Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Newcastle. 1. (Fullständigt N.-upon-Tyne.) Hufvudstad i engelska grefskapet Northumberland - Newcastle. 2. (N. under Lyme) Stad i engelska grefskapet Stafford - Newcastle. 3. Stad i nord-amerikanska staten Pennsylvania - Newcastle. 4. Stad i britiska kolonien Nya Syd-Wales - Newcastle, engelska hertigar af - Newcastle. 1. William Cavendish, hertig af N. - Newcastle. 2. Margaret Lucas, hertiginna af N. - Newcastle. 3. Thomas Pelhalm Holles, hertig af N. - Newcomb, Simon - Névé (af Lat. nivatus, afkyld med snö), geol., fransk benämning för den af iskorn bestående snö - New England, Nya England, gemensam benämning på de 6 nordöstra staterna i nord-amerikanska unionen - Never mind, Eng., bekymra er ej derom!; det har ingenting att betyda - Nevers, hufvudstad i franska depart. Nièvre och fordom i prov. Nivernais
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till utrikes ort) om 6,36 mill. tons. Staden
står i regulier ångbåtsförbindelse med Sverige
(Götetorg), som på N. har stor persontrafik och
godsomsättning. I staden och omgifningarna ligga
jernverk och maskinverkstäder, ankarsmedjor,
kanongjuterier (deribland Armstrongs vid Elswick),
glasbruk, fabriker för framställning af kemikalier, i
synnerhet vitriol, soda, fernissor och stenkolstjära,
samt för tillverkning af skeppståg, segelduk, lergods
m. m. Dessutom har N. näst Sunderland de största
skeppsvarf i norra England. Folkmängden har mer än
fyrdubblats under detta årh. och uppgick 1881 till
145,359 pers. – Staden leder sin upprinnelse från
Pons AElii, en sannolikt under kejsar Hadrianus
(117–138) byggd romersk bro öfver floden jämte
befästningar. Under angelsachsernas tid var orten
ett skydd för de kringliggande klostren Tynemouth,
Jarrow, Lindisfarne m. fl. och kallades derför
Monkceastre l. Monkchester. Vilhelm Eröfrarens
son Robert slopade den gamla borgen och anlade en
ny, af hvilken, såsom ofvan nämnts, lemningar
qvarstå. – 2. (N. under Lyme) Stad i engelska
grefskapet Stafford. 17,493 innev. (1881). Grammar
school (grundad 1602). Tillverkning af siden-
och bomullsväfnader, papper, hattar, läder, öl
och socker. – 3. Stad i nord-amerikanska staten
Pennsylvania, vid Ohios biflod Mahoning. Omkr. 15,000
innev. Stor jernindustri. – 4. Stad i britiska
kolonien Nya Syd-Wales, vid mynningen af Hunter
river. 15,595 innev. (1881). Utmärkt hamn. Export
hufvudsakligen af stenkol från traktens rika grufvor.
Newcastle [njukä’ssöl], engelska hertigar af. En medlem
af slägten Cavendish, William Cavendish, upphöjdes
1664 till hertig af N. Hans son efterlemnade endast
döttrar, och en af dessa var gift med John Holles,
earl of Clare, som 1694 utnämndes till hertig af
N. Icke häller denne efterlemnade någon son, men
hans systerson Thomas Pelham (se nedan 3), som 1711
ärfde hans ofantliga besittningar, blef 1715 hertig
af N. Efter hans död öfvergick titeln till hans
systerson earlen af Lincoln (af slägten Clinton),
hvilkens ättlingar ännu innehafva densamma. – 1.
William Cavendish, hertig af N. Se Cavendish 3. –
2. Margaret Lucas, hertiginna af N., författarinna,
den föregåendes hustru. Se Cavendish 3. – 3. Thomas
Pelham Holles, hertig af N., statsman, f. 1693,
d. 1768, blef genom arf en af Englands största
jorddrottar och upphöjdes 1715 till hertig på
grund af det starka stöd han gaf whigpartiet och
huset Hannover. 1724–54 var N. statssekreterare och
efterträdde i Mars 1754 sin broder Henry Pelham såsom
premierminister, men afgick i Nov. 1756. Som William
Pitt var en dålig partiledare, men N. en skicklig
sådan, kallades N. emellertid redan i Juli 1757 till
kabinettets chef och innehade denna ställning under
Pitts hela lysande styrelsetid, men undanträngdes i
Maj 1762 af Bute.
Newcomb [njuköm], Simon, amerikansk astronom, f. 1835
i Nova Scotia, sedan 1861 professor
i matematik vid Förenta staternas marin samt
föreståndare för Naval observatory i Washington,
har författat en mängd för astronomien betydelsefulla
verk, hvilka utmärkas lika mycket genom det genialiska
innehållet som genom omfånget och gedigenheten
af det på dem nedlagda arbetet. Af dessa må i
första rummet nämnas hans båda i »Smithsonian
contributions» intagna arbeten om planeterna
Neptunus (1865) och Uranus (1873), för hvilka han
1874 erhöll Royal societys i London guldmedalj
och s. å. kallades till korresponderande ledamot
af l’Institut de France. Märklig är äfven en af
hans första afhandlingar, On the secular variations
and mutual relations of the orbits of the asteroids
(1860), i hvilken han från störingsteoriens ståndpunkt
uppvisat ohållbarheten af Olbers’ hypotes att de många
småplaneter, som finnas emellan Mars och Jupiter,
skulle vara lemningar efter en söndersprungen större
verldskropp. Vidare märkas hans undersökningar af
solparallaxen i Investigation of the distance of the
sun etc. (1865) samt Theorie des perturbations de
la lune etc. (1871; i Liouvilles Journal). Härtill
anknyta sig senare omfattande undersökningar
inom månteorien samt hans korrektioner till
Hansens tabeller för denna himlakropps rörelse,
om månens sekularändring o. s. v. På senare tiden
har N. varit sysselsatt med utarbetandet af teorier
för de äldre planeterna efter Hansens metod. – Utom
dessa rent vetenskapliga arbeten har han skrifvit
en förträfflig Popular astronomy (London 1878).
K. B.
Névé (af Lat. nivatus, afkyld med snö), geol.,
fransk benämning för den af iskorn bestående snö,
som i Alperna förekommer emellan snögränsen och
de af vanlig lös snö betäckta öfversta fälten,
d. v. s. inom den s. k. névéregionen. Jfr Firn.
E. E.
New England [nju i’ngländ], Nya England,
gemensam benämning på de 6 nordöstra staterna i
nord-amerikanska unionen: Maine, New Hampshire,
Vermont, Massachusetts, Rhode Island och
Connecticut. N. E. bildade en del af det område, som
Jakob I 1606 förlänade åt Plymouth-kompaniet. Namnet
förekommer i tryck första gången 1616.
Never mind [majnd], Eng., bekymra er ej derom!;
det har ingenting att betyda.
Nevers [növär], hufvudstad i franska depart. Nièvre
och fordom i prov. Nivernais, vid Nièvres förening med
Loire och vid jernvägen emellan Paris och Lyon. 21,722
innev. (1881). Staden ligger amfiteatraliskt på
en höjd samt är trångt och oregelbundet byggd,
med rester af gamla befästningar. Den är säte för
en biskop samt har en vacker gotisk katedral (från
12:te–14:de årh.). Af större intresse äro kyrkan
S:t Etienne, ett märkligt prof af romansk stil
(från 11:te årh.), samt hertigliga palatset (nu
justitiepalats), en af de förnämsta feodalborgar
i mellersta Frankrike. Nämnas må äfven den till
minne af segern vid Fontenoy uppförda triumfbågen,
stadshuset och biblioteket samt Barmhertiga systrarnas
af N. moderhus, klostret S:t Gildard. Öfver Loire
föra en stenbro och en jernvägsbro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
