Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nepali ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
varmaste trakter. Så växer i sydliga Kina
och Kochinkina N. Litchi Dan., »litchiträdet»,
hvars frukters kött i hög grad erinrar om de mest
välsmakande vindrufvor och begagnas till beredning
af en kylande dryck i febrar. Detta träd är äfven
odladt i Vestindien. O. T. S.
Nephrit. Se Nefrit.
Nephritis (af Grek. nefros, njure), med.,
njurinflammation. Se Njursjukdomar.
Nephrodium, bot. Se Aspidium.
Nephrolithiasis (af Grek. nefros, njure, och
lithiasis, stenpassion), med., njursten. Se
Njursjukdomar.
Nephtys. Se Neftys.
Nepidae, »vattenskorpioner», zool., en liten familj
bland vattenskinnbaggarna, kännetecknad genom de
till fångstredskap utvecklade frambenen (jfr
Klodyfvel) samt de i bakkroppens spets vanligen
förekommande 2 borstlika andningsrören. Honorna
af några arter bära sina ägg på ryggen.
O. T. S.
Nepomuk (Tsjech. Nepomuky), ursprungligen
Pomuk, stad i syd vestra Böhmen, vid
jernvägen Wien–Budweis–Pilsen–Eger. 2,486
innev. (1881). Böhmens skyddshelgons, Johans af
Nepomuk, födelseort. På platsen för huset, der han
föddes, ligger S:t Jakobskyrkan.
Nepomuk, Johan. Se Johan af Nepomuk.
Nepomuk, psevdonym för skriftställaren
J. A. Kiellman-Göranson.
Nepos, Lat., sonson, dotterson; afkomling i senare
led; syster- eller brorson (Fr. neveu, T. neffe);
plur. nepotes, efterkommande.
Nepos, Cornelius. Se Cornelius Nepos.
Nepotism (Ital. nepotismo, af Lat. nepos, se d. o.),
en högt uppsatt persons äflan att förhjelpa sina
slägtingar till ämbeten och inbringande sysslor,
med förbigående af mera värdiga sökande. Uttrycket
uppkom i Kyrkostaten, hvarest påfvarna plägade
oförsynt gynna och rikta sina närmare slägtingar på
det allmännas bekostnad.
Nepperska räknestafvar. Se Neperska räknestafvar.
Neptun, försvenskad form af Neptunus.
Neptunigördel, våtvärmande omslag, som lägges kring
magen, bröstet, halsen eller en extremitet för att
åstadkomma och underhålla en fuktig värme. För detta
ändamål doppas ett på längden mångdubbelt hoplagdt
lakan eller mindre tygstycke i kallt vatten till så
stor del, som behöfver komma i närmaste beröring med
kroppen. Derefter urvrides det samt lindas hårdt,
med den våta delen närmast kroppen och den torra
delen väl betäckande den våta, ofta med ett stycke
vattentätt tyg (oljetyg, guttaperkatyg eller vaxtaft)
mellan båda. Hufvudsaken är att omslaget sluter tätt
till, så att icke luften kan intränga eller vattnet
afdunsta. F. B.
Neptuni-orden i Stockholm har till ändamål
att bereda understöd åt behöfvande, å Stockholms
sjömanshus inskrifna och kommunen tillhörande sjömän
samt åt deras enkor och barn. Orden stiftades af några
svenska sjökaptener under en sammanvaro i Ostindien
i slutet af 1700-talet och öfverfördes sedermera till
Sverige. I Mars 1887 firade orden sin 75:te
högtidsdag. Tillgångarna uppgingo då i rundt
tal till 188,000 kr. Understödsmedlen utbetalas
halfårsvis. Till ledamöter antagas medborgare af
alla stånd, blott de äro myndiga och kända för redbar
vandel. Orden håller under vintern två sammankomster
i månaden och firar årligen en högtidsdag i Mars samt,
när sådant finnes lämpligt, jämväl en sommarhögtidsdag
med utfärd till något ställe vid Mälaren eller
saltsjön, hvarest till minnestecken en treudd af
jern fastsättes å någon berghäll. Orden har flere
grader. Ordensflaggan utgöres af en grön, tvåtungad
duk, i hvars midt synes en hvit, snedt ställd qvadrat
med en svart treudd i.
Neptunisk, geol., bildad i vatten. Neptuniska
bergarter kallas sådana bergarter, som uppstått i
vatten antingen genom aflagring på mekanisk väg eller
genom kemisk utfällning. E. E.
Neptunism, geol., daning uti och med tillhjelp
af vatten eller, egentligen, sammanfattningen
af de krafter, som äro verksamma vid uppkomsten
af neptuniska bildningar, de s. k. sedimentära
bergarterna. E. E.
Neptunister, geol., anhängarna af den vid
slutet af 1700-talet af Werner framställda
neptunistiska teorien, enligt hvilken nästan
alla de olikartade berglager, af hvilka jordens
fasta yta är sammansatt, skulle hafva bildats
genom aflagring i vatten. Motståndarna kallades
plutonister eller vulkanister. Jfr Geologi och Lyell.
E. E.
Neptunsmanschetten, zool., en art af slägtet Retepora
Lam., som hör till mossdjuren. Neptunsmanschetten,
R. cellulosa, har polypstocken platt, skiflikt
utbredd, hård och fast, men veckad likt en krusig
manschett. Den har utseendet af ett fint, nätformigt
gallerverk. Polypstocken är nämligen sammansatt
af ovalcylindriska zoaecier (djurgömmen), hvilka
äro nätlikt förenade med hvarandra. På insidan af
maskorna sitta fina nålformiga bildningar. Liksom
öfriga slägten af mossdjursfamiljen
Stelmatopoda, till hvilken slägtet Retepora hör,
lefver detsamma i oceanen, och neptunsmanschetten
förekommer från Medelhafvet upp till Ishafvet.
O. T. S.
Neptunus, mytol. Se Poseidon.
Neptunus, astron., den (så vidt hittills är bekant)
yttersta planeten i vårt solsystem. Hans medelafstånd
från solen är mer än 30 gånger större än jordens
och hans omloppstid kring solen nära 165 år. Hans
tvärlinie är nära 5 gånger jordens, volymen 120 och
massan 23 gånger jordens. Stort intresse är förbundet
med historien om denna planets upptäckt. Sedan
assistenten vid observatoriet i Paris Alexis Bouvard
1821 hade utgifvit tabeller för planeten Uranus
(till beräkning af planetens plats på himmelen för
hvilken tid som hälst), fann man snart en afvikelse
mellan Uranus’ efter tabellerna beräknade orter och de
observerade. Denna planet, som i likhet med Neptunus
ej var känd i äldre tider, upptäcktes af Herschel
år 1781, men hade dock blifvit observerad 19 gånger
förut mellan 1690 och 1781 och då ansetts för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
