- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
977-978

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nepali ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Garhwal samt mottaga en britisk resident i
Katmandu. Premierministern Jung Bahadur (1846–77)
understödde under indiska upproret 1857 engelsmännen
med trupper.

Nepali är det i Europa vanliga namnet på det
språk, som talas af de ariske innevånarna i
Nepal, framförallt af den herskande klassen, gurkha
(gorkhalis), till skilnad från de dialekter, som talas
af Nepals talrika tibetiska stammar, af hvilka nevari
och gurung äro de förnämsta. Nepali, som ännu är föga
kändt och synes vara närmast slägt med de öst-hindiska
språken (jfr Indiens språk och literatur, sp. 564),
har eget alfabet – en variation af nagari –, men ännu
icke någon nämnvärd literatur. Som inhemska namn för
N. förekomma khas, parbatija och paharija. Betydelsen
af dessa namn är oviss. Öfversättningar från
bibelns böcker hafva publicerats af Carey
(1821, 1832) och Start (1850) samt de skotske
missionärerna Macfarlane och Turnbull (1877–82).
H. A.

Nepenthes (Grek., »sorgfördrifvande»), farmak.,
ett i forntiden hos grekerna högt prisadt medel mot
smärtor och sorgbunden sinnesstämning. Man antager
vanligen, att nepenthes var den utpressade mjölksaften
af vallmoplantan (Papaver somniferum L.), således
ungefär detsamma som opium. Men andra hålla före,
att nepenthes var detsamma som våra dagars hasjisch,
eller beredningen af den indiska hampan, som, gifven
i passande dos, eger underbart lifvande och muntrande
verkningar. O. T. S.

Nepenthes L. (se föreg, art.), bot., ett bland
de mest underbara växtslägtena på jorden, hör till
kl. Diaecia L. och bildar en egen nat. fam. Nepentheae
Meisn. Linné kände en art, N. destillatoria, och
sedermera hafva omkr. 35 arter upptäckts, alla växande
uti Indiens eller det varmare Asiens sumptrakter. De
flesta arterna uppgifvas vara klättrande halfbuskar,
de öfriga äro örter med spiralställda, halft
slidomfattande blad, hvilkas bladskaft äro högst
egendomligt utvecklade. De äro nämligen närmast
den föga utvecklade slid-delen bladlika och öfvergå
derefter till ett spiralvridet klänge, som antingen
afslutar bladskaftet eller ock i vanligaste fall
uppbär en urnelik, upprättstående »kanna», vid hvars
mynning ett »lock», ofta nästan hjertlikt till formen,
är fäst med en led, och hvilket lock torde kunna
betraktas som den egentliga bladskifvan. I denna
urnelika bildning afsöndras ofta i betydlig mängd
en klar, vattenlik vätska, som innehåller i lösning
ett pepsinliknande ämne, hvilket förmår upplösa
qväfvehaltiga djuriska delar. Nepenthes-arterna,
»kannväxterna» såsom de kallas i våra varmhus,
äro således köttätande växter. Den förr gängse
berättelsen att dessa kannväxter fyllde sina
kannor med vatten och sedan tömde dem på marken
för att vattna sig sjelfva är en dikt. Infödingarna
i kannväxternas hemland tillskrifva den i urnorna
afsöndrade vätskan kraftiga läkedomsegenskaper mot
hvarjehanda sjukdomar. Möjligen skulle densamma
kunna vara ett medel till att bereda kött så, att
det lättare kunde smältas af svaga magar. Rötterna
af dessa växter skola emellertid
verka sammandragande.
O. T. S.

Neper (Nepper) l. Napier [ne’pir], John, laird
of Merchiston, skotsk matematiker, logaritmernas
uppfinnare, född på Merchistons slott nära Edinburgh
1550, företog flere resor på kontinenten och lefde
sedermera såsom privatman. Död 1617. – N. deltog
ifrigt i de religiösa striderna och var dervid
en af presbyterianismens varmaste anhängare. På
lediga stunder sysselsatte han sig med teologiska
och matematiska studier. Mest känd har han blifvit
genom upptäckten af logaritmerna, en upptäckt,
som döden dock hindrade honom från att göra fullt
fruktbärande för vetenskapen (se Logaritm). Hans
uppfinning offentliggjordes i Mirifici logarithmorum
canonis constructio
(1614) och utvecklades vidare
i den efter hans död utgifna Mirifici logarithmorum
canonis explicatio
(1619; ny uppl. 1620). För
öfrigt är han bekant såsom upptäckare af de efter
honom benämnda s. k. »neperska formlerna» inom
sferiska trigonometrien samt de s. k. »neperska
räknestafvarna» (se följ. art.). En af honom i
handskrift efterlemnad uppsats, De arte logistica,
utgafs 1839. – Såsom teolog gjorde han sig känd genom
sin kommentar af Uppenbarelseboken, A plaine
discovery of the whole revelation of Saint John

(1593; flere nya upplagor och öfversättningar),
uppställd i strängt matematisk form med postulat,
propositioner och bevis. Den 26:te prop. innehåller,
att påfven är antikrist. På ett annat ställe bevisar
han, att verlden måste förgås mellan åren 1688
och 1700. – Från N.. härstammar (på qvinnolinien)
den engelska krigareslägten Napier (se d. o.).
G. E.

Neperska räknestafvar kallas ett slags aflånga
parallellipipediska stafvar (»baciller»), med
hvilkas tillhjelp tal kunna multipliceras, utan att
multiplikationstabellen behöfver användas. Hvarje
staf har de rektangulära sidorna indelade i nio
qvadratiska rutor, hvilka alla äro delade midt
itu genom en diagonal. Ofvanför rutorna står
en viss siffra och i hvarje ruta en af de nio
första multiplerna af denna siffra, dock så, att
enhetssiffran står till höger och tiotalssiffran
till venster om diagonalen. Genom att lägga flere
dylika stafvar bredvid hvarandra, erhåller man
medelst en enkel addition produkten af två tal, så
snart det ena är ensiffrigt. Stafvarna, kunna äfven
användas vid division. Emellertid är bruket af dem i
allmänhet alltför besvärligt för att erbjuda någon
större nytta, då mera invecklade räkneoperationer
förekomma. – Räknestafvarna uppfunnos af Neper
och beskrefvos utförligt i Rhabdologiae libri
duo
(1617; ny uppl. 1626), hvilket arbete snart
blef öfversatt både på holländska och italienska.
G. E.

Nephelium (Grek. nefelion, litet moln). 1. Med.,
fläck på ögats hornhinna. – 2. Bot., ett slägte af
träd, hörande till nat. fam. Sapindaceae Juss.,
kl. Monoecia L. Såväl han- som honblommor sakna
kronblad. De förra hafva 5-tandadt, de senare
4-klufvet blomfoder. Pistillerna äro 2 och
frukterna stenfrukter, som äro ätbara och ofta
välsmakande. Arterna af detta slägte tillhöra
förnämligast östliga Asiens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0495.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free