- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
981-982

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nepali ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

en fixstjerna. Bouvard hade sjelf vid tabellernas
uträknande funnit, att man ej kunde få dessa
äldre observationer att noga stämma öfverens
med de efter 1781 anställda och nödgades derför,
i brist af en tillfredsställande förklaring, lemna
dem utan afseende, öfverlåtande åt framtiden att
utreda frågan. Afvikelsen mellan observationerna och
tabellerna var under den närmaste tiden efter 1821
ej betydande, men blef småningom allt större. År
1830 belöpte den sig till 20 sekunder i longitud, år
1840 till 80 sekunder, år 1845 till nära 2 minuter
o. s. v. Sedan man öfvertygat sig om, att Bouvard
ej begått något räknefel, återstod intet annat
rimligt antagande, än att någon kraftkälla skulle
förefinnas, hvilken ej blifvit tagen i betraktande,
och som inverkade störande på Uranus i hans bana
kring solen. Naturligast blef då att förutsätta
tillvaron af en dittills okänd planet, gående
utanför Uranus. Derigenom framställde sig för den
tidens matematici ett problem af ytterst invecklad
natur: att på grund af de iakttagna afvikelserna hos
Uranus beräkna banans element för den utanför honom
gående planeten samt dennes plats i banan för någon
viss uppgifven tidpunkt. Lyckades det att lösa detta
problem, och om det vidare visade sig, att Uranus’
afvikelser voro af den naturen, att de läto sig på
denna väg förklaras, så hade man blott att mot den
beräknade platsen på himlahvalfvet rikta en tub för
att finna den sökta planeten. Den berömde Bessel
lär år 1842 hafva gripit sig an med problemet, men
hans tilltagande sjuklighet afbröt hans arbete,
och han dog 1846. Den engelske astronomen Adams
och fransmannen Leverrier blef det beskärdt att
nästan samtidigt föra problemet till en lycklig
lösning. Bådas resultat stämde äfven mycket nära
öfverens. Planeten Neptunus’ upptäckt kungjordes
d. 23 Sept. 1846 af. Galle i Berlin, hvilken på
uppmaning af Leverrier sökte planeten och fann honom
i en longitud af 325° 52’, under det att Leverriers
förutberäkning gifvit 324° 58’, således mindre än
en grad felaktigt. Den sökta planeten hade likväl
förut, d. 4 och 12 Aug. s. å., blifvit sedd af den
engelske astronomen Challis, som på Airys anmodan
och med ledning af Adams’ räkning sökte honom, men
Challis hade ej med säkerhet igenkänt honom såsom
planet. Historien om denna planets upptäckt har med
rätta betecknats såsom en triumf för den astronomiska
vetenskapen, i det att derigenom sanningen af
de förutsättningar, från hvilka de astronomiska
teorierna utgå, på ett lysande sätt ådagalägges.
E. J.

Nepveu [növö], Pierre, kallad Trinqueau, fransk
arkitekt under Frans I:s tid, uppförde omkr. 1523
åt denne konung det bekanta slottet Chambord, en
ofantlig byggnad, anlagd såsom jagtslott i en öde
sandig trakt, bestående af en stor, med runda torn
flankerad fyrkant och krönt med en fantastisk skog
af torntinnar, gaflar, spetsar och skorstenar, allt
i en stil, som visar den sällsammaste blandning af
sengotisk resning och detaljer från renaissancen.

Nérac [-ra’ck], stad i franska depart. Lot-et-Garonne,
vid Garonnes biflod Baïse, som der blifver segelbar,
och jernvägen emellan Condom och Bordeaux. Omkr. 5,000
innev. Ruiner af konungarnas af Navarra
residensslott. Vackra bulevarder och promenader.

Nerbudda. Se Narbada.

Nereider. Se Nereis och Nerevs.

Nereis Cuv., zool., ett slägte, som utgör typen för
hafstusenfotingarnas familj (Nereidae), hörande till
ordningen Polychaetae inom kl. Annulata l. Annelides
(ledmaskar, ringmaskar). Nereiderna hafva långsträckt,
nästan cylindrisk, mångledad kropp med tydligt hufvud
samt 4–5 tentakler och 2–4 käkar. Slägtet Nereis
har 4 tydliga ögon och 4 tentakler, af hvilka
de två mellersta äro trådformiga och de yttre
2-ledade samt mycket förtjockade, med ytterleden
kort och rundad. Tre små skiflika gälar finnas å
hvarje segment mellan de öfre ledtrådarna och de
s. k. fotknölarna. Rörelsen är slingrande. N. pelagica
Cuv., som finnes i Östersjön och Nordsjön, blir 12–15
cm. lång samt har den konvexa ryggen brunaktig och
fotknölarna korta, 4-flikiga. Nereis-slägtet är af
nyare zoologer (Kinberg, Malmgren) deladt i ett stort
antal nya slägten. O. T. S.

Nereites Mac Leay, paleont. Under detta namn
hafva många mycket skilda fossila föremål blifvit
sammanförda, hvilka dock öfverensstämma deruti att de
framstå på skiktytorna såsom band- eller masklika
bildningar, utan organisk substans och ofta af
obegränsad längd. Några äro glatta, andra visa en
yttre skulptur, vanligen af snedt ställda intryck,
hvilka utgå från midten mot sidorna. Meningarna
om dessa föremåls verkliga natur hafva förr varit
mycket delade. Nereiterna hafva dock vanligen
uppfattats såsom varande aftryck af maskar eller
alger. Numera utförda undersökningar hafva dock
ådagalagt, att de flesta nereiter icke varit verkliga
organismer, utan endast äro stenvandlingar af
de spår, som, under forna geologiska perioder,
af maskar, smärre krustacéer o. d. blifvit
frambragta i det mjuka slammet på hafsbottnen.
A. G. N.

Neresheim [-hajm], stad i würtembergska Jagstkretsen,
15 km. s. v. om Nördlingen. Omkr. 1,100 innev. Vid
N. utkämpades d. 11 Aug. 1796 en oafgjord strid mellan
fransmän under general Moreau och österrikare under
ärkehertig Karl.

Nerevs (Lat. Nereus), Grek. mytol., en hafsgud,
son af Pontos och Gaja, betecknas af Homeros såsom
»gubben i hafvet». Han skildras såsom en vördnadsvärd
gammal man af redbart, välvilligt och hjelpsamt
sinnelag, en bild af det lugna, solbelysta, till
sjöfärder inbjudande hafvet. I likhet med öfriga
hafsgudar eger han såväl spådomsgåfvan som förmågan
att antaga en mängd vexlande gestalter. Med sin
gemål Doris eger han en mängd döttrar, nereiderna,
tjusande, välvilliga hafsnymfer, hvilka med sin fader
bo i silfverskimrande grottor på hafvets botten och
likasom han hafva sitt egentliga stamhåll i Egeiska
hafvet, på hvars glittrande böljor de muntert tumla
om bland tritoner och

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0497.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free