- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
959-960

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neil, William - Neipperg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bestämde längden af en kroklinie. Denna kroklinie,
hvilken sedan befanns vara den s. k. semikubiska
parabeln, kallas derför ofta Neils parabel. N:s
upptäckt var af särskild betydelse, emedan derigenom
vederlades en af flere matematiker framställd
åsigt att en kroklinies längd aldrig kunde exakt
erhållas. Ungefär samtidigt med N. gjorde äfven
den holländske matematikern van Heuraet samma
upptäckt. N. offentliggjorde icke sjelf sin
lösning, utan detta skedde genom Wallis (1659).
G. E.

Neipperg [najp-]. 1. Wilhelm Reinhard von N., grefve,
österrikisk fältmarskalk, f. 1684, d. 1774, slöt
1739 freden i Belgrad och förlorade 1741 slaget vid
Mollwitz mot Fredrik II i Preussen. – 2. Adam Albert
von N.
, grefve, österrikisk krigare, den föregåendes
sonson, f. 1775, d. 1829, utmärkte sig som en rask och
skicklig officer under koalitionskrigen mot Frankrike
samt var Aug. 1811–April 1812 och sedermera å nyo
1813 utomordentligt sändebud vid svenska hofvet. Han
deltog sistn. år i de allierades fälttåg i Tyskland,
utnämndes i Okt. till fältmarskalklöjtnant och
afsändes i Dec. till Neapel, der han i Jan. 1814
förmådde Joakim Murat att afsluta en allianstraktat
med de förbundna makterna. I Juli s. å. blef han
uppvaktande hos Napoleon I:s andra gemål Marie Louise,
förde derefter å kongressen i Wien med framgång
hennes talan och var till sin död hennes högra hand
i förvaltningen af hertigdömet Parma. 1815 förde
han en division i fälttåget mot Murat och besatte
Neapel. Några månader efter Napoleons död (1821)
förmäldes han morganatiskt med Marie Louise och
fick med henne en son, fursten af Montenuovo (se
denne). I ett föregående gifte hade han två söner,
af hvilka den ene, österrikiske kavallerigeneralen
Erwin von N. (f. 1813), 1866 vid Aschaffenburg blef
slagen af preussarna under general von Goeben.

Neisse [na’js-], namn på tre till Oders flodområde
hörande floder. 1. Glatzer Neisse upprinner i
grefskapet Glatz på gränsen mot Böhmen, flyter i
snabb, forsande ström mot n., förbi staden Glatz,
och n. ö. samt faller ut i Oder 7 km. nedanför
Schurgast. Längd 195 km. – 2. Lausitzer l. Görlitzer
Neisse
upprinner i Böhmen ofvanför Reichenberg, flyter
genom konungariket Sachsen och Schlesien samt faller
ut i Oder 15 km. nedanför Guben. Längd 225 km. –
3. Wütende Neisse, biflod till Katzbach i preussiska
regeringsområdet Liegnitz, har en längd af 37 km.

Neisse [na’js-], stad och fästning af första rang
i preussiska regeringsområdet Oppeln (Schlesien),
vid föreningen af Glatzer Neisse och dess biflod
Biela, består af den egentliga staden på högra samt
Friedrichstadt på venstra stranden af Neisse. 20,507
innev. (1881), deraf 15,825 katoliker. Omkr. 1/4
af befolkningen tillhör garnisonen. Staden har 9
kyrkor, katolskt gymnasium (förr jesuitkollegium),
realgymnasium och krigsskola. Liflig handel med
landtmannaprodukter. Under 30-åriga kriget belägrades
staden tre gånger (1642 af svenskarna under Torstensson).
I första schlesiska kriget
intogs den d. 1 Nov. 1741 af Fredrik den store, som
lade grunden till dess moderna fästningsverk. Utom af
fort, vallar och bastioner kan staden vid förefallande
behof skyddas genom öppnande af fördämningar.

Neisser [na’js-], Albert, tysk läkare, f. 1855, sedan
1882 e. o. professor i hudsjukdomar i Breslau, är
bekant genom sin upptäckt (1879) af den för gonorrén
typiska mikrokocken (gonococcus).

Neit, egyptisk gudinna, af grekerna sammanställd med
Athene. Hennes kult hade sitt centrum i den i Nilens
delta belägna staden Saïs, och N. betecknas derför
också i inskrifterna såsom »Saïs’ herskarinna». N. är
moderlighetens och moderskapets symbol, och i denna
egenskap blir hon identifierad med himlahvalfvet,
som ju är solgudens födelseort och derför mytologiskt
fattas som hans moder. Hon kallas äfven »kon, som
föder», och hennes rol sammanflyter ofta helt och
hållet med Isis’. Hon afbildas vanligen med qvinligt
hufvud, hjessan prydd med norra Egyptens krona, en
väfsked eller ett par korsade pilar. N. framställes
ofta med båge och pilar i sina händer. Redan tidigt
ställdes hon i förbindelse med väfvarekonsten,
som i Saïs nådde en hög utveckling. På Herodotos’
tid firades till N:s ära en fest, vid hvilken på en
viss natt lyktor tändes och brunno icke allenast i
Saïs utan i hela Egypten. Denna fest hade namnet
»lykttändningen». Enligt Plutarchos hade N:s
bildstod i Saïs följande inskrift: »Jag är allt,
det förflutna, närvarande och tillkommande. Ingen
dödlig har hittills lyft min slöja». Denna inskrift
är troligen en fiktion, ehuru den ej helt och hållet
saknar egyptisk prägel.

Neithardt [na’jt-], August Heinrich, tysk musiker,
f. 1793, d. 1861, deltog som frivillig i
befrielsekrigen och blef 1816 musikmästare vid
gardesjägarebataljonen samt 1843 sånglärare vid
den nyinrättade dômkören i Berlin. Såsom dirigent
för denna kör (sedan 1845) bragte han densamma till
stor fulländning, sedan han under studieresor tagit
kännedom om sångkörerna i Rom, Petersburg o. s. v. Han
komponerade en stor mängd militärmusik, pianosonater
och manskvartetter, såsom Preussenlied, An die freude
(»Fröjd i hjertan och pokaler») m. m., samt utgaf
»Musica sacra», en samling religiösa sånger från
äldre och nyare tid.
A. L.

Neiva, stad i staten Tolima i syd-amerikanska
republiken Columbia, på högra stranden af
Magdalena. Omkr. 8,500 innev., mest färgade.

Nejedlý [ne’jedli], Jan, tsjechisk författare,
f. 1776, professor i böhmiska språket och literaturen
vid Prags universitet, utgaf dikter samt åtskilliga
skrifter om språk och literatur. I öfverdrifven
beundran jämförde hans samtid honom med Cicero och
Tyrtaios. N. var en motståndare till den nya stilen
och den nya s. k. analogiska ortografien, som i
Jungmann och hans skola hade sitt stöd. Död 1835. Hans
äldre broder, Adalbert N. (f. 1772, d. 1844), är känd
som fabeldiktare.
Lll.

Nejlika, neglika, näglika (T. nelke, nägelchen,
af nagel, spik, i anseende till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0486.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free