- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
993-994

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nero ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

europeiska Ryssland. – 2. (Nertjinskij Zavod) Stad
i rysk-sibiriska prov. Zabaikal, 300 km. ö. s. ö. om
ofvannämnda stad, vid Algasja, något ofvanför
dess förening med Argun. Omkr. 5,000 innev. N. har
ett kemiskt laboratorium, underhållet af kronan,
för undersökning af malmer, ett meteorologiskt
observatorium, der meteorologiska och magnetiska
observationer göras hvarje timme sedan 1842, samt är
hufvudort i ett 7,000 qvkm. stort bergverksdistrikt,
hvars förnämsta rikedom är silfverhaltig blymalm, men
som äfven lemnar guld, tenn, bly och jern. Grufvorna
bearbetades länge uteslutande för kronans
räkning (till 1863 af lifegna, som voro kejsarens
egendom), men numera äro vissa trakter upplåtna åt
enskilda. Under de första 150 åren af grufdriften
(1704–1854) erhöllos omkr. 450,000 kg. silfver.

Neruda, Jan, tsjechisk författare, f. i Prag 1834,
utgaf redan vid 20 års ålder under psevdonymen
Janko Hovora sina första dikter. 1858 grundade han i
förening med några vänner kalendern Máj, som betecknar
den tsjechiska nyromantikens första framträdande,
och skref sedan följetonger, några komedier och en
tragedi. Som student hade han besökt Österrikes olika
land, och med år 1863 började hans vidsträckta resor
i Europa, Mindre Asien, Palestina och Egypten. Från
dem härleda sig berättelser och skisser med titlarna
Paríziské obrázky (Parisbilder), Ruzni lidé (Olika
folk) och Obrazy z ciziny (Bilder från främmande
land). 1866 grundade N. (jämte Hálek) tidskriften
»Kvéty» (Blommor) och återupptog senare tidskriften
»Lumir», som för en tid blef den nya diktareskolans
medelpunkt. En samlad upplaga af hans följetonger
började utgifvas 1876 och innehåller stycken af mycket
stort värde. Som N:s bästa arbete anses emellertid
hans Malostranské povídky (Berättelser från Lilla
sidan [i Prag] 1878). Genom sina Kosmiska sånger
(Pisne kosmické, 2:dra uppl. 1878) offrade han åt
skolans allmänna tendenser (naturmystik). N. gäller
som den nytsjechiska literaturens egentlige
reformator, i teori och praxis, ehuru visserligen
Hálek och t. o. m. Macha gälla som den nyromantiska
skolans grundläggare. Lll.

Neruda, Vilhelmina Maria Franzisca, tsjechisk
violinist, född i Brünn d. 21 Mars 1838, elev
af Jansa, uppträdde redan vid sex års ålder i
Wien och väckte uppseende genom sin kraftiga
stråkföring, sin redan storartade teknik och
sin känsla i föredraget. Sedan gjorde hon med
familjen konstresor till Leipzig, Berlin, Breslau,
Hamburg och (1849) London, vidare till Ryssland
och Skandinavien. I Sverige uppträdde hon 1861–63
jämte sina syskon violinisten Anna Maria Rudolfina
N
. (född d. 26 Mars 1840, gift 1868 med operasångaren
Fritz Arlberg i Stockholm) och violoncellisten Franz
Xaver N
. (född d. 3 Dec. 1843), hvilken sedermera en
tid var kongl. kammarmusiker i Köpenhamn och nu är
musiklärare derstädes. 1864 gifte Vilhelmina N. sig
med hofkapellmästaren Ludvig Norman i Stockholm
och blef s. å. ledamot af Musikaliska akademien. Hon
verkade sedermera såsom artist både på solokonserter
och på soaréer för kammarmusik samt såsom lärarinna
vid konservatoriet, derjämte tid efter annan
företagande konstresor, bl. a. till Paris (1868),
hvarest hon gjorde furore. Ej mindre lyckades hon i
London (1869), der hon sedan hvarje vinter medverkat
vid de populära Måndagskonserterna m. fl., och der
hon slutligen bosatte sig. I Stockholm uppträdde
hon å nyo 1886. Året förut hade hon blifvit enka. –
Vilhelmina N. torde vara den samtida violinkonstens
största namn, mindre genom sin teknik, som,
ehuru fulländad, likväl icke är allenastående,
men deremot genom den äkta konstnärliga anda och
den smak, som besjäla hennes spel och komma henne
att helt och hållet uppgå i konstverkets trogna
återgifvande, utan ringaste rest af personlig
bravad eller effektsökeri. Dessutom förenar hon
i sällsynt grad qvinnans eld och finkänslighet
med en nästan manlig kraft och intelligens.
A. L.

Nerulos, Jakovakis Rhisos, nygrekisk författare,
f. i Konstantinopel 1778, innehade maktpåliggande
diplomatiska befattningar och var under Otto
I utrikesminister. Död 1850. N:s varmhjertade
deltagande i det fosterländska väckelsearbetet
afspeglas såväl i hans elegier och andra lyriska
dikter som i de psevdoklassiska sorgspelen Aspasia
(1813) och Polyocena (1814), åtskilliga lustspel,
ett heroisk-komiskt epos (Kalkonrofvet, 1816) samt
de i Genève utgifna arbetena Cours de littératur e
grecque moderne
(1826) och Histoire de la révolution
actuelle de la Grèce
(1827).

Nerva, Marcus Coccejus, romersk kejsare, född i
Narnia i Umbrien år 32, användes af Nero i statens
tjenst, flere gånger såsom konsul. En spåman
förutsade för kejsar Domitianus, att N. skulle
blifva kejsare. Till följd deraf var dennes lif
hotadt, men han undgick lyckligt farorna och blef
efter Domitianus’ död kejsare år 96. Såsom sådan
förvärfvade han sig folkets tacksamhet genom flere
nyttiga lagar, men kunde i det hela sjelf ej mycket
uträtta, emedan han var sjuklig och en något för svag
regent. N. afled redan i början af år 98, efter att
hafva adopterat och till medregent upptagit Trajanus.
R. Tdh.

Nervander, Johan Jakob, finsk fysiker och skald,
född d. 23 Febr. 1805 i Nystad, blef 1820 student
i Åbo, der han 1827 promoverades till filos. doktor
och, sedan han försvarat ett specimen: In doctrinam
electromagnetismi momenta,
1829 utnämndes till
docent i fysik. S. å. förordnades han att förestå
professuren i fysik och utnämndes derefter till
adjunkt i matematik och fysik, sedan han utgifvit
ett nytt specimen: De curvarum in genere tertii
ordinis osculatrice.
Åren 1832–36 samt 1837–39 företog
N. med understöd af universitetets medel utländska
studieresor. 1839 utnämndes han till e. o. professor
vid det nyinrättade magnetiska och meteorologiska
observatoriet i Helsingfors och efterträdde 1846
Hällström såsom professor i fysik. Död i Helsingfors
d. 15 Mars 1848. – Åtskilliga vetenskapliga
utmärkelser kommo N. till del. 1835 erbjöds honom en
e. o. professur i Jena, hvilken han afslog. Han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free