- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
947-948

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nedstråk, musikt., på stråkinstrument det stråkdrag, som verkställes från stråkens frosch till spetsen - Neeffs l. Neefs, Peeter, d. ä. - Neefs hammare l. Wagners hammare, fys., namn på den s. k. magnetiska hammaren. Se Hammare 2 - Neer, van der. 1. Aert v. d. N. - Neer, van der. 2. Eglon Hendrick v. d. N. - Neerwinden, by i belgiska prov. Liége - Nees von Esenbeck. 1. Christian Gottfried Daniel - Nees von Esenbeck. 2. Theodor Friedrich Ludwig N. v. E. - Nef (Nep), Nord. mytol. Se Nanna - Nefalier, dryckesoffer af vatten, mjölk och honing - Nefas, Lat., det som strider mot gudomlig rätt - Nefelin, miner., ett ortosilikat af aluminium, natrium och kalium

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nedstråk, musikt., på stråkinstrument det stråkdrag,
som verkställes från stråkens frosch till spetsen. Det
tecknas [tecken]. Motsatta riktningen kallas uppstråk och
tecknas V. A. L.

Neeffs l. Neefs [nefs], Peeter, d. ä., flamsk
målare, f. troligen 1578 eller 1579, d. mellan 1656
och 1661, var lärjunge af Hendrik van Steenwijck,
målade med utmärkt precision och tålamod perspektiv
och detaljerade interiörer från gotiska kyrkor,
ofta utförda med särskilda ljuseffekter, såsom
dödsmässor vid fackelsken, kapell med vaxljus o. d.,
alla återgifna med mycken sanning. Många af samtidens
bästa figurmålare utförde figurer till hans bilder,
såsom Francken, Teniers, Van Thulden, Sammets-Brueghel
m. fl. Af hans arbeten märkas 2 interiörer af
dômen i Antwerpen samt en annan kyrkointeriör,
signerad med N:s samt F. Francks namn (Bruxelles), 4
signerade och 5 honom tillerkända bilder i Louvre. I
Sveriges Nationalmuseum finnas 2 kyrkobilder honom
tillagda. – I N:s stil målade äfven hans söner
Lodewijk N. (f. 1617) och Peeter N., d. y. (f. 1620).
C. R. N.

Neefs hammare [nefs] l. Wagners hammare, fys., namn
på den s. k. magnetiska hammaren. Se Hammare 2.

Neer [ner], van der. 1. Aert v. d. N., holländsk
målare, f. 1603 i Amsterdam, d. derst. 1677 var
en utmärkt landskapsmålare, men skildrade naturen
hälst och oftast i skymning eller natt, belyst af en
nedgående sol, af månens ljus eller af skenet från
en eldsvåda. Af hans arbeten, hvilka höra till de
mera eftersökta inom den holländska skolan, finnas
i Louvre en solnedgång och ett månsken, i Bruxelles
trenne, bland dem ett vinterstycke, i Berlin åtta,
bland hvilka tre, eldsvådor, i London fyra, i
Stockholm ett månskensstycke. – 2. Eglon Hendrick
v. d. N.,
holländsk målare, den föregåendes son,
f. i Amsterdam 1643, d. i Düsseldorf 1703, var
först lärjunge af sin fader och kom sedan i lära
hos van Loo. I landskapsmåleriet bildade han sig
efter Adam Elzheimer, men kände sig mera dragen
till historie- och genremålning. I sina unga år
uppehöll han sig längre tid i Paris, vistades sedan
omvexlande i Rotterdam, Haag, Bruxelles och Amsterdam
samt lefde sist i Düsseldorf såsom hofmålare hos
kurfursten Johan Vilhelm af Pfalz. Gift tre gånger
och försedd med en talrik familj (25 barn), måste
han arbeta för bröd, hvilket också, oaktadt all flit,
ibland ses på hans arbeten. Han målade historietaflor,
porträtt, landskap och genrestycken. I de sistnämnda,
som vanligen äro interiörer, lyckades han bäst,
i synnerhet när han efter Ter Borchs och Netschers
sätt visade sin skicklighet i stoff-måleri. I Louvre
finnas af honom ett landskap och en Fiskmånglerska, i
Berlin Tobias med ängeln (i ett vidsträckt landskap),
i Stockholm ett genrestycke, Lekande barn. C. R. N.

Neerwinden [ner-], by i belgiska prov. Liége, mellan
Tirlemont och Landen. Den 29 Juli 1693 blef der en
omkr. 45,000 man stark engelsk-holländsk armé under
konung Vilhelm III med rätt stora förluster kastad
tillbaka af en betydligt svagare fransk armé under marskalk
Luxembourg. – Den 18 Mars 1793 stod vid N. åter
en strid, mellan en 44,500 man stark fransk
armé under general Dumouriez och en 40,500
man stark tysk-holländsk armé under prinsen af
Koburg. Dumouriez anföll och förlorade slaget.
C. O. N.

Nees von Esenbeck [nes]. 1. Christian Gottfried Daniel
N. v. E
., tysk botaniker och naturfilosof, f. 1776,
d. 1858, blef 1800 med. doktor, men egnade sig från
1802 åt naturvetenskapliga forskningar. 1817 erhöll
han en professur i botanik i Erlangen, efterkom
1818 en kallelse till Bonn och förflyttades 1830
till universitetet i Breslau. 1852 afsattes han från
sin tjenst, emedan han i skrift angripit äktenskapet
samt i det politiska lifvet visat demokratiska och
radikala tänkesätt. Sedan 1818 var N. president i
»Kaiserliche leopoldinisch-karolinische akademie
der naturforscher» och redigerade 41 qvartband
af dess »Nova acta». Han var en ytterst produktiv
botanisk skriftställare och ådagalade en framstående
systematiseringsförmåga, men skattade äfven i rikt
mått åt den i början af 19:de årh. rådande smaken
för tillkonstlade naturfilosofiska betraktelser. Bl.
a. dref han i sitt arbete Handbuch der botanik
(1820–21) Göthes åsigt om växternas metamorfoser
till ytterlighet och sökte lägga den till grund
för ett naturligt växtsystem. Hans märkligaste
monografier behandla sötvattensalgerna, svamparna,
asterslägtet, mossorna samt lagerträdens familj. –
2. Theodor Friedrich Ludwig N. v. E., tysk farmakolog,
den föregåendes broder, f. 1787, d. 1837, blef
1819 inspektor för botaniska trädgården i Bonn och
1827 ordin. professor derstädes. Han öfvertog 1823
utgifvandet af det farmacevtiska praktarbetet Plantae
officinales
(552 planscher, med text, 1821–33) och
påbörjade det först långt efter hans död fullbordade
stora verket Genera plantarum florae germanicae
(662 planscher, med text, 1832–60).

Nef (Nep), Nord. mytol. Se Nanna.

Nefalier (Grek. nefalia, af nefein, fasta),
dryckesoffer af vatten, mjölk och honing (utan vin),
som vanligen hemburos åt evmeniderna, muserna eller
nymferna.

Nefas, Lat., det som strider mot gudomlig rätt,
gudlös handling, brott, orätt, synd. Jfr Fas. –
Nefastus dies. Se Dies och Fasti.

Nefelin, miner., ett ortosilikat af aluminium,
natrium och kalium, Na (K) Al. O4 . Si. Mineralet,
som har sitt namn af Grek. nefele, moln, emedan
genomskinliga stycken af detsamma blifva oklara,
liksom molnbetäckta, när de läggas i salpetersyra,
är glasglänsande, färglöst och genomskinligt
samt sönderdelas lätt af syror. Det anträffas
kristalliseradt i hexagonala prismer uti de lösa
block, som finnas på Monte Somma (Vesuvius). Det
ingår jämte augit såsom väsentlig beståndsdel
i den vulkaniska bergarten nefelindolerit. – En
ogenomskinlig, oftast grönaktig och oljeglänsande
varietet, kallad elaeolit, förekommer ymnigt
i zirkonsyenit vid Brevig i Norge och såsom
väsentlig beståndsdel i bergarten miaskit på Ural.
P. T. C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0480.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free