- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
983-984

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nepali ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

delfiner, stundom ridande på dessas rygg eller af
dem dragna i vagn, stundom äfven på stränderna
utförande behagfulla chordansar. Berömdast
bland alla nereiderna äro Amfitrite och Thetis.
A. M. A.

Nergal. Se Nirgal.

Neri, Filippo, katolskt helgon, föddes i Florens d. 22
Juli 1515. Han prestvigdes 1551. Jesuitorden befann
sig då i sin första entusiasm och blomstring, och
N. slöt sig med tillgifvenhet till detta samfund. År
1548 stiftades Den heliga trefaldighetens brödraskap
för sjukas, fattigas och pilgrimers vård. K. var en
verksam orsak till denna stiftelse, hvilken förenade
Roms prester och lekmän (t. o. m. påfvar och
statsmän) samt de anseddaste damer till gemensamma
barmhertighetsverk. Ur detta brödraskap uppväxte
snart oratoriepresternas kongregation. N. förband
med den mest asketiska fromhet och den mest brinnande
tro ett gladt och otvunget väsende, som ofta gaf
sig luft i en mot den surmulna verkheligheten
polemiserande humor. (Göthe kallar honom ock
»ett humoristiskt helgon».) Den honom erbjudna
kardinalshatten vägrade han mottaga. N. dog såsom
oratoriebroder d. 26 Maj 1595 och kanoniserades 1622.
J. P.

Nerike [nä’rke], det minsta landskapet i Svealand,
är beläget emellan 58° 40’ och 59° 28’ n. br. samt 2°
11’ och 3° 43’ v. om Stockholms observatorium (18°
3’ 30" ö. lgd fr. Greenw.). Det gränsar i n. till
Vestmanland, i ö. till Södermanland och Hjelmaren,
i s. till Östergötland och Vettern, i s. v. till
Vestergötland samt i v. till Värmland. Arealen utgör
4,350 qvkm., hvaraf, med hänsyn till de i senare
tider gjorda sjöaftappningar, 4,080 qvkm. kunna
beräknas vara land och 270 qvkm. vatten. Landskapet
omsluter derjämte vestra hälften (omkr. 290 qvkm.) af
Hjelmaren och nordligaste delen af Vettern (omkr. 150
qvkm.). I landskapets nordligaste del inskjuter
från Vestmanland en bergshöjd, som under namn af
Kilsbergen sträcker sig i sydvestlig riktning genom
gränstrakterna mot Värmland och längst i v. sänker
sig till en låg landtrygg. Denna höjer sig åter under
sydlig riktning mot Tiveden, som jämte bergstrakterna
vid Vetterns norra ände upptager det område,
som ligger intill Vestergötland. Ifrån Kilsbergen
utgår i östlig riktning en landtrygg, Käglan, som
bildar landskapets norra gräns, och från landtryggen
vid Tiveden utgår en höjdsträckning i nordöstlig
riktning mot Hjelmaren. Denna höjdsträckning,
Tiveden, Kilsbergen och Käglan omsluta den bördiga
och väl odlade Nerikes-slätten, som utbreder sig
mot Hjelmaren och fortsättes af slättlandet på
ömse sidor af denna sjö såväl i Södermanland som i
Vestmanland. Nerikes-slättens största vattendrag är
Svartån, hvars hufvudsakliga källsjöar, Laxsjöarna
och Bodarnesjön, ligga vid Vestgöta-gränsen. Dessas
förenade vatten strömmar åt n. till sjön Taften,
hvarifrån Svartån flyter i nordöstlig riktning fram
mot sjön Tyslingen, hvarefter loppet blir östligt
ända till utflödet i Örebro-fjärden af Hjelmaren. Från
ofvannämnda höjdsträckning,
som bildar Nerikes-slättens sydöstra gräns, går genom
slätten i nordlig riktning ett annat vattendrag,
Telgeån. Sedan ån i kanalbädd genomgått den nu
torrlagda Mosjön, blir hennes lopp östligt. Ännu för
få år sedan drog hon sig i denna riktning fram genom
Qvismarsjöarna och de stora sankmarkerna fram mot
Hjelmaren; men numera, sedan Hjelmaren sänkts och de
båda Qvismarsjöarna blifvit till stor del torrlagda,
har flodbädden ersatts af en kanal till gamla utloppet
i Hjelmaren. Söder om Nerikes-slättens gränshöjd
ligga sjöarna Tisarn och Sottern, hvilkas förenade
vatten under olika benämningar slutligen utfaller i
Östersjön (vid trakten af Nyköping), och, skilda från
dessa sjöar genom en bergshöjd, sjöarna Storsjön och
Afvern, som på skilda vägar söka sig ner till Glan
och sålunda utfalla i Bråviken. Bland öfriga sjöar och
vattendrag må nämnas vid landskapets gräns längst i v,
mot Värmland Letelfven, som utflyter i sjön Skagern,
mot hvilken landskapet stöter.

De hufvudsakliga näringarna äro ett väl skött
jordbruk och boskapsskötsel. Äfven skogs- och
brukshandtering bedrifves och på några ställen,
brytning af malm, som dock är af mindre betydenhet
med undantag af Åmmebergsfältets zinkgrufvor,
som ligga inom Lerbäcks och Hammars socknar och
sträcka sig in på Östgötaområdet. I vissa trakter af
landskapets mellersta del förekommer brytning af sand-
och kalksten, som ock bearbetas och hugges eller
brännes. Jordmånen är väsentligen olika å slätten
och det öfriga landet. Grunden å större delen af
Nerikes-slätten är sandsten med deröfver lagrad
alunskiffer och kalksten, öfver hvilka äro svämmade
lera och mergel, dock här och hvar genombrutna af
sandåsar, som somligstädes utbreda sig i fält och
kullar. I de öfriga trakterna deremot, både mot
s. och v., äro sand och mojord vanligen förekommande
betäckningar af gråberget. (Statistiska uppgifter
angående näringarna m. m. lemnas i art. Örebro
län
.) Innevånarnas antal utgjorde vid 1886 års slut
109,240 och hade under de sista 10 åren ökats med
blott 2,200 pers. Nerkingen åtnjuter anseende för
måtta och duglighet samt en viss sjelfständighet,
som grundar sig på ett genom arbete vunnet
välstånd. I administrativt hänseende är landskapet,
som bildar södra delen af Örebro län, deladt i två
fögderier: Öster-Nerikes, med 5 länsmansdistrikt,
och Vester-Nerikes, med 6 länsmansdistrikt. Den
judiciella indelningen sammanfaller med fögderierna.
Öster-Nerikes domsaga innehåller 4 tingslag och
Vester-Nerikes 5. Landskapets städer äro Örebro och
Askersund. I ecklesiastikt hänseende tillhör Nerike
Strengnäs stift och är deladt emellan fem kontrakt:
Örebro, Askers, Glanshammars, Kumla och Edsbergs. –
N:s vapen är två i röd sköld korslagda pilar af guld
med uppåtvända spetsar af silfver. I hvar och en af
de 4 vinklarna emellan pilarna är en fembladig ros
af silfver. Skölden krönes af hertiglig krona.

Nerikes folkmål hör, som landskapets läge låter
förmoda, till den rent svenska (medelsvenska) gruppen
af skandinaviska folkmål, med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0498.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free