks först
1839. Följande år nedlade Vilhelm I sin krona
och efterträddes af sin son Vilhelm II
(1840–49). – De sista årtiondena hafva för N. varit en
period, utmärkt af reformer inom alla områden,
i synnerhet inom författningen, finansväsendet
och kolonialförvaltningen. De vigtigaste af dessa
reformer hafva genomförts eller blifvit förberedda
af Thorbecke (d. 1872), Hollands främste statsman
i vårt århundrade. Februari-revolutionen (1848) i
Frankrike påskyndade författningsreformen i N. och gaf
åt densamma en liberal-demokratisk riktning. 1848
antogs en ny grundlag, i hvars utarbetande de
liberales ledare, Thorbecke, hade en hufvudsaklig
del. Den stadgade ministrarnas ansvarighet, som
saknats i 1815 års grundlag, samt bestämde angående
representationen, att första kammarens ledamöter
skulle väljas af provinsständerna, under det att
andra kammaren skulle utses genom samfällda och
direkta val med valrätten fäst vid en viss census. En
kort tid efter den nya grundlagens antagande afled
Vilhelm II (1849), och efterträddes af sin son,
Vilhelm III, N:s nuvarande konung. Under dennes
regering har landet varit i ett oafbrutet andligt
och materielt framåtskridande, och reformer hafva
tid efter annan vidtagits inom alla statslifvets
områden och i den nya tidens anda. Att så skett
har berott derpå, att den bildade medelklassen,
den politiskt och religiöst frisinnade delen af N:s
folk, utöfvat det afgjordt största inflytandet på
utvecklingen i det hela. Eljest har det politiska
lifvet varit bestämdt af motsatsförhållandet mellan
de båda partier, det liberala och det antiliberala
eller kyrkligt-konservativa, som både inom och utom
representationen alltjämt kämpat med hvarandra. En
särskild uppmärksamhet förtjenar det ultramontana
eller klerikala partiet, som fullständigt beherskar
den talrika katolska befolkningen, och som begagnar
hvarje medel för att utvidga och befästa sitt eget
välde. Från detta parti hotar en af de största farorna
för N:s framtid. Under de sista åren hafva frågorna
om tronföljden och regentskapet mycket sysselsatt
de nederländske statsmännen. Med Vilhelm III:s son,
kronprinsen Alexander, afled d. 21 Juni 1884 sista
ättlingen af huset Oranien
på manslinien. N:s krona kommer således att
efter den nu regerande konungens död öfvergå
till hans dotter Vilhelmina (f. 1880). Men när
detta blir fallet, upphör också personalunionen
emellan N. och Luxemburg, och det senare landet
öfvergår till det tyska furstliga huset Nassau.
Hjr.

Nederländska befästningsskolan. Vid slutet af
1500-talet utvecklade sig i Nederländerna under
frihetskriget mot Spanien en efter omständigheterna
och de lokala förhållandena lämpad egendomlig
fästningstyp. Nödvändigheten fordrade att befästa de
många städerna, der missnöjet med spaniorerna först
gaf sig luft, men brist på tid och penningar tillät
icke uppförandet af höga och dyrbara murar, som eljest
kännetecknade den tidens befästningskonst. I stället
användes såsom stormhinder våta grafvar, hvilka
nästan öfverallt kunde erhållas i den låglända och
vattensjuka marken. En annan egendomlighet för den
nederländska profilen är att framför den egentliga
hufvudvallen anlades en lågvall (fausse-braye),
så att eld från dessa jord vallar kunde afgifvas
i 2 våningar. Hvad planutstakningen beträffar,
vidtogs den förändring, att fronterna gjordes
betydligt kortare, än i den äldre italienska skolan
brukades, i det strykliniernas längd rättades
efter vallgevärets skottvidd. Flankerna drogos dock
fortfarande vinkelrätt mot kurtinen. Ett utmärkande
drag för den nederländska skolan är dessutom ett
rikligt användande af såväl utanverk, synnerligast
raveliner och sköldvallar, som framskjutna utanverk,
såsom hornverk, kronverk, våta förgrafvar m. fl. Den
envishet, hvarmed dessa fästningar försvarades, har
måhända mera än förträffligheten i deras anordning
bidragit till den nederländska befästningsskolans
anseende och utbredning i det öfriga Europa. Bland
nederländska ingeniörer från denna tid märkes
i synnerhet Freitag. I Sverige tillämpades den
nederländska skolan under Gustaf II Adolfs tid. En
mängd förslag uppgjordes, och flere af dem kommo äfven
till utförande, deribland befästningar kring den
nya staden Göteborg och fortsättning af Jönköpings
fästningsverk. – Under senare hälften af 1600-talet
uppstod genom den framstående ingeniören Coehoorn
(d. 1704) en s. k. ny-nederländsk befästningsskola,
hvars utmärkande kännetecken var en torr, murklädd,
från kasematter och gevärsgallerier flankerad graf
bakom den våta, icke murklädda hufvudgrafven. O. A. B.

Nederländska Indien (Nederlandsch Indie),
Nederländernas kolonialbesittningar uti Indiska
arkipelagen, bildar ett generalguvernement och delas
i administrativt hänseende uti 1) Java och Madura,
131,733 qvkm., 20,931,654 innev. (1884), deraf
20,665,510 infödingar och 37,680 européer, samt 2)
»Yttre besittningarna» (Buitenbezittingen): Sumatra,
Borneo, Riouw-Lingga-arkipelagen, Banca, Billiton,
Celebes, Moluckerna, Nya Guinea samt Små Sunda-öarna,
med en sammanlagd areal af omkr. 1,728,000 qvkm. och
omkr. 8,400,000 innev., deraf 9,157 européer
(1884). De förra, till hvilka räknas äfven Bali och
Lombok, äro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0477.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free