- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1023-1024

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neumann-Haizinger ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

platsen i Ungern med afseende på boskapsskötsel,
särskildt fårafvel. – 2. Hufvudstad i nämnda komitat,
vid floden Neutra och jernvägen till Budapest. 8,660
innev. (1880). Biskopssäte. Teologiskt seminarium och
gymnasium. N. är en af de äldsta städerna i Ungern.

Neutral (Lat. neutralis, af neuter,
ingendera). 1. Gramm., okönlig, som tillhör intetdera
könet l. »det-könet» (se Neutrum); intransitiv,
till betydelsen hvarken aktivum eller passivum. –
2. Partilös; som håller med ingendera parten; som
håller sig utanför de stridande partierna eller
staterna (se Neutralitet); opartisk, oveldig;
likgiltig; fredlyst. – 3. Kem. En kropp säges
vara neutral, om hans lösning är hvarken sur eller
alkalisk och ej färgar lackmus. Kroppar, som färga
lackmus röd, sägas ega sur reaktion; de, som färga
lackmus blå, sägas ega alkalisk reaktion, under
det att neutrala kroppar sägas ega ingen reaktion
eller, oegentligt, neutral reaktion. Kroppar med sur
reaktion, t. ex. syror, gifva med kroppar, som hafva
alkalisk reaktion, t. ex. lösliga baser, ofta neutrala
produkter (salter). Det kemiska förlopp, som surt och
alkaliskt reagerande ämnen utöfva på hvarandra, hvarur
neutrala produkter uppstå, kallas neutralisering. –
Ordet neutral begagnas ock om salter, hvilka icke
innehålla hydroxyl, OH, bunden vid saltets positiva
eller negativa beståndsdel, antingen saltets lösning
färgar eller icke färgar lackmus. Många neutrala
salter hafva nämligen sur reaktion, t. ex. alun
och jernvitriol, under det andra, t. ex. soda och
pottaska, hafva alkalisk reaktion. – 4. Meteor. Se
följ. art. 3. P. T. C.

Neutrala punkter, meteor., benämnas de ställen
på himlen, hvarest dagsljuset, i likhet med hvad
som är förhållandet i solens närmaste omgifning,
består af opolariseradt ljus. Dessa punkter hafva
ingalunda under dagen ett fixt läge på himlen,
ej häller ett oföränderligt afstånd från solen,
utan de ändra sin plats med solens förändrade
höjd öfver eller under horisonten och synas
äfven undergå mindre, tillfälliga förflyttningar
med molnbetäckningens vexlingar. De förnämsta af
dessa neutrala punkter äro Aragos neutrala punkt, i
motsatt väderstreck mot solen, och Babinets neutrala
punkt,
på samma sida som solen och ofvanom henne.
R. R.

Neutralisera, göra neutral; göra overksam; förtaga
verkan af; kem., försätta en surt reagerande vätska
med alkalisk lösning eller, tvärtom, en alkaliskt
reagerande lösning med en syra, tills den sura eller
den alkaliska reaktionen upphäfves. Se Neutral 3.

Neutralitet (Nylat. neutralitas; se Neutral), det
folkrättsliga förhållande mellan en stat å ena sidan
och tvänne eller flere med hvarandra krigande stater
å den andra, i kraft hvaraf han icke tager någon del
i de krigförandes fientligheter, utan förblir neutral
(a neutra parte, medius in bello). Neutraliteten är
antingen sjelfvald, naturlig, eller ock genom fördrag
bestämd, såsom förhållandet nu är med Schweiz’,
Belgiens och Luxemburgs (obligatorisk,
garanterad neutralitet). Till den garanterade neutraliteten
är en stat förpligtad, på samma gång denna neutralitet
är honom genom fördrag tillförsäkrad, hvadan
hvarken staten sjelf, ej häller de garanterande
makterna få, så länge fördragen bestå, tillåta
dess rubbande. Neutralitet kan af de krigförande
tillerkännas vissa dem tillhöriga områden eller
anstalter eller personer, af hvilka märkas sjukvårdare
och prester. Historien omtalar ock beväpnad
neutralitet till skydd för neutralas rättigheter
mot de krigförandes maktmissbruk. Det så benämnda
skyddssystemet förekom 1780 och 1800, då Sverige med
Danmark och Ryssland deri deltogo medelst utrustande
af krigsfartyg, som konvojerade handelsfartygen. –
I afseende på de neutrales rättigheter har man att
utgå från den princip att alla de rättigheter, som
tillkomma staten under fredstillstånd, bibehållas
okränkta under krigstillståndet, så vida de icke
lida inskränkning genom de särskilda pligter, som
för staten uppstå ur krigstillståndet. Den neutrala
staten har således rätt till allt slags samfärd och
handel, ej allenast med annan neutral makt, utan äfven
med den ena och andra af de krigförande makterna,
ja äfven till transitohandel dem emellan, så snart
ej den ena krigförande makten derigenom omedelbart
understödes i sina krigsföretag. De pligter, som
åligga den neutrala staten, bestå deruti att han
dels icke tilllåter några fientliga handlingar
på det neutrala området, dels afhåller sig från
hvarje gynnande af den ena krigförande makten på
ett sätt, som är egnadt att stärka dennes anfalls-
och försvarsförmåga, dels icke utom sitt område stör
krigsoperationerna. Han får således först och främst
icke tillåta den ena krigförande parten företaga
eller fortsätta fientligheter från det neutrala
området. Om någon krigförande makts trupper kasta sig
in på neutral makts område, är denna förpligtad att
afväpna dem och behandla dem såsom krigsfångar. Om
något krigsfartyg löper in i hamn, får neutral makt
ej tillåta detsamma der bida sin tid för att passa på
lägligt tillfälle att fortsätta krigsoperationerna,
ej häller får den, om krigsskepp, tillhöriga båda
de krigförande makterna, der ankrat, tillåta det ena
fartyget utlöpa förrän efter en viss tid, vanligen ett
dygn efter sedan det andra lemnat hamnen, än mindre i
hamnen företaga några fientligheter. Enligt den andra
regeln får den neutrala staten hvarken ställa trupper
eller skepp eller penningar till någon stridande makts
förfogande, ej häller upplåta skeppsstationer eller
platser för förråd af krigsmateriel för främjande af
några fientliga företag, ej häller tillåta någondera
makten att der bilda stridsdomstol. Den får icke
häller tillåta den ena krigförande parten, äfven om
den andra finge samma rätt, att blott tillfälligtvis
göra sig tillgodo den neutrales område, t. ex. för
truppers genomtågande, magasins anläggande, ja icke
ens för sårades genomförande, efter hvad förfarandet
vid det senaste fransk-tyska kriget (1870–71) gifver
vid handen. Mot denna grundsats strider dock ej den
rätt neutral stat har att tillåta enskilda personer,
som tillhöra någondera krigsmakten, der uppehålla sig

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0518.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free