- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1019-1020

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neumann-Haizinger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

arabesker och ornament i den trojanska salen. Detta gaf
sedan anledning till hans första försök att utföra
randteckningar till dikter, hvarvid han började med
folkvisor från bajerska berglandet. Sedan följde
från 1829 liknande teckningar till Göthes visor och
ballader. Likaså utförde han 1832–38 randteckningar
till tyska klassiker, 1838 till Herders »Cid»
och en originel radering, »Dornröschen». Efter
en färd till Rom i slutet af 1830-talet återtog
han vid sin hemkomst ritstiftet och tecknade
bl. a. »Aschenbrödel» (1845), som ett motstycke till
»Dornröschen». För öfrigt utförde N. derefter en mängd
teckningar efter dikter, till takornamenteringar
(trapphuset till Polytechnicum i München) samt
till målningar för porslinspjeser, utförda vid den
kungliga porslinsfabriken. – 2. Gottfried von N.,
tysk arkitekt, den föregåendes broder, f. 1811 i
Mannheim, studerade i München, hvarefter han reste i
Frankrike, Italien, Grekland och Turkiet. Han började
som jernvägsbyggare och utförde bangårdar i norra
Bajern. Derefter uppträdde han 1865–68 med sitt första
stora byggnadsprojekt, nämligen till Polytechnicum
i München, utfördt i högrenaissance, hvarmed han
anses hafva öppnat nya banor för arkitekturen i
München. Derefter kom nybyggandet af Konstakademien i
samma stad. N. var professor vid tekniska högskolan
i München samt ledamot af akademierna i München,
Wien och Berlin. Död i München 1887.

Neuridin [nev-]. Se Likgift.

Neurin [nev-]. Se Likgift.

Neurode [nöjråde], stad i preussiska
regeringsomr. Breslau (prov. Schlesien),
vid jernvägen till Glatz. 6,864
innev. (1885). Bergverksrörelse. Textilindustri.

Neuroptera [nev-], nätvingade, zool., namn på
en insektgrupp. Förr omfattade Neuroptera alla
de insekter, hvilka ega bitande mundelar och
4 hinnaktiga, nätådriga flygvingar samt dels
fullständig, dels ofullständig förvandling. Man
sammanförde således i denna grupp eller afdelning
familjerna Planipennia (Sialidae, Panorpidae,
Hemerobidae
och Myrmeleontidae) och Trichoptera
(Phryganidae) med de s. k. dagsländorna och
trollsländorna (Perlaridae, Ephemeridae och
Libellulidae). Numera begränsas Neuroptera
till Planipennia och Trichoptera, hvilka hafva
fullständig förvandling, och de vanliga sländorna
(Perlaridae, Ephemeridae och Libellulidae) föras
under gruppnamnet Amphibiotica jämte Physopoda
(blåsfotingar, Thripsidae) och Corrodentia
(Psocidae, Embidae och termiter, Termitidae) till
ordningen Pseudo-neuroptera bland rätvingarna,
Orthoptera, emedan dessa »pseudo-neuroptera», som
till utseendet mera likna Neuroptera än Orthoptera,
hafva ofullständig förvandling likasom de sistnämnda.
O. T. S.

Neuropteris [nev-] Brongn., bot., paleont., ett
hufvudsakligen inom stenkolssystemet förekommande
ormbunkslägte, hvars systematiska ställning ännu
är oviss. Bladskaften äro vanligen en eller flere
gånger dikotomiskt (tudeladt) förgrenade, och sjelfva
bladet två eller flere gånger pardeladt. Småflikarna
äro vanligen af tämligen fast konsistens, aflånga eller
rundade, oftast trubbiga samt fästa endast med
medelnerven eller med ett kort skaft. Medelnerven,
som vid flikens bas är tydligen framträdande, når
icke dennas spets, utan upplöses tämligen snart i ett
antal dikotomiskt förgrenade, ej anastomoserande
smånerver. A. G. N.

Neu-Ruppin [nöj-]. Se Ruppin.

Neusalz [nöj-], stad i preussiska regeringsområdet
Liegnitz (prov. Schlesien), vid Oder och
jernvägen mellan Breslau och Stettin. 7,716
innev. (1885). Jernverk, maskinverkstäder,
linspinneri, pappersbruk.

Neu-Sandec [nöj-]. Se Sandec.

Neusatz [nöj-], Magyar. Uj Vidék, Serb. Novisad,
stad i ungerska komitatet Bács, på venstra stranden
af Donau, midt emot Peterwardein, och vid jernvägen
Budapest–Semlin. 21,325 innev. (1880), deraf
omkr. 8,500 grekiska serber, de öfriga katolska
eller protestantiska tyskar och magyarer samt
judar. Grekisk ärkebiskop. Staden anlades 1740 och
har sedan 1864 genom Serbiska literaturföreningen
(»Matica srpska») blifvit den literära medelpunkten
för serberna i Ungern.

Neusiedler-sjön [nöjsidler], Magyar. Fertö (kärr),
insjö i vestra Ungern emellan komitaten Odenburg och
Wieselburg, betäcker en yta af 330 qvkm. samt är 30
km. lång och 8–12 km. bred. Den bildar en stor sänka
under Donaunivån och står medelst en kanal genom
den stora kärrtrakten Hanság (ö. om N.), som numera
är torrlagd, i förbindelse med Donaus biflod Raab,
hvarigenom dess nivåförändringar förklaras. Efter
1855 började vattenmassan minskas, tills sjön 1868
alldeles uttorkade. Man beredde sig att uppodla dess
botten, då 1869 vattnet började ökas, och våren 1876
hade sjön åter sin förra utsträckning. Vattnet har en
bittert salt smak och användes förr till beredning af
salt och soda. På bottnen funna föremål af sten och
lera göra troligt, att pålbyggnader funnits i sjön.

Neusohl [nö’jsål], Magyar. Besztercze-Bánya,
Slavon. Sanska Bystrica, hufvudstad i ungerska
komitatet Sohl (Zólyom), vid föreningen af
floderna Gran och Bistritz och vid ungerska
statsbanan. 7,159 innev. (1880), af blandad
magyarisk, slavisk och tysk härkomst, hälften
katoliker och hälften protestanter. Staden är genom
sitt läge och sina byggnader (särskildt må nämnas
den katolska katedralen och de evangeliska kyrkorna)
en af de vackraste städerna i Ungern. Säte för en
katolsk biskop. Innevånarna idka hufvudsakligen
bergverksrörelse.

Neuss [nöjs], stad i preussiska
regeringsomr. Düsseldorf (Rhenprovinsen),
7 km. s. v. om Düsseldorf och 3 km. v. om
Rhen, med hvilken flod staden är förenad genom
Erftkanalen. 20,074 innev. (1885). Vallarna,
som förr omgåfvo staden, äro förvandlade till
promenader. Förnämsta byggnaden är den katolska S:t
Quirinus-kyrkan, ett anmärkningsvärdt vackert prof på
öfvergångsstil (förra hälften af 13:de årh.). Dessutom
finnas 4 andra katolska kyrkor, en protestantisk
kyrka samt ett gymnasium. N. är den förnämsta platsen
i Rhenprovinsen för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free