Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New Bedford. Se Bedford 3. - New Berne l. Newbern, stad i nord-amerikanska staten Nord-Carolina - New Britain, stad i nord-amerikanska staten Connecticut - New Brunswick. 1. N. B., Nya Braunschweig, provins i Dominion of Canada i Nord-Amerika - New Brunswick. 2. Stad i förenta staterna. Se Brunswick 3. - Newburg l. Newburgh, stad i nord-amerikanska staten New York - Newbury, stad i engelska grefskapet Berks - Newburyport, stad i nord-amerikanska staten Massachusetts - Newcastle. 1. (Fullständigt N.-upon-Tyne.) Hufvudstad i engelska grefskapet Northumberland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
New Bedford [nju]. Se Bedford 3.
New Berne l. Newbern [nju’bern], stad i
nord-amerikanska staten Nord-Carolina, vid floden
Neuse och jern vägen mellan kusten och hufvudstaden
Raleigh. 6,443 innev. (1880). Staden anlades af
schweizare 1701 och var Nord-Carolinas hufvudstad
till 1793.
New Britain [nju bri’tön], stad i nord-amerikanska
staten Connecticut, 16 km. s. v. om Hartford,
vid jernvägen till New York. 13,979
innev. (1880). Jernindustri.
New Brunswick [nju brö’nsoik]. 1. N. B., Nya
Braunschweig, provins i Dominion of Canada i
Nord-Amerika, ligger mellan 45° 5’ och 48° n. br. samt
mellan 63° 50’ och 69° v. lgd samt begränsas i
n. v. af prov. Quebec, i n. af Chaleurviken, i
ö. af S:t Lawrenceviken och Northumberlandsundet,
som skiljer N. B. från Prins Edvards ö, i s. af
Nova Scotia, Chignecto bay och Bay of Fundy och i
v. af staten Maine. Areal 70,762 qvkm. Kusterna
äro inskurna af en mängd vikar, bland hvilka
Passamaquoddy-viken och S:t John Harbour på södra
sidan, Shediac Harbour och Miramichi-viken på östra
sidan äro de största. Slätter förekomma endast vid
östra kusten. Hela det inre är kuperadt land, till
större delen ännu skogbevuxet och trots sin ringa höjd
(högst 600 m.) rikt på naturskönhet. Vattendragen äro
många. Vigtigaste floden ar S:t John, som upprinner i
Maine och är af synnerlig vigt som farled. Klimatet
anses sundt; det inre landet visar stora motsatser
mellan vinter- och sommartemperaturen (- 37°, + 38°
C.). En stor del af arealen lämpar sig för jordbruk,
enär jorden är mycket bördig. Af hela arealen
voro 1882 endast 40,000 qvkm. sålda af regeringen,
så att denna hade nära 30,000 qvkm. att afyttra åt
nybyggare. Indianerna (omkr. 1,400) förfoga öfver 235
qvkm. Den odlade jorden upptog 1881 endast omkr. 5,000
qvkm. Hufvudsakligen skördas hö, hafre, bokhvete,
turnips, potates och hvete, men ej tillräckligt
för behofvet. Mineraltillgångarna, i synnerhet af
stenkol och jernmalm, äro betydliga (stenkolsfälten
upptaga en yta af mer än 28,000 qvkm.). Landets
vigtigaste exportartiklar äro trävaror, fisk och
tran, jern och stenkol. Exporten hade 1881–82 ett
värde af 7,5 mill. doll. 1883 hade jernvägarna
en längd af 1,600 km. Befolkningen, 321,233
pers. (1881), består af afkomlingar af franska
akadier, emigranter från Storbritannien och öfriga
europeiska land och deras ättlingar (bl. a. finnes en
blomstrande dansk koloni). De fleste äro episkopaler,
rom. katoliker, presbyterianer, baptister eller
metodister. I spetsen för provinsens förvaltning står
en »lieutenant-governor» och ett verkställande råd
(executive council) af 9 medlemmar. Parlamentet består
af ett öfverhus (legislative council), räknande
18 för lifstiden af guvernören och rådet utnämnda
medlemmar, och ett underhus (legislative assembly) af
41 folkvalda representanter med 4-årigt mandat. Till
Dominions underhus sänder provinsen 16 medlemmar,
och 10 senatorer utnämnas af kronan. Inom provinsen
finnas ett statsuniversitet (i Fredericton), en
normalskola samt omkr. 1,400 af staten understödda högre
och lägre undervisningsanstalter, med öfver 50,000
barn. Hufvudstad är Fredericton (6,218 innev., 1881);
största staden är S:t John (26,127 innev.). – N. B.;
som 1604 erhöll sina första kolonister, tillhörde
franska Akadien till 1713, blef då engelsk besittning
och förenades 1763 med Canada, i hvilket det bildade
en provins tillsammans med Nova Scotia. Från 1784 var
det en särskild provins, tills det 1867 blef en del af
Dominion of Canada. – 2. Stad i förenta staterna. Se
Brunswick 3.
Newburg l. Newburgh [nju’börk], stad i
nord-amerikanska staten New York, på högra stranden
af Hudson, omkr. 100 km. n. om New York. 18,049
innev. (1880). Stor flodhandel, mest med stenkol och
trävaror. Hasbrouck house, ett gammalt stenhus,
som var Washingtons hufvudqvarter 1782–83, tillhör
staten sedan 1850 och innehåller en samling historiska
reliker.
Newbury [nju’börri], stad i engelska grefskapet
Berks, vid floden Kennet, Kennet–Avon-kanalen och
Great Western railway. 10,144 innev. (1881). Handel
med spanmål och landtmannaprodukter.
Newburyport [nju’börripårt], stad i
nordamerikanska staten Massachusetts, vid
Merrimacs mynning, 56 km. n. ö. om Boston. 13,538
innev. (1880). Bomullsindustri och skofabriker,
skeppsbyggeri. Högskola för gossar och flickor.
Newcastle [njukä’sssl], 1. (Fullständigt
N.-upon-Tyne.) Hufvudstad i engelska grefskapet Northumberland,
på norra stranden af Tyne, 13 km. ofvanför mynningen,
och vid North-eastern railway. Med Gateshead på södra
flodstranden är N. förenadt genom 3 broar, bland
hvilka den af R. Stephenson 1846–49 byggda High level
bridge (afsedd för både jernvägs- och gatutrafik)
är en af de märkligaste i sitt slag. N. är en af
Englands vackraste städer. Den nedre delen af staden
är den äldsta och handelns säte; i öfre staden bor
den förmögnare samhällsklassen. Af stadens gamla murar
återstå några torn, och af slottet (Eng. castle), som
gifvit staden dess namn, qvarstå sjelfva kärnan (ett
af de vackraste profven i England på normandiska
borgar) samt kapellet, hvilka 1809 köptes af staden
och nu stå under vård af »Society of antiquaries», som
der har en fornsakssamling. Nära slottet ligger kyrkan
S:t Nicholas (i gotisk stil, från 14:de årh.), numera
katedralkyrka i det 1882 upprättade biskopsstiftet
N. De förnämsta undervisningsanstalterna äro ett
medicinskt och naturvetenskapligt college (hörande
till universitetet i Durham), en grammar school, en
navigationsskola och ett handtverksinstitut. Källan
till N:s rikedom äro de ofantliga stenkolslagren i
stadens närhet, hvilka icke blott gifva upphof till
storartad industri i trakten, utan sedan slutet af
13:de årh. utskeppats i ständigt växande qvantiteter
(1882: 4,5 mill. tons). Från N. och de öfriga hamnarna
vid Tyne (North och South Shields) utlupo 1882 17,038
fartyg (deraf 8,824
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
