- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
965-966

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neipperg ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

genomgått vexlande öden erhöll han af Afarevs, sin
moders farbroder, väldet öfver Pylos i Messenien. Med
sin gemål Chloris egde han tolf söner, hvilka
alla, med undantag af Nestor (se d. o.), dödades af
Herakles, hvars vrede N. hade ådragit sig. N. berömmes
såsom återupprättare af de olympiska spelen. – 2. En
ättling af den förre, son af Athens siste konung,
Kodros. Fördrifven af sin broder Medon, drog han
till Jonien och grundade der Miletos, Erythrai
m. fl. städer. A. M. A.

Nelider l. Neleider (Grek. Neleidai), afkomlingar af
Nelevs. Då neliderna af de invandrande Herakliderna
(se d. o.) fördrefvos från Messenien, togo de till
stor del sin tillflykt till Athen, der de kommo
i besittning af konungamakten. Till nelidernas
konungahus hörde Kodros (enl. sagan död 1068
f. Kr.), hvilken uppgifves hafva varit Athens siste
konung. Ännu långt efter Kodros’ död (enl. sägnen
ända till 714 f. Kr.) skola ättlingar af detta hus
hafva under titel af arkonter utöfvat regeringsmakten
i Athen. A. M. A.

Nellemann, Johannes Magnus Valdemar, dansk
rättslärd och statsman, föddes d. 1 Nov. 1831 i
Köpenhamn. Efter aflagd juris kandidatexamen 1855
företog han en längre vetenskaplig resa till utlandet
och utnämndes vid hemkomsten till lektor 1858 och
till professor 1859. Till en början arbetade han
mest i rättshistoria, men öfvergick sedan till
processrätten. Såsom universitetslärare var han
samvetsgrann och kritisk, men förstod på samma gång
att gifva sin framställning en klar och lättfattlig
form. Af erkändt stor betydelse är Den ordinaire
civile procesmaade
(1864, 3:dje uppl. 1881), hvilket
arbete följdes af Civilprocessens almindelige deel
(1868; 3:dje uppl. 1887) och Læren om execution
og auction
(1871). N. blef 1868 medlem af komitén
för rättegångsväsendets ombildning och författade
utkast till lagar om konkurs och skifte, hvilka af
riksdagen antogos åren 1872 och 1874, samt skref
äfven Om mundtlig rettergang i civile sager
(1874). År 1870 invaldes han i Landstinget, der han
snart fick stort inflytande både hos godsegarna och
det nationalliberala partiet, och var 1873 en af de
ifrigaste motståndarna till Folketingets sträfvan
efter parlamentarism. Han kallades derpå 1875
till justitieminister i ministèren Estrup samt
har varit dess juridiske rådgifvare och sakförare
i den långvariga striden mot venstern. Äfven såsom
minister har N. fortsatt sin vetenskapliga verksamhet
och författat bl. a. Retshistoriske bemærkninger om
kirkelig vielse
(1879) samt Ægteskabsskilsmisse ved
kgl. bevilling
(1882) och A. S. Örsteds betydning
for den danske og norske retsvidenskabs udvikling

(1:sta afdeln., behandlande processrätten, 1885). Vid
jubelfesten i Upsala 1877 blef N. hedersdoktor i
juridiska fakulteten.
E. Ebg.

Nelli, Plautilla, florentinsk målarinna och
dominikan-nunna, af adlig slägt, enligt Lanzi
f. 1523 och d. 1588, tecknade samt målade i olja och
miniatur. Hon angifves såsom en god efterhärmerska
af Fra Bartolommeos stil,
under det att hon ibland äfven följde andra
förebilder, såsom Andrea del Sarto. Hennes egna
bilder äro obetydliga. Bäst lyckades hon i att
framställa qvinliga figurer; i de manliga är hon
deremot kraftlös. I Florens konstakademis samling
finnes af henne en Pietà (Maria med Kristi lik).

Nellur. 1. Distrikt i presidentskapet Madras,
kejsaredömet Indien, ett lågländt område på östra
kusten, på ömse sidor om floden Pennas mynning. Areal
22,634 qvkm. 1,220,236 innev. (1881), deraf 1,138,000
hinduer. Fyra kristna missioner äro verksamma
inom distriktet, nämligen katolsk, baptistisk,
presbyteriansk och luthersk. Jorden är föga bördig,
och den odlade marken upptager mindre än 1/3 af
arealen. – 2. Hufvudstad i nämnda distrikt, på högra
stranden af Penna, ej långt från mynningen. 27,505
innev. (1881).

Nelson [ne’lsön]. 1. Hamnstad på södra Nya Zeeland,
vid inre änden af Blind bay på norra kusten. 6,764
innev. (1881). – 2. Flod i Britiska Nord-Amerika,
Winnipegsjöns aflopp till Hudsons vik. Se
Saskatchewan.

Nelson [ne’lsön], Horatio, viscount, baron af Nilen
och Barnham Thorpe, hertig af Bronte, Englands mest
berömde sjöhjelte, föddes d. 29 Sept. 1758 i Barnham
Thorpe, i grefskapet Norfolk, och var son till
kyrkoherden derstädes. Han inträdde 1770 i engelska
örlogsflottan och fick till en början under halftannat
årtionde i rikt mått och på vidt skilda farvatten
tillfällen att inhemta erfarenheter samt ådagalägga
prof på framstående skicklighet, ett till öfverdåd
gränsande mod och en kraftig vilja, som bildade en
egendomlig kontrast mot hans svaga och spensliga
figur. Bl. a. deltog N. i Phipps’ (lord Mulgraves)
nordpolsexpedition 1773 och i krigsoperationerna
mot spaniorerna i Honduras-bukten 1780. År 1787 gifte
han sig med en vestindisk dam, enka efter en doktor
Nesbit, och tillbragte derefter några år i England
såsom privatman. Men 1793, sedan franska republiken
förklarat England krig, erhöll N. befälet å ett
linieskepp, tillhörande engelska medelhafseskadern
under Hood. Han utmärkte sig nu bl. a. på Corsica vid
stormningen af Bastia, och eröfringen af Calvi, der
han miste högra ögat. 1796 befordrades han af Hoods
efterträdare Jervis (sedermera lord Saint Vincent)
till kommendör och vände 1797 slaget mot spaniorerna
vid kap S:t Vincent till engelsmännens fördel genom
att i ett kritiskt ögonblick utan order bryta fram ur
arrièrgardet. Såsom konteramiral besköt han derefter
Cadiz samt förlorade högra armen vid ett anfall mot
Santa Cruz på Teneriffa. I Maj 1798 detascherades han
med en mindre eskader i ändamål att hindra Bonaparte
från att utlöpa ur Toulons hamn; men en storm dref
honom åt sidan, och ehuru han senare sökte Bonaparte
i den östra delen af Medelhafvet, lyckades det denne
att obemärkt landsätta sin armé vid Alexandria (d. 1
Juli). En månad senare, natten till d. 2 Aug. 1798,
angrep N. den på Abukirs redd liggande franska
flottan, hvarvid han lät en del af sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0489.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free