Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nel tempo ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Neotragus, dvärgantiloperna, zool., höra till
antilopfamiljen (Antilopidae) inom boskapsdjurens
ordning (Pecora) af däggdjurens klass. I detta slägte
förenar man familjens minsta arter, synnerligen
vackert byggda djur, som lefva parvis. Endast hannen
här mycket små och fina, upprättstående, prylformiga
horn, som nedtill äro försedda med ett fåtal ringar
eller halfringar. Hufvudet är rundadt, nosen spetsig
och mulen liten. – Dit hör vindthundsantilopen,
N. Hemprichii, som har 10 till 12 halfringar på nedre
hälften af de med framåthöjda spetsar försedda hornen,
hvilka nästan betäckas af starkt utvecklade hårtofsar
och undandöljas af de mycket långa öronen. Kroppen är
satt. Svansen utgöres af en hårbevuxen knöl. Benen
äro medelhöga och utomordentligt svaga, klöfvarna
långa, smala och spetsiga, lättklöfvarna knappt
märkbara. Färgen är fuchsartad eller gråblåaktig,
på ryggen öfvergående i rödbrunt, på nosryggen
och pannan i räfrödt; frambenen äro ofta delvis
fläckiga, undre kroppsdelarna och benens insidor
hvita. Öfver och under ögat löper ett bredt, hvitt
streck, och öronen äro kantade med svart. Djuret
förekommer i Abessiniens skogstrakter ända till
2,000 m. höjd och kallas der »beni israel». Det
blir 65 cm. långt och 37 cm. högt öfver bogarna. –
I Guinea förekommer en annan art, N. spiniger,
som är ofvan mörkt rödbrun, undertill brunaktigt
grå. Nosryggen och en till hvartdera hornet gående
strimma äro lifligt rödbruna. Denna dvärgantilop är
ännu mindre än den föregående, nämligen 44 cm. lång
och 25 cm. hög. C. R. S.
Neottia L., bot., ett högst egendomligt
örtslägte, som utgör typen för en särskild
grupp (Neottieae) inom nat. fam. Orchideae L.,
kl. Gynandria L. Roten är en rotstock, hvarifrån
hopknippade rötter utgå. Pollenkornen äro förenade i
tetrader, hvilka mera löst sammanhänga till de hos
orchidéerna vanliga pollinodierna, eller klubblika
pollenmassorna. Den i hela Europa och således äfven
här och der i Sverige förekommande N. nidus avis
(L.) Rich., nästroten, har rotsystemet hoptofvadt,
snarlikt ett fogelbo (hvaraf namnet), och en bladlös,
slidbeklädd stjelk, som uppbär en mångblommig, tät,
axlik klase, hvars blomkalkar äro tämligen stora,
med de 5 öfre bladen klocklikt slutna och läppen vid
basen groplikt fördjupad. Hela växten ofvan jord är
gulbrun och innehåller föga klorofyll. Nästroten är en
s. k. saprofyt, som lefver af multnade organiska ämnen
och växer i skuggiga skogar och ängar i myllrik jord,
från Skåne upp till Gestrikland och Värmland. O. T. S.
Neozoiska systemen l. neozoiska serien (af Grek.
neos, ny, och zoon, djur), detsamma som kainozoiska
systemen (se d. o.).
Nep (Nef). Nord. mytol. Se Nanna.
Nepa, zool. Se Klodyfvel.
Nepal [nipal], Nepaul, Nipal, konungarike i norra
Indien, på södra sidan af Himalaja, har en längd
i ö. och v. (mellan 80° 15’ och 88° 10’ ö. lgd)
af omkr. 845 km., en bredd af 145–325 km. och en
areal af 147,000 qvkm. samt gränsar i n. till
Tibet, i ö. till Sikkim, i s. till Bengalen och
Nordvestprovinserna samt i v. till
distriktet Kamaon, hvarifrån det skiljes af floden
Kali. N. består af tvänne naturligen olika områden:
»terai», en smal remsa odladt och skogbevuxet,
af grundvatten starkt genomdränkt slättland vid
foten af Himalaja, samt det vilda alplandet, med
flere af Himalajas högsta toppar:. Gaurisankar,
Dhavalagiri och Kansjindjinga m. fl., genomskuret af
flere Gangestillflöden. Terais alluvialland lämpar
sig för odling och är, så att säga, N:s kornbod, men
endast en ringa del är odlad, och det mesta utgöres
af kärrtrakter, djungler och skog. Produkterna äro
desamma som på indiska slättlandet: bomull, risr
hvete, sockerrör, tobak, opium, indigo samt frukt
och grönsaker. De flesta af dessa produkter förekomma
äfven i dalarna i berglandet. Trädgårdsodling idkas
med förkärlek. Skogarna lemna flere värdefulla
trädslag. Berglandet är rikt på kalksten och marmor
samt flere mineral, såsom jern, koppar, zink,
bly och svafvel. Befolkningen, hvars antal anses
uppgå till 3 mill., tillhör flere olika stammar,
som af Fr. Müller sammanföras under benämningen
Himalajafolk. Längst i n., i de högsta bergstrakterna,
bo bodsji l. tibeter, i v. gurung och magar,
i de centrala delarna murmi, gurkha och nevar,
i de östra kiranti, limbu och leptja, hvarjämte
många mindre stammar äro bosatta i terai och andra
osunda (aul) områden, hvarför de med ett gemensamt
namn kallas aulias; sannolikt äro de ättlingar af
invandrare från de lägre hindu-kasterna. De olika
stammarna hafva alla särskilda språk eller åtminstone
dialekter. (Jfr Nepali.) De äro dels buddhaister,
dels hinduer. Prester och tempel äro synnerligen
många, och fest- och helgdagar aflösa hvarandra
oupphörligt. Handel och industri äro i händerna
på nevar samt några kasjmirer och infödingar från
Hindustan. Nevar äro skickliga handtverkare,
i synnerhet träsnidare. Industrien är obetydlig,
bestående mest i tillverkning af grofva bomullstyg,
papper, klockor, vapen samt prydnader af guld och
silfver. Teoretiskt är regeringen ren despotism;
men praktiskt har under detta århundrade all
makten varit hos premierministern, och hans parti,
hvarför ock strider om makten, mellan de olika
partierna bilda en väsentlig del af landets nyare
historia. Strafflagarna äro mycket stränga. Slafveri
är en institution, och alla familjer af rang ega en
mängd slafvar. Dessa behandlas i allmänhet väl och
skyddas af lagarna. Huru ifrigt än nepalerna göra
anspråk på oberoende, är det dock intet tvifvel om
att de erkänna Kinas öfverhöghet, enär en beskickning
periodiskt afsändes till Peking med skänker. I
landets utrikes förhållanden ega engelsmännen ett
betydligt inflytande hos regeringen. Hufvudstad
är Katmandu, omkr. 50,000 innev. Andra större
städer äro Patan, och Bhatgaun, hvardera med
omkr. 30,000 innev. – N. eger en historisk
literatur. Landets krönika »Vamçavall» är för äldre
tider föga trovärdig. Den nu (sedan 1768) regerande
Sahi-familjen, af gurkha-stammen, förenade de förra,
oberoende staterna till ett rike, hvarigenom den
invecklades i krig, bl. a. med engelsmännen
1814–16, då N. måste i freden afträda Kamaon och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
