- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1027-1028

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Neumann-Haizinger ... - Neuville, Alphonse de - Neva, en 65 km. lång flod i Ryssland - New Aberdeen. Se Aberdeen 2. - Nevada, Sierra (»Snöberget»). 1. (Lat. Mons Solorius) högsta bergskedjan på Pyreneiska halfön - Nevada, Sierra. 2. Bergskedja i nord-amerikanska staten Kalifornien, ö. om floderna Sacramentos och San Joaquins stora längddal

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

romerska borgar vid Rhen (Victoria) blifvit
utgräfda. Nordöst om staden ligger lustslottet
Monrepos.

Neuville [növi’l], Alphonse de, fransk krigsmålare,
f. i S:t Omer 1836, d. i Paris 1885, var son af
rika föräldrar, som önskade, att han skulle välja
den juridiska banan, under det han sjelf hälst
ville blifva militär. Han skickades ock 1852 till
en förberedande militärskola i Lorient, hvilket
hade stort inflytande på hans framtid, ty hans
konstnärliga anlag började der framträda, och han
fick tillika undervisning i perspektiv och teckning
efter naturen. Hans familj nekade honom emellertid
att gå in i krigsskolan. Han måste till Paris för
att läsa juridik och tog der sin examen, efter det
han likväl tillbragt en god del af sin tid vid École
militaire och på Marsfältet med studier af de franske
soldaternas lif och öfningar. Nu förklarade han med
bestämdhet, att han ville egna sig åt målarekonsten
och blef efter någon tid lärjunge af Picot. Han
började dock snart studera på egen hand och med
feberaktig ifver. Redan 1858 utförde han sin första
tafla, Batteriet Gervais (scen från Krimkriget),
och erhöll efter hvarandra ett par medaljer, men
inga beställningar. För att kunna lefva måste han
derför kasta sig på illustrationen, hvari han så
lyckades, att han snart blef en af Frankrikes
förnämsta illustratörer. De mest kända af hans
arbeten i denna väg finnas i tidskriften »Tour du
monde» och i Guizots »Histoire de France». Under
1860-talet fortfor han att måla ämnen från Krimkriget
och italienska kriget. Hit hör hans Fotjägare, som
öfvergå Tjernaja
(1868, i Lilles museum), hvari han
första gången tar steget fullt ut från den skildring
af kriget i stort, som han följt i äldre arbeten,
till framställning af episoden, som sedan blef hans
och med honom det moderna franska krigsmåleriets
uppgift. I 1870 års krig fick han slutligen sjelf
tillfälle att vara med och se kriget på nära håll:
han tjenstgjorde först som geniofficer, sedan som
ordonnansofficer i general Talliers stab, var med om
flere strider norr om Paris, genomströfvade slagfälten
vid Bourget och Champigny samt beredde sig dermed
att blifva krigets skildrare i lefvande bild. Af
hans många hit hörande målningar och teckningar
påpekas här de förnämsta. Till de i hans fosterland
mest kända hör Les dernières cartouches (»De sista
patronerna», 1873), som nu finnes i efterbildning
snart sagdt i hvarje stuga i Frankrike. Samma år
utställde han Strid på en jernvägsbank. Derefter
kommo 1874 flere bilder från Villersexel, köping
vester om Belfort, 1877 Surprise au petit jour och
1878 Le Bourget (skildring af en strid norr om Paris
d. 30 Okt. 1870), måhända N:s mästerverk, känd genom
mångfaldiga efterbildningar. Sommaren 1883 var ett
af hans mest berömda arbeten, Striden vid S:t Privat
d. 16 Aug. 1870,
utstäldt i Stockholm. N. var ej
blott en utmärkt tecknare, som kände sitt ämne i
grund, utan ock en äkta dramatisk kompositör samt en
ärlig och opartisk framställare äfven af sitt lands
fiender. Deremot torde hans färg icke kunna sägas
stå fullt i jämnbredd med dessa hans öfriga framstående egenskaper
som konstnär. C. R. N.

Neva [njeva], en 65 km. lång flod i Ryssland, genom
hvilken de väldiga sjöarna Ladoga, Onega, Ilmen samt
flere mindre bassänger hafva sitt aflopp till Finska
viken. N. utgår från sydvestra hörnet af Ladoga i
två armar, som bilda ön Orechova och äro spärrade
af sandstensref. Något längre ned blir floden fullt
segelbar och har vid ön S:t Nikolaj en bredd af 1,250
m. Under nedre delen af sitt lopp strömmar floden
genom staden Petersburg i flere armar: Stora och Lilla
N., Stora, Mellersta och Lilla Nevka, mellan hvilka
ligga de vackra öarna Petrovskij, Krestovskij Ostrov,
Kamennij Ostrov, Jelagin och Vasilij Ostrov. Framför
deltat ligga sandbankar och klippor, som förr
betydligt hindrade sjöfarten. Numera, sedan kanalen
mellan Petersburg och Kronstadt 1885 fullbordades,
kunna stora sjögående fartyg komma upp ända till
Petersburg. Enligt Destrem utgör N:s vattenmassa
ofvanför deltat 3,245,000 kbm. i minuten; hon
är således större än Rhônes l. Rhens. Flodens
vanliga stigande och fallande är jämförelsevis
ringa; men när vestlig vind blåser en längre tid,
eller när Ladoga nedsänder sina ismassor, uppstå
farliga öfversvämningar, såsom t. ex. 1879. Enligt
iakttagelser åren 1703–1879 har floden i medeltal
varit isbelagd 147 dagar af året, minst 86 och högst
193 dagar.

New Aberdeen [nju-abördin]. Se Aberdeen 2.

Nevada, Sierra (»Snöberget»). 1. (Lat. Mons Solorius)
högsta bergskedjan på Pyreneiska halfön, bildar
centraldelen af Granadas bergterrasser, eller
det baetiska bergssystemet, omgifves nästan rundt
omkring af djupa och breda dalar samt består af en
af glimmerlager sammansatt hufvudkedja och tvänne
grupper kalk- och dolomitmassor på nordvestra och
södra sidan af hufvudkedjan. Bergskedjan går nästan i
riktningen ö.–v., har en längd af 100 km. och upptager
en areal af omkr. 2,750 qvkm. I sin vestra hälft, der
den i medeltal 3,080 m. höga kammen är ganska smal,
når hufvudkedjan sin största höjd i en rad merendels
pyramidalt formade käglor, af hvilka den högsta är
Cumbre de Mulahacen (3,563 m.), näst några toppar
i Alperna och Kaukasus Europas högsta berg. Denna
högsta del af kedjan är på båda sidor fårad af djupa
dalar (barrancos), i hvilkas botten alpsjöar vanligen
ligga. Största höjden i östra delen af bergskedjan,
hvilken har en betydligt bredare kamm, är Pico
de Jerez
(3,087 m.). Högsta passet i hela berget,
Collado de Velleta, ligger 3,300 m. högt; snögränsen
ligger på norra sidan på 2,990, på södra sidan
på 3,100 m. höjd. Mot s. förgrenar sig berget och
bildar der ett stort antal dalar, med ett gemensamt
namn kallade Alpujarras (se d. o.). Sierra N. utgör
vattendelaren mellan Guadalquivirs flodområde å ena
sidan samt Medelhafvets kustfloder å den andra. –
2. Bergskedja i nord-amerikanska staten Kalifornien,
ö. om floderna Sacramentos och San Joaquins stora
längddal och vid båda ändarna sammanhängande med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0520.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free