Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nerver ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stora höftnerven, för att genom dragning och
sträckning bota en nevralgi eller annan nervsjukdom.
F. B.
Nervus, Lat., sena, muskel; kraft, styrka. – Nervus
probandi, hufvudsaklig bevisgrund. – Nervus rerum
(gerendarum), den förnämsta driffjädern i menskliga
företag, d. v. s. penningen.
Nervväf, anat., de nervsystemet bildande och för
detsamma egendomliga histologiska elementen i deras
anordningsform. Dessa element äro nervcell och
nervtråd. Den otvifvelaktiga nervcellen utmärker
sig genom sin för olika ställen vexlande, men
karakteristiska form, ofta genom rätt betydlig
storlek, genom stor, blåslik kärne och finkornig
substans. De flesta, om icke alla nervceller stå
i samband med en nervtråd, hvilken i form af en
cellutlöpare tager sin början eller har sitt slut
i cellerna. I sin enklaste form bildar en sådan
utlöpare en naken »axelcylinder», antingen enkel eller
sammansatt af få eller flere fina fibriller. Sådan
är i regeln en nervtråds centrala ände och mycket
ofta äfven den periferiska. Men under vägen mellan
dessa ändpunkter är tråden i de flesta fall till
allra största sträckan mera sammansatt. Kring den
ofärgade axelcylindern träffas en halfflytande,
ogenomskinlig, starkt ljusbrytande, fetthaltig massa,
myelinet, hvilket i form af en slida (»märgslida»)
omsluter axelcylindern och i påfallande ljus gifver
nervtråden hvit färg. Slutligen tillkommer utanpå
märgslidan rätt ofta en hinneslida (nevrilema),
hvilken omsluter trådens båda andra delar och på vissa
afstånd är försedd med insnörningar samt mellan dem
med kärnar. Både märgslidan och nevrilemat saknas på
vissa nervtrådar. Det är märgslidans närvaro, som
ger större nerver, ryggmärg och hjerna deras hvita
färg. Trådar, som sakna märgslidan, och cellerna äro
färglösa, hvarför den nervmassa, som uteslutande
eller till största delen består af sådan, icke är
hvit, utan blekt grå. Hysa cellerna, hvilket icke
sällan är fallet, i sitt inre pigment, får stället,
der de finnas, en annan färgnyans, i gult, rödt,
brunt, blått eller svart. Till följd af den olika
märghalten och den deraf beroende färgen skiljer
man i centraldelarna hvit och grå nervsubstans,
och färgen betecknar äfven olika sammansättning
å stället. – Nervtrådarna, sällan enkla, vanligen
förenade till bundtar, sammanhållna och omgifna af
bindväf, bilda hvad man kallar nerver (se d. o.). I
de större centrala nervmassorna sammanhållas de der
i allmänhet nakna elementardelarna af en egendomlig,
fintrådig eller kornig massa, nervkittet (nevroglia),
som äfven i sin mån bidrager att gifva grå färg åt de
delar, i hvilka den finnes i större mängd. G. v. D.
Nervös (af Lat. nervosus, egentl. senig, kraftig),
som hör till nerverna, som har sitt säte i
eller utgår från nerverna; nervsvag, nervretlig,
lättrörd, otålig, orolig, sjukligt häftig till
lynnet. Subst. Nervositet. Jfr Nervsvaghet.
Nescher, Daniel Georg, samlare, föddes i Stockholm
1753, blef 1776 vinhandlare och 1781 inspektor vid
vinproberingen samt erhöll 1792 öfverinspektors
titel. Död 1827. – N. har gjort
sig ett namn såsom nitisk och insigtsfull samlare
af böcker, handskrifter, mynt och graverade
porträtt. Boksamlingen, en af de yppersta, som
funnits rörande svensk historia och uppgående till
öfver 5,600 n:r, inköptes 1828 för k. bibliotekets
räkning. Hans första myntsamling såldes 1809 af
honom sjelf; två senare bildade, af högt värde,
afyttrades först efter hans frånfälle. De graverade
porträtten af svenskar, den rikaste samling af detta
slag, som funnits, inköptes af Karl XIII och skänktes
till k. biblioteket. N. var jämväl mångårig ledare
af sällskapet Par Bricole i Stockholm, om hvars
utbildning han inlade stora förtjenster. -rn.
Neschi [nes-chi] l. neski (af Arab. násach,
afskrifva) är namnet på den allmännaste samt för
skrifna och tryckta böcker vanligaste formen af
arabisk skrift. Af de öfriga många skriftformerna
äro följande de vigtigaste: divani för fermaner och
andra offentliga aktstycken, sulus för inskrifter
på byggnader, talik, kursivskrift, för poesi,
bref (och för alla slags persiska manuskript),
samt den äldsta, kufi (jfr Kufisk skrift).
H. A.
Nescit occasum, Lat., »den (stjernan) vet ej af
nedgång», devis på svenska Nordstjerne-orden.
Neski. Se Neschi.
Neslia Desv., bot., ett örtslägte, hörande till
nat. fam. Cruciferae Adans., kl. Tetradynamia L., har
blomfodret öppet, kortare än blomskaftet samt skidan
nästan klotrund, hård, nötlik, vid mognaden enrummig
och enfröig, affallande oöppnad. Den enda svenska
arten, N. paniculata L., är en tämligen hög, spenslig
ört, med smala, glest sågade eller helbräddade,
pillikt halftomfattande blad och små, gula, i
långa klasar samlade blommor med upprätta skidor.
O. T. S.
Nesologi (af Grek. nesos, ö, och logos, lära), den
del af den fysiska geografien, som behandlar öarna,
deras uppkomst o. s. v.
Ness, flod i norra Skotland, grefskapet Inverness,
flyter genom den 35 km. långa sjön Loch Ness (som
medelst Kaledoniakanalen är förenad med Moray firth
och Loch Oich) samt faller vid staden Inverness ut
i Moray firth.
Nesselmann, Georg Heinrich Ferdinand, tysk filolog
och matematisk-historisk forskare, f. 1811, d. 1881,
blef docent i orientaliska språk i Königsberg
1838, e. o. prof. 1843 och ord. prof. 1859. –
N:s författareverksamhet egnades till en början
matematikens historia, der han gjorde sig fördelaktigt
känd genom sin Kritische geschichte der algebra, af
hvilken dock tyvärr blott första delen (Die algebra
der griechen, 1842) utkommit. Detta arbete vittnar
om stor beläsenhet och synnerlig kritisk skärpa
samt har ännu icke, trots de sista årtiondenas
lifliga verksamhet på det af N. behandlade området,
blifvit föråldradt. N. utgaf äfven det för kännedomen
om den arabiska matematiken värdefulla arbetet
Beha-eddin, essenz der rechenkunst, arabisch
und deutsch (1843). Han öfvergaf emellertid snart
matematikens historia för att uteslutande egna sig åt
språkvetenskapen, särskildt studiet af de forne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
