- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1037-1038

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Newfoundland, Fr. Terre-neuve, britisk ö på Nord-Amerikas östkust, utanför S:t Lawrenceviken - Newgate, fängelse i London, i City, i närheten af S:t Paul - New Hampshire, en af de nordöstligaste bland Nord-Amerikas Förenta stater - Newhaven. 1. Stad i nord-amerikanska staten Connecticut - Newhaven. 2. Hamn i engelska grefskapet Sussex, vid Engelska kanalen - Neville, gammal angelsachsisk slägt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lyder äfven östra kusten af Labrador. Hufvudstad
är S:t John’s på östra kusten af Avalon-halfön,
med omkr. 30,000 innev. – Ön upptäcktes 1497 af
Giov. Caboto, men besöktes sannolikt flere århundraden
tidigare af nordmän. Redan några år efter Cabotos
upptäckt började fiskare från England, Frankrike,
Spanien och Portugal infinna sig, men först mot
1500-talets slut insåg England fulla värdet af ön
och sände dit (1583) kolonister under Sir Humphry
Gilbert för att taga ön i besittning. Detta och
några följande kolonisationsförsök misslyckades,
tills sir Geo. Calvert, sedermera lord Baltimore,
1623 på sydöstra delen af ön anlade en koloni,
som han kallade Avalon. Fransmän hade förut slagit
sig ned vid Placentia bay (v. om Avalon), och
ständiga tvister egde rum mellan dem och de britiske
kolonisterna. Freden i Utrecht 1713 gjorde ön till
en britisk besittning, men konflikterna fortforo,
emedan fransmännen förbehållit sig rätt att idka
fiske vid kusten.

Newgate [njuget], fängelse i London, i City, i
närheten af S:t Paul. Den nuv. byggnaden år från 1782,
men fängelset har funnits sedan 1218.

New Hampshire [nju hä’msjir], en af de nordöstligaste
bland Nord-Amerikas Förenta stater, gränsar i
n. till Canada (Quebec), i ö. till staten Maine och
Atlantiska hafvet, i s. till staten Massachusetts och
i v. till staten Vermont, från hvilken N. H. skiljes
af floden Connecticut. Areal 24,099 qvkm. Landet
är med undantag af kusttrakten kuperadt eller
bergigt. Den höjdkedja, som löper fram emellan
Connecticut och Merrimac (med Mount Monadnock, 972
m., och Moosilauke, 1,466 m.), kan betraktas som
en fortsättning af Appalacherna. I norra N. H. och
delvis i Maine ligger berggruppen White mountains,
hvilken bildar det s. k. Amerikanska Schweiz (Mount
Washington, 1,918 m., och 8 andra toppar af mer än
1,500 m. höjd). Hufvudfloder äro Connecticut och
Merrimac. Bland de många sjöarna äro Winnipiseogee
och Squam, som hafva aflopp genom Merrimac, samt
Umbagog de största. Klimatet är ungefär detsamma som
Maines. Jorden är ej synnerligen bördig, men brukas
med omsorg. Industrien är högt uppdrifven och främjas
väsentligt genom den stora vattenkraft, som lemnas af
floderna Merrimac, Cocheco o. a., vid hvilkas stränder
de blomstrande fabriksstäderna Manchester, Dover,
Nashua m. fl. ligga. De vigtigaste fabriksgrenarna
äro tillverkning af bomulls- och ylleväfnader, läder
och skor samt papper. 1880 var antalet fabriker 3,181,
med 45,811 arbetare och ett tillverkningsvärde af 74
mill. doll. I norra delen af staten är skogsafverkning
en vigtig binäring; vid kusten idkas fiske och
skeppsbyggeri. Jernvägarna hafva en större längd
(omkr. 1,700 km.) i förhållande till folkmängden
än i någon annan stat. Jernvägen uppför Mount
Washington, med en stigning af 1,105 m. på en längd
från bergets fot till toppen af 4,425 m., är en af den
moderna ingeniörvetenskapens triumfer. Befolkningens
antal har långsamt ökats från 183,858 år 1800 till
346,991 år 1881. Undervisningsväsendet har man alltid
väl tillgodosett, och skoltvång är infördt för barn af 8–14
år. 1882 funnos 2,644 högre och lägre folkskolor
(deraf 56 »high schools») samt 53 »academies» och
seminarier, bland hvilka det största är Phillips
academy i Exeter. Staten har ett »college»,
Dartmouth college, i Hannover, som grundades
1769, och med hvilket äro förenade en medicinsk
skola samt landtbruks- och ingeniörskola. Den
verkställande makten utöfvas af guvernören och 5
»statsråd», valda för 2 år, den lagstiftande af
»General court», som sammanträder hvartannat år i
hufvudstaden Concord samt består af 24 senatorer
och 321 representanter. Statsskulden uppgick i Juni
1885 till 2,94 mill. doll. Staten är i kongressen
representerad af 2 senatorer och 2 representanter. –
N. H. började koloniseras på 1620-talet
och tillhörde Massachusetts till 1680, då det
förklarades som särskild provins. 1784 antog det
republikansk författning, hvilken reviderades
1792 samt derefter något förändrats 1812 och 1877.

Newhaven [njuheven]. 1. Stad i nord-amerikanska
staten Connecticut, vid New Haven harbour, en vik af
Long Island sound, 119 km. n. ö. från New York, med
hvilket staden är förenad genom jernväg och daglig
ångbåtskommunikation. Dessutom har staden 5 andra
jernvägslinier. 62,882 innev. (1880). N. H. är en af
de vackraste städerna i Förenta staterna och kallas
»almarnas stad» (Elm city) på grund af rikedomen på
dylika träd på gator och öppna platser. Staden är
hufvudsakligen bekant såsom säte för ett af unionens
största och mest besökta universitet, Yale college,
som 1716 flyttades dit från Saybrook. Det har 4
fakulteter, med tillsammans omkr. 1,000 studerande och
100 lärare, samt är rikt försedt med museer, bibliotek
(öfver 120,000 bd), laboratorier, observatorium
m. m. N. H. är derjämte en liflig handels- och
fabriksstad, hufvudort för en storartad tillverkning
af vagnar, vapen och ammunition, jernartiklar af
alla slag, klockor, orglar, läskpapper (här först
tillverkadt i Amerika, 1856) m. m. Staden anlades 1638
och utgjorde tillsammans med 5 andra städer en koloni
för sig, tills denna 1662 förenades med Connecticut.
– 2. Hamn i engelska grefskapet Sussex, vid
Engelska kanalen, nära mynningen af Ouse,
4,009 innev. (1881). Daglig ångbåtskommunikation
med Dieppe i Frankrike.

Neville [ne’vill], gammal angelsachsisk slägt, som
vid år 1290 med anledning af ett gifte antog det
normandiska namnet N. År 1397 blef Ralph N. earl of
Westmoreland. Han efterlemnade vid sin död, 1425,
ur sina två äktenskap tio söner samt tolf döttrar,
af hvilka den yngsta, Cecily, förmäldes med Richard
Plantagenet, hertig af York, samt blef moder åt Edvard
IV och Richard III. En af sönerna, Richard N., äktade
arftagerskan efter earlen af Salisbury (Thomas de
Montacute) och erhöll 1442 dennes titel. Hans äldste
son var Richard N., earl of Warwick (se d. o.). Andre
sonen, John N., earl of Northumberland (1464)
och markis af Montagu (1470), tog likasom fadern
och brodern parti för huset York

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0525.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free