- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
969-970

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nel tempo ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

blommor, hvilka, likasom »lotusblommorna», lukta
kanel- och anis-likt samt användas såsom lindrigt
adstringerande medel. Rotstockarna äro särdeles
stärkelserika och smaka, kokta, likt mjölig potatis.
O. T. S.

Nemachilus. Se Grönlingslägtet.

Nemanjic (Nemanjitsch). Se Dusjan.

Nemathelminthes. Se Rundmaskar.

Nematodes (af Grek. nema, tråd), zool.,
trådmaskar, en underafdelning af Nemathelminthes,
eller rundmaskarna. Kroppen är rund, långsträckt
och tråd- eller spolformig samt försedd med mun
och tarmkanal. Somliga äro beväpnade med papiller
kring munnen, andra med spetsar och hakar inom
munhålan. Könen äro skilda. Hannarna äro kortare
än honorna och hafva vanligen den bakre kroppsänden
krökt. En del honor lägger ägg, andra föda lefvande
ungar. De unga och de könsmogna maskarna bebo oftast
olika djur eller åtminstone olika organ af samma
djur. Öfvergången sker dels genom vandring, dels
passivt genom upptagande med mat och dryck. Några
lefva äfven parasitiskt i växtdelar. Den underordning
af nematoderna, som har anusöppning, delas i 4
familjer: 1. Ascarides (se Ascaris, Spolmaskar
och Änger-slägtet), 2. Strongyloidea (se d. o.),
3. Trichotrachelidea (se d. o.), med bl. a. Trichina
spiralis,
4. Filaridea, med bl. a. Filaria medinensis
(se d. o.). F. B.

Nemausus. Se Nîmes.

Nemcová [nje’mtsova], Bozena, tsjechisk
författarinna, f. Barbara Plankl i Wien 1820, blef
tidigt gift med en ämbetsman, Jos. Nemec, hvars
befattning förde dem till olika delar af Böhmen
och det tsjechiska Ungern. Hon kunde följaktligen
förvärfva sig en ganska mångsidig bekantskap med det
tsjechiska folklifvet. I Prag blef hon bekant med en
del tsjechiska författare (bl. a. Nebeský) och fick
af dem ledning för sin poetiska verksamhet. Hennes
mest betydande arbeten äro Babicka (Mormodern,
1855), öfversatt på flere språk, Pohorská vesnice
(Bergsbyn, 1856) samt Národni báchorky a povesti
ceské
(Tsjechiska folksagor och berättelser,
1845–46). Under revolutionsåren 1848–50 blef mannen
misstänkt för demagogiska sträfvanden och förlorade
slutligen 1853 sin plats. Derigenom kom familjen
i nöd, och fru N. måste för de sinas uppehälle
arbeta mer, an hennes helsa tålde vid. Hon dog
1862. Hennes berättelser utmärka sig genom god
kännedom om folkets lif och språk och en ledig stil
samt vittna om en poetiskt känslig, ädel själ. Hennes
samlade skrifter utgåfvos 1862–63 i 8 delar. Lll.

Nemea, en till staden Kleonai i det grekiska
landskapet Argolis hörande dalgång emellan
bergskedjorna Trikararon i v. och Apesas i
ö. Åtskilliga fornsägner voro fästa vid denna
plats. På sluttningen af det närbelägna berget
Tretos visade man den håla, som en gång varit det
nemeiska lejonets tillhåll, och der Herakles (se
d. o.) slutligen öfvermannade och i sina armar qväfde
detta för vapen osårbara vidunder. Mesta betydelse
egde N. genom de derstädes hvart annat år, ena gången
på vintern och andra gången på sommaren, firade nemeiska
spelen,
hvilka efter hand utvecklade sig från
en lokalfest för de kringliggande orterna till
allmänt grekisk nationalfest af samma slag som de
ännu berömdare Olympiska spelen och omfattade
icke blott »gymnisk» och »hippisk», utan,
åtminstone i senare tider, äfven »musisk agon»
(se Agon). Enligt sagan inrättades dessa kämpaspel
redan af »de sju hjeltarna» vid deras härfärd till
Thebe såsom sorgefest öfver den unge Ofeltes eller
Archemoros. I historisk tid kunna de dock icke
spåras längre tillbaka än 572 f. Kr. och voro då
egnade åt »den nemeiske Zevs» samt firades i en åt
honom helgad lund med ett praktfullt tempel, hvaraf
lemningar ännu finnas att se. Ordnandet af festspelen
tillhörde i äldre tid Kleonai, sedan mestadels Argos.
A. M. A.

Nemeae (af Grek. nema, tråd), bot.,
»groddtrådsväxter». Se Acotyledoneae och Kryptogamer.

Nemecky Brod [nje’metsky], T. Deutsch-Brod (»tyskt
vadställe»), stad i östra Böhmen, vid Moldaus biflod
Sazawa och vid österrikiska nordvestbanan. 5,436
innev. (1880), mest tsjecher. Staden, anlagd af
tyska bergsmän, kanske redan i 11:te årh., hade förr
ett betydande silfververk. 1422 förstördes den af
husiterna, hvarefter tsjecher anlade den nya staden.

Nemeiska lejonet. Se Nemea.

Nemeiska spelen. Se Nemea.

Nemertina, zool. Se Turbellaria.

Nemesianus, Marcus Aurelius Olympius, romerk
skald, bördig från Kartago, uppträdde i slutet
af 3:dje årh. e. Kr. under kejsar Carus och hans
söner. Man har tillskrifvit honom flere dikter,
såsom Halieutica, Nautica och Cynegetica. Af
den sistnämnda, som behandlar jagten, finnes ett
fragment om 425 verser. Calpurnius’ ekloger åtföljas
i handskrifterna af 4 andra sådana, som vanligen
anses härstamma från N., med hvars mindre stränga
versteknik de öfverensstämma. R. Tdh.

Nemesios, biskop i Emesa (Celesyrien). författade
i slutet af 300-talet en grekisk skrift öfver
menniskonaturen (Peri fyseos antr’pu), i hvilken
han efter Platon försvarar själens föruttillvaro
och efter Aristoteles verldens evighet samt
behandlar striden mellan ande och sinlighet inom
menniskan. Arbetet utgafs 1565 (flere uppl.).

Nemesis (Grek., af nemein, tilldela, tilldöma). 1. I
den grekiska mytologien vedergällningens,
företrädesvis den straffande vedergällningens
eller hämdens gudinna. Hos Homeros är hon ännu
ej personifierad. Hos Hesiodos och andra skalder
betecknas hon som en dotter af natten. I sin egentliga
betydelse af hämdgudinna är hon beslägtad med moirerna
(ödets gudinnor). Men under det dessa bestämde de
dödliges öden redan före deras födelse, gaf N. åt en
hvar hvad hans gerningar värda äro. N. framställdes som
en sträng, allvarlig jungfru, ofta bevingad, med sänkt
sjelfpröfvande blick. Hennes attribut voro

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0491.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free