- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
985-986

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nepali ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

tungspets-r och deraf beroende »tjocka» ljud, kakuminalt
(»tjockt») l, förlust af slutande n, o. s. v. De
kännetecken, som tillkomma nerkiskan till skilnad
från angränsande landskaps mål, äro hufvudsakligen:
tje-ljud utan explosion; a i st. f. öppet o-ljud,
t. ex. falk, folk, kamma, komma; best. sing. af svaga
fem. (1:sta dekl.) på långt slutet a, t. ex. stuga,
stugan, piga, pigan; best. plur. af starka a-stammar
och svaga mask. (2:dra dekl.) på -ar med långt
slutet a-ljud, t. ex. nävar, näfvarna, grisar,
grisarna. I Viby, Hardemo och Mellösa uttalas i-
och y-ljuden mot tänderna, s. k. Viby-i och -y. Men
denna sistnämnda egenhet förekommer icke i öfriga
delar af Nerike och är å andra sidan ej inskränkt till
detta landskap, utan finnes på spridda ställen äfven
derutanför. Nerikesmålet är behandladt af G. Djurklou
(»Ur Nerikes folkspråk och folklif», 1860; »Sagor
och äfventyr berättade på svenska landsmål», 1883, de
flesta på nerkiska) och af H. Hofberg (»Nerikes gamla
minnen», 1868; »Allmogeord i vestra Nerikes bygdemål»
i Nerikes fornm.-fören:s redogörelse för 1859–60).
K. S.         Lll.

Nerikes regemente (n:o 21) är roteradt med 474
nummer i Örebro och 292 i Värmlands län. Vid
indelningsverkets uppgörande förenades Nerike och
Värmland till ett regemente, som kallades Nerikes
och Värmlands regemente samt fick 1,674 nummer
på 10 kompanier. Vid regementets delning, 1812,
fick N:s regemente sin nuv. sammansättning på 8
kompanier med 766 nummer. Dess verkliga styrka
uppgår till 39 officerare, 48 underofficerare
och musikanter med underofficers värdighet,
10 civilmilitärer och 742 man. Till roteringens
lättande erhålla rotarna i Värmlands län tillsammans
årligen omkr. 4,080 kr., hvarjämte rotarna i tre
härad af samma län äro befriade från erläggande af
s. k. boskaps- och skjutsfardspenningar. Regementet
eger del i Örebro läns krigsmanshuskassa och i
Värmlands militärpensionskassa. Dess mötesplats
är Sanna hed nära Hallsbergs jernvägsstation.
C. O. N.

Nerinaea, paleont., fossilt slägte af gastropoder
(bukfotingar), bildande en egen familj, som står
Cerithiidae närmast. Skalet är koniskt, vanligen
ganska långt utdraget. Vid vindningarnas öfre kant
finnes ett särskildt ornamenteradt band såsom
märke efter en utskärning vid mynningen. Det
mest karakteristiska är att såväl på spindeln
eller pelaren som på vindningarnas inre sida
finnas kraftiga inskjutande lister, genom hvilka
djurets boningsrum får ett mycket oregelbundet
utseende. Slägtet, som är mycket artrikt, börjar i
trias och utdör med kritsystemet. Hufvudmassan af
arterna tillhör yngsta jura- och äldsta kritsystemet.
B. L-n.

Nering (Nehring), Johann Arnold, tysk Arkitekt,
blef 1691 öfverdirektör för alla byggnader i
kurfurstendömet Brandenburg. Han var en arkitekt,
som mot barockens utsväfningar satte ädel enkelhet
och vackra proportioner. Af hans verk må nämnas en
flygel af gamla slottet i Berlin, observatoriet och
det kurfurstliga stallet, som ansågs för ett mönster
i sitt slag, men först och sist utkastet till det
berömda Tyghuset i Berlin, en af denna stads förnämsta
äldre prydnader, fullbordadt af Bodt, som dock i vissa delar
förändrade N:s plan. N. afled 1695.

Nerio. Se Mars, mytol.

Néris l. N.-les-Bains [neri’ss lä bäns], badort
i franska depart. Allier, 6 km. s. ö. om
Montluçon. Omkr. 1,500 innev. N. har flere
alkalisk-saliniska källor af 45°–51° C. temperatur,
hvilka voro kända redan af romarna.

Nerium L., bot., ett slägte af buskar eller lägre
träd, hörande till nat. fam. Apocyneae Juss.,
kl. Pentandria L. Den nämnda nat. fam. består af
mjölksaftförande träd eller buskar, sällan örter,
hvilka hafva motsatta, enkla, helbräddade, stipellösa
blad, regelbundna, sambladiga blommor, som i knoppen
äro hopvridna. Hos foder, krona och ståndare råder
5-talet, men fruktämnena äro 2, hvilka hafva ett
gemensamt stift. Vid mognaden består frukten antingen
af 2 skilda balgkapslar eller ock af en 2- eller
1-rummig kapsel eller ett bär. Slägtet Nerium har
bladen 3 i krans samt trattlik krona af 5 sammanvuxna
kronblad, som i knoppen ligga hopvridna åt venster. En
bikrona sitter vid blompipens mynning. Frukten är 2
balgkapslar, som innesluta många frön, försedda med
fröull. Af slägtets arter är rosenlagern, N. oleander
L., mest bekant såsom en allmänt odlad krukväxt,
med rika, vackra, ljusröda eller någon gång hvita,
vanligen dubbla, välluktande blommor. Rosenlagern
växer vild i sydligaste Europa och i norra Afrika
vid bäckstränder och vattensamlingar, hvilka der
omgifvas af rosenlagrar liksom våra vatten af
pilarter. Rosenlagern är giftig, emedan den i
bladen och andra växtdelar innehåller flere ämnen
(oleandrin, pseudocurarin, neriin m. fl.), hvilka
hafva narkotiska egenskaper, väcka kräkning och
kunna stanna hjertat. N. odorum L. och andra arter
af slägtet hafva liknande egenskaper. O. T. S.

Nerly (egentl. Nerlich), Friedrich, tysk målare,
f. i Erfurt 1807, fick sin utbildning af den bekante
frih. von Rumohr och begaf sig tidigt till Italien,
der han slutligen bosatte sig i Venezia. Död
derst. 1878. Han målade scener ur italienskt
folklif, landskap, arkitektoniska utsigter o. d.,
hvaraf åtskilligt äfven varit utstäldt i Berlin
och München samt blifvit värderadt både norr och
söder om Alperna. Ett af hans favoritmotiv, som
han många gånger upprepade, var Piazettan i Venezia
vid månsken.
Bland andra arbeten af honom må nämnas
Sicilianska fiskares hemkomst utanför Palermo och
Bufflar, som draga det marmorblock, ur hvilket
Thorvaldsen högg Pius VII:s bildstod.


Nerman, Klas Ulrik, ämbetsman, född i Halland
d. 5 Okt. 1792, blef student i Lund 1809 sedan
han redan någon tid biträdt vid tingsgöromål inom
en domsaga. 1810 biträdde han en kyrkoherde med
predikande och vistades derefter några år som
informator i Vestergötland. Han aflade 1813
juridisk examen i Upsala och begynte tjenstgöra
under Göta hofrätt. 1818 erhöll han kongl. bref på
häradshöfdings n. h. o. v. samt befordrades 1824
till notarie i hofrätten och 1827 till häradshöfding
i Nordals domsaga (Dalsland). Hans yngre

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:29:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfak/0499.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free