Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Negativ (Lat. negativus), nekande, upphöfvande. Mots. positiv. 1. Gramm. Se Negation - Negativ. 2. Matem. En negativ storhet kallas en storhet, som kan uttryckas i en negativ enhet såsom mått - Negativ. 3. Fys. Negativ bild. Se Fotografi - Negativ brännvidd. Se Lins, sp. 1438, och Spegel - Negativ elektricitet. Se Elektricitet - Negativ pol. Se Galvanisk stapel - Negativt dubbelbrytande kristaller. Se Dubbelbrytning - Negativ. 4. Log. Se Omdöme - Negativa deltaland. Se Aestuarier - Negativ fattigvård. Se Fattig, sp. 1056 - Negera, säga nej, neka, förneka, bestrida, upphäfva någonting jakaadt - Negerpeppar. Se Habzelia - Negerspråk kallar man vanligen och tills vidare riktigast blott de inhemska språken inom ett bredt bälte af Central-Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Negation. – 2. Matem. En negativ storhet kallas en
storhet, som kan uttryckas i en negativ enhet såsom
mått. Med negativ enhet förstås dervid en enhet e’,
som, om den lägges till en annan gifven reel enhet,
e (hvilken betraktas såsom positiv), gifver noll till
resultat, d. v. s. satisfierar eqvationen
e + e’ = 0.
Om t. ex. den gifna enheten antages vara en kronas
tillgång, blir den negativa enheten i detta fall en
kronas skuld. En negativ enhet är således i allmänhet
blott relativt negativ, d. v. s. i motsats mot en
annan storhet, hvilken betraktas såsom positiv. Men
liksom man kan antaga en absolut (obenämnd) positiv
enhet, kan man äfven ponera en negativ dylik. –
Den negativa enheten utsättes icke i matematiska
formler, utan i stället begagnas minus-tecken
framför den negativa storhetens talvärde. De negativa
storheterna följa i allmänhet samma räknelagar som
de positiva. De uppträda inom matematiken först
vid subtraktion, då subtrahenden är större än
minuenden. Sedermera komma de till användning inom
elementaralgebran, särskildt vid lösningen af vissa
qvadratiska eqvationer. Inom geometrien utmärker
den negativa storheten en mot den positiva motsatt
riktning. – Begreppet negativ storhet var helt och
hållet främmande för de grekiske matematikerna; det
erhöll en viss användning hos inderna, men infördes
i matematiken egentligen af Cardano (i »Ars magna»,
1545). – 3. Fys. Negativ bild. Se Fotografi.
– Negativ brännvidd. Se Lins, sp. 1438, och Spegel.
– Negativ elektricitet. Se Elektricitet. – Negativ
pol. Se Galvanisk stapel. – Negativt dubbelbrytande
kristaller. Se Dubbelbrytning. – 4. Log. Se
Omdöme. – Om s. k. negativa deltaland se Aestuarier
och om negativ fattigvård se Fattig, sp. 1056.
2. G. E.
Negera [hårdt g; Lat. negare], säga nej, neka,
förneka, bestrida, upphäfva någonting jakadt.
Negerpeppar. Se Habzelia.
Negerspråk kallar man vanligen och tills vidare
riktigast blott de inhemska språken inom ett bredt
bälte af Central-Afrika, som mellan (ungefärligen) 5°
och 15° n. br. sträcker sig från Atlantiska hafvet
i vester till och med Hvita Nilens vattenområde,
l. ungef. till 36° ö. lgd från Greenw., i öster,
jämte tvänne från detta bälte åt n. och s. utgående
utsprång. Härmed uteslutas således från negerspråken
såväl de hamitiska språken (se d. o.), hvilka
jämte den semitiska arabiskan begränsa negerområdet
i n. och ö., som ock den stora, sjelfständiga
bantu-språkstammen, som upptager hela södra hälften af
Afrika med undantag af det lilla buschmanska och
hottentottiska området i s. v. (jfr Kaffrer och
Kafferspråken). Det ofvannämnda norra utsprånget
sträcker sig mellan 12° och 22° ö. lgd från 15°
till 25° n. br., omfattande den stora oasen Tibestu
(Tibbu, Teda) och den vigtiga karavanvägen mellan
Bornu och Fessan. Det södra, smalare utsprånget
intränger mellan 35° och 37° ö. lgd i bantu-området
från 5° n. br. ned till 5° s. br. För öfrigt är
språkgränsen åt s. ganska oviss, då största delen
af trakterna mellan 5° och 1° n. br. är fullkomligt
okänd och blott gissningsvis räknas icke till neger-,
utan till bantu-språkens område. – I en snillrik,
men till sin betydelse öfverskattad, uppsats, »Die
völker und sprachen Afrikas» (tryckt som inledning
till »Nubische grammatik» 1880) har Lepsius sökt visa,
att dessa negerspråk, hvilka icke bilda en gemensam,
af bestämda kännetecken utmärkt språkstam, kunna
och böra fördelas på de till sina hufvuddrag väl
kända hamitiska och bantu-språkstammarna, men detta
försök måste anses förfeladt. Föga mer faktisk
grund har Fr. Müllers åsigt, att från de vanliga
s. k. negerspråken inom ofvan angifna område bör
frånskiljas fulah-språket längst i vester, s. om
Senegals nedersta lopp, fur- och kondjara-språken
i Dar-Fur, koldadji i Kordofan, njamnjam (l. sande)
och monbutto inom de vidsträckta, men föga kända
gränstrakterna mellan Nilens och Kongos vattenområden,
samt masai och kwafi i det ofvannämnda sydliga
utsprånget, hvilka alla jämte nubiskan i Nildalen och
(omkr.) 10 andra smärre i Central-Afrika spridda
språk skulle bilda en särskild språkstam kallad
Nubarasens språk. Då de allra flesta negerspråk
äro kända blott till namnet, är det tills vidare
riktigast och mest praktiskt att låta uttrycket
negerspråk vara en yttre, geografisk benämning och
att gruppera dem från rent geografisk synpunkt, till
dess att en närmare kännedom tillåter en strängt
lingvistisk systematisering. Negerspråken indelas
således i följande tre stora grupper: den vestra,
mellan Atlantiska hafvets kust och 5° ö. lgd, den
centrala, mellan 5° och 22° ö. lgd, samt den östra,
mellan 22° och 36° ö. lgd. I. Den vestra gruppen delas
af 10:de breddgraden i två jämnstora delar, den norra,
Senegal- och Niger-gruppen, med (omkr.) 25–30 skilda
språk och den södra, Guinea-gruppen, med nära 40
språk. Inom den förra afdelningen äro följande språk,
liksom de i allmänhet lika benämnda stammarna, de
vigtigaste och mest kända: det ofvannämnda fulah
(se d. o.), som med den segrande ful-be-stammen
spridt sig öfver hela Central-Afrika ända bort till
Darfur, wolof l. jolof (se Djoloffer) s. om Senegals
mynning, mande-språken (se d. o.), sonrai (surhai,
songhai) l. timbuktuspråket inom Nigerns nordligaste
bukt, och borgu vid Quorra (Nigerns mellersta
lopp). Inom den senare afdelningen äro följande
de förnämsta: susu mellan kustfloderna Pongo och
Sierra Leone, basa, kru och grebo (se d. o.) inom
Liberia-republiken, odsji (se d. o.) och akra i
Asjanti, ewe i Dahome och joruba (se d. o.) öster
derom. II. Den centrala gruppen, den största
och vigtigaste, omfattar dels Benin-, Ibu- och
Nupe-områdena vid Nigerns nedersta lopp, dels de
folkrika och blomstrande staterna Hausa med Adamaua,
Bornu, Baghirmi och Wadai jämte oasen Tibestu med
nära 100 skilda språk, af hvilka de förnämsta äro:
idzo (idsjo) i Nigerdeltat, ibu (se d. o.) högre
upp vid Nigern och efik vid Gamla Kalabars mynning;
vidare hausa (se d. o.), det bäst kända och såväl i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
