- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
949-950

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nefelinbasalt, petrogr., en af basaltens varieteter - Nefelindolerit, petrogr. Se dolerit - Nefftzer, Auguste - Nefisk vindros, meteor., en tabellarisk sammanställning af medelmolnigheten vid olika vindriktningar - Nefoskop, meteor., instrument för att observera molnens gång och skenbara rörelsehastighet - Nefralgi, med., smärta i njuren - Nefrit. 1. Med. Se Njursjukdomar - Nefrit. 2. Miner., en stenart, som består af en hård, tät och finkornig tremolit af lökgrön, grågrön till gråhvit och gulhvit färg - Neftys, egyptisk gudinna - Nefvishög, socken i Malmöhus län - Negapatam, hamnstad i kejsaredömet Indien - Negation (Lat. negatio, nekande), gramm., ett ord (adverb) eller orddel (t. ex. prefix), hvarigenom ett predikat frånkännes ett subjekt eller ett ords betydelse förändras till kontradiktoriskt motsatt - Negativ (Lat. negativus), nekande, upphöfvande. Mots. positiv. 1. Gramm. Se Negation

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nefelinbasalt, petrogr., en af basaltens varieteter,
en svart, synbart tät, seg bergart, bestående
af nefelin, augit, olivin och magnetit, hvartill
stundom kommer något glas. Med blotta ögat kan
bergarten icke skiljas från den mera vanliga
plagioklasbasalten, som i st. f. nefelin
innehåller plagioklas, eller från den ännu
mindre allmänna leucitbasalten, som innehåller
leucit. Då i den täta blandningen framträda större
nefelinkristaller, blir bergarten porfyrisk. Blåsiga
och mandelstensartade varieteter förekomma, äfvenså
nefelinbasaltlavor, de sistnämnda hufvudsakligen
i trakten af Laachsjön och på Eifel, hvarest de
brytas till qvarnstenar. Nefelinbasalt förekommer
flerestädes inom Tyskland och har inom Sverige
träffats i trakterna norr om Ringsjön i Skåne.
E. E.

Nefelindolerit, petrogr. Se Dolerit.

Nefftzer [-tsär], Auguste, fransk publicist, f. 1820 i
Kolmar, var 1844–61 i Paris ansvarig utgifvare af »La
presse» och uppsatte sistn. år den liberala tidningen
»Le temps», som snart vann stort anseende och stod
under hans ledning till 1872. Dessutom började N. 1858
utgifva »Revue germanique» (med Ch. Dollfus). Död
i Basel 1876.

Nefisk vindros (af Grek. nefos, moln), meteor., en
tabellarisk sammanställning af medelmolnigheten
vid olika vindriktningar. Se Moln och Vindros.

Nefoskop (af Grek. nefos, moln, och skopein, se),
meteor., instrument för att observera mollens gång och
skenbara rörelsehastighet. Sådana instrument hafva
konstruerats af Cecchi, Braun, svensken G. Fineman
m. fl.

Nefralgi (af Grek. nefros, njure, och algos,
smärta), med., smärta i njuren; njurkolik, vanligen
beroende på njursten. F. B.

Nefrit (af Grek. nefros, njure). 1. Med. Se
Njursjukdomar. – 2. Miner., en stenart, som
består af en hård, tät och finkornig tremolit af
lökgrön, grågrön till gråhvit och gulhvit färg och
ofta uppträder tillhopa med talkiga arter samt
genom inblandningar visar lokala olikheter, men
hufvudsakligen utgöres af ett bisilikat af talk och
kalkjord. Den är seg, svårsmält, matt genomskinande
och för känseln fet samt har splittrigt brott, en
eg. vigt af 2,9 och en hårdhet af 5,5–6,5. Nefriten
har redan från äldre tider blifvit bearbetad
och ofta funnen i form af stenvapen i Europas
af gammalt bebyggda och odlade jord och begagnas
ännu af infödingarna på Nya Zeeland för skärning
af vapen, yxor, örhängen, amuletter och i Orienten
för tillverkning af kärl, svärdfästen och dylika
saker. (Amuletter af nefrit nyttjades fordom mot
njurlidande, deraf dess namn.) Ehuru den såsom
bearbetad har blifvit funnen ibland de schweiziska
pålbyggnaderna och ej sällan på andra ställen i
Europa, känner man dock ej inom denna verldsdel någon
naturlig fyndort för densamma. Man vet endast, att
den förekommit i Asien, östra Sibirien, Turkistan
och Kina samt på Nya Zeeland. Vid Amerikas upptäckande
fanns den äfven derstädes i Peru och Mejico såsom
bearbetad, men man vet ej med säkerhet hvarifrån den kommit dit. Jfr
Kacholong. Hj. Sj.

Neftys, egyptisk gudinna, Isis’ syster och Sets
gemål, bispringer Isis i att uppväcka deras döde
broder Osiris, och liksom systern begråter hon
hans bortgång. N. och Isis uppträda vanligen som
pendanter på monumenten och äro symboler af vare sig
morgonrodnaden eller aftonrodnaden eller af båda på en
gång. N. framställes med qvinnohufvud. Hennes hjessa
krönes af hieroglyfen [hieroglyph], med hvilken hennes namn i
skrift betecknades. K. P.

Nefvishög, socken i Malmöhus län, Bara härad. Areal
1,356 har. 1,478 innev. (1886). Annex till Brågarp,
Lunds stift, Bara kontrakt.

Negapatam, hamnstad i kejsaredömet Indien,
presidentskapet Madras, distriktet Tanjur, bildar en
kommun tillsammans med den närliggande staden Nagur
och hade med denne 53,855 innev. 1881. N. var ett af
portugisernas äldsta nybyggen på Koromandelkusten. Det
intogs af holländarna 1660 och af engelsmännen
1781. Staden är ändpunkt för Södra Indiens
jernväg, som vid Trichinopoli förenar sig med
Madras–Kalikut-jernvägen.

Negation (Lat. negatio, nekande), gramm., ett ord
(adverb) eller en orddel (t. ex. prefix), hvarigenom
ett predikat frånkännes ett subjekt eller ett ords
betydelse förändras till kontradiktoriskt motsatt. I
Sv. brukas ej, icke, inte (det sista i talspråk)
för att helt enkelt negera ett predikat, t. ex. jag
såg icke Gustaf; hunden är icke ond. Derjämte
hafva vi speciella negationer, för tid: aldrig,
för rum: ingenstädes, o. s. v., samt negativa
pronom. ingen, intet, hvilka på olika sätt modifiera
nekandet. Slutligen nyttja vi en särskild negation
i svar: nej (motsatt ja), som ensamt negerar den
frågande satsen. Genom prefixet o- (T. och Eng. un-,
Lat. in-, Grek. [alpha] privativum) gifva vi åt ett ord,
vanligast adj. eller adverb, men äfven subst.,
motsatt betydelse eller upphäfva dess betydelse,
t. ex. osynlig, oren, ogerna, olycka, ofred. Andra
negativ-prefix äro miss-, t. ex. misshag, misslyckas,
och van-, t. ex. vanvård. Någon gång användes icke
som negativ vid nomen, t. ex. en icke-ämbetsman,
många icke röstberättigade.
Olika språk bruka olika
sätt att negera, jfr t. ex. T. ich habe niemanden
gesehen,
Lat. neminem vidi. Sv. jag har ingen
sett
och jag har icke sett någon, I slaviska språk
upprepas i nekande sats negationen vid alla indefinita
fyllnader, t. ex. R. nitjego ne vidal, nikogda ne
vidal nikogo,
ordagrant: jag har icke sett intet,
jag har icke aldrig sett ingen. I Lat., Sv. och andra
språk upphäfva deremot två negationer hvarandra,
och satsen blir jakande. De flesta finsk-ugriska
språk sakna negativa partiklar och negera predikatet
genom ett negativt verb jämte predikatsverbets stam
eller ett particip af det, t. ex. F. saa-n, jag
får, en saa, jag får icke; saa-t, du får, et saa,
du får icke; saa-mme, vi få, emme saa, vi få icke,
o. s. v.; impf. sain, jag fick, en saanut, jag fick
icke. Lll.

Negativ (Lat. negativus), nekande,
upphäfvande. Mots. positiv. – 1. Gramm. Se

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0481.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free