- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1029-1030

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nevada, Sierra. 2. Bergskedja i nord-amerikanska staten Kalifornien, ö. om floderna Sacramentos och San Joaquins stora längddal - Nevada, en af Stillahafs-staterna i nord-amerikanska unionen - New Albany, stad i nord-amerikanska staten Indiana, vid Ohio, snedt emot Louisville - New Almaden. Se Kalifornien, sp. 61 - Newark. 1. (N.-upon-Trent) Stad i engelska grefskapet Nottingham - Newark. 2. Största staden i nord-amerikanska staten New Jersey - Newark. 3. Stad i nord-amerikanska staten Ohio

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Coast range. Den har en längd af omkr. 865 km. och
en medelbredd af 150 km. Dess största höjd är
Mount Whitney, 4,540 m., under 36 1/2° n. br. Genom
det 2,194 m. höga Truckee-passet under 40° 20’
n. br. går Central Pacific-banan. Många spår af
vulkanisk verksamhet finnas, såsom vulkaner, varma
källor m. m. De högsta topparna äro betäckta med evig
snö, och äfven kedjans kamm har på många ställen
snö året om, men en tydligt markerad snögräns synes
ingenstädes. Sierra-Nevada-landskapen prisas för sin
naturskönhet. Som hela bergets glanspunkt betraktas
den i nyaste tid mycket besökta Yosemite-dalen
med de härliga vattenfallen, som der bildas
af den till San Joaquin skyndande Mercedflodens
källbäckar. Bergssidorna äro klädda med skogar af ek
och ceder samt jättelika tallar och granar. Bland de
sistnämnda må särskildt nämnas mammutträdet, Sequoia
gigantea,
som växer i ett antal större och smärre
grupper mellan 36° och 38° n. br. på en höjd af
1,500–2,100 m.

Nevada [ni-], en af Stillahafs-staterna i
nord-amerikanska unionen, ligger mellan 35° och 42°
n. br. samt 114° 3’ och 120° v. lgd fr. Greenw.
samt begränsas i n. af staten Oregon och territoriet
Idaho, i ö. af territorierna Utah och Arizona samt
i s. v. och v. af staten Kalifornien. Areal 286,701
qvkm. 62,266 innev. (1880), deraf 25,653 pers. födda
utom staten, 5,419 kineser, 2,803 indianer (utom 6,800
indianer i stamförbund) och 488 färgade. Statens
område utgöres af ett uttorkadt sjöbäcken mellan
Rocky mountains i ö. och Sierra Nevada i v., med
en medelhöjd af 1,200–1,800 m. öfver hafsytan. Ehuru
denna platå vanligen kallas bassäng, genomskäres den
i hela sin utsträckning af bergskedjor med en relativ
höjd af 300–2,400 m. och med samma hufvudriktning som
Rocky mountains och Sierra Nevada. Landet företer i
sin helhet ett ganska naket och bergigt utseende;
mellan de parallella bergskedjorna ligga dalar af
8–30 km. bredd, som, der de genomskäras af vattendrag,
innehålla bördiga sträckor. De sakna i allmänhet träd,
endast cotton-wood (Populus deltoides) förekommer här
och der utmed floderna. På höjden af bergskedjorna och
på östra sidan af Sierra Nevada finnas skogar. Endast
två af statens floder: Owyhee, ett tillflöde till
Columbia, samt Colorado, nå hafvet; de öfriga, såsom
Humboldt river, Truckee river, Walker river, Carson
river och Reese river m. fl., falla ut i insjöar,
af hvilka staten har ett stort antal (sammanlagd
areal 2,396 qvkm.), eller försvinna i sanden. Å
många ställen på bergskedjornas sidor synas tydliga
strandlinier efter ett forntida inhaf eller försvunna
sjöar. Varma källor, af hvilka flere hafva medicinska
egenskaper, finnas i alla delar af staten. Klimatet är
ytterligt torrt, och artificiel bevattning är alldeles
nödvändig. Temperaturskilnaden vinter och sommar är
mycket stor. Dsn odlade jorden utgör omkr. 137,000
har och kan, äfven om man tillgodogör sig floderna för
bevattning, ej uppbringas till mer än högst 3 proc. af
arealen. Vigtigaste sädesslagen äro korn, hafre
och hvete. Landets förnämsta rikedom äro de stora
tillgångarna på värdefulla mineral, företrädesvis
silfver och guld. Ensamt tvänne grufvor vid Comstock
(nära staden Virginia), de s. k. bonanza-grufvorna,
California och Consolidated Virginia, hafva lemnat
(sedan 1859) öfver 130 mill. doll. i silfver
och guld, och statens hela afkastning af dessa
metaller uppgår till mer än 300 mill. doll. De
rika koppartillgångarna hafva knappast blifvit
rörda. Jernvägarna hafva en längd af mer än 1,300
km., deraf 727 km. på Central Pacific-banan,
som går midt igenom staten. N. hade 1883 ett
statsuniversitet (i Elko), 12 high schools och 185
common schools. Författningen liknar de andra vestra
staternas. (Jfr t. ex. Nebraska.) N. sänder till
kongressen 2 senatorer och 1 representant. Hufvudstad
är Carson city (4,229 innev. 1880), längst i v. Vid
upptäckten af silfverrikedomen (1858–59) var N. en
del af Utah och hade då knappt andra hvita än ett
par tjog mormoner; men nämnda upptäckt föranledde en
stor rusning af grufarbetare af alla nationaliteter,
hvilket hade till följd, att flere städer anlades
inom ett par år. Den 2 Mars 1861 blef N. territorium
och d. 31 Okt. 1864 stat i unionen.

New Albany [nju ålbäni], stad i nord-amerikanska
staten Indiana, vid Ohio, snedt emot
Louisville. 16,423 innev. (1880). Glasbruk (bland
de största i Förenta staterna), jerngjuterier,
bomullsfabriker, qvarnar, svinslagterier m. m.

New Almaden [nju]. Se Kalifornien, sp.61.

Newark [njuark]. 1. (N.-upon-Trent.) Stad i engelska
grefskapet Nottingham, nära floden Trent och vid Great
Northern- samt Nottingham–Lincoln-jernvägen. 14,018
innev. (1881). Kyrkan S:t Mary Magdalene
(hufvudsakligen från 14:de årh.) är en af de största
och vackraste kyrkor i England. En annan märklig
byggnad är det gamla slottet (nu en ruin), som
uppgifves vara grundadt af vestsachsernas konung
Egbert samt delvis ombyggdes och utvidgades i
12:te årh. Liflig handel med stenkol, spanmål och
nötkreatur. Stora ölbryggerier och mälterier, jern-
och mässingsgjuterier samt maskinverkstäder. –
2. Största staden i nord-amerikanska staten
New Jersey, vid Passaicfloden, 6 km. från
Newark-viken och 14 km. v. om New York,
med hvilken stad N. är förenadt medelst flere
jernvägslinier. 136,508 innev. (1880). N. är en af
de största fabriks- och handelsstäder i unionen och
har blifvit kalladt »Amerikas Birmingham». 1880
funnos-1,319 industriella etablissement, med
30,000 arbetare och ett tillverkningsvärde af
omkr. 69 mill. doll. Vigtigaste industrigrenarna äro
tillverkning af juvelerarearbeten, läder, skor och
andra läderarbeten, celluloid, hattar, öl, vagnar,
bomulls- och yllevaror, symaskiner, cigarrer och
tobak. N. anlades af puritaner från Connecticut
1666. blef 1836 stad och hade då endast 19,732
innev. – 3. Stad i nord-amerikanska staten Ohio,
vid Ohio-Erie-kanalen. 9,602 innev. (1880). I trakten
finnas stenkolsgrufvor.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free