- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1041-1042

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Newman, John Henry - Newmark, stad på gränsen af engelska grefskapen Cambridge och Suffolk - New Mexico, territorium i Nord-Amerikas Förenta stater - New Orleans, Fr. Nouvelle-Orléans, största staden i nord-amerikanska staten Louisiana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kan, som näppeligen sedan John Wesleys affall lidit
en jämförlig förlust. Sin öfvergång firade N. i
skriften Loss and gain (1848). I Rom, dit N. begifvit
sig, inträdde han i oratoriekongregationen,
blef prest 1847 samt var, efter återkomsten till
England, 1854–58 rektor vid universitetet i Dublin,
hvarjämte han under denna tid grundlade tidningen
»Atlantis» samt skref novellen Callista (ett
motstycke till Wisemans »Fabiola») och Lectures
on the turks.
1858 återvände N. till England,
utgaf 1864 den berömda apologien Pro vita sua och
s. å. History of my religious opinions. Oaktadt
N. var den mest framstående af alla engelska
konvertiter, råkade han i onåd hos Pius IX,
emedan han ej hyllade ofelbarhetsläran och
yttrat sig ofördelaktigt om jesuiterna. Af Leo
XIII utnämndes han 1879 till kardinal. Bland
N:s öfriga arbeten förtjena nämnas Essays,
critical and historical
(1871; 4:de uppl. 1877)
och Discussions and arguments on various subjects
(1872). Hans samlade skrifter utkommo 1870–79 i 34 bd.
K. H.

Newmarket [nju-j, stad på gränsen af engelska
grefskapen Cambridge och Suffolk, 20 km. n. ö. om
Cambridge. 5,160 innev. (1881). Staden är
hufvudsakligen ryktbar för sina kapplöpningar,
hvilka hållas 7 gånger om året. Kapplöpningsbanan,
den vackraste som finnes, tillhör Jockey club.

New Mexico [nju], territorium i Nord-Amerikas
Förenta stater, begränsas i n. af staten Colorado,
i ö. af icke organiserade »public lands» och staten
Texas, i s. af Texas och förbundsrepubliken Mejico
samt i v. af territoriet Arizona. Det bildar nästan
en qvadrat, med en areal af 317,469 qvkm. N. M. är
ett platåland med en medelhöjd i n. af 1,800–2,000
m., i midten 1,500 och i s. 1,200 m. Rio Grandes
breda dal genomskär hela området från n. till s. och
delar detsamma i tvänne olikstora hälfter. Den östra
genomdrages i n. och s. af Rocky mountains, hvilka
dock ej bilda sammanhängande kedjor och omsluta
stora ofruktbara bäcken med saltträsk äfvensom
större högslätter (mesas). Längre österut utbreda
sig prärier på ömse sidor om Rio Pecos, en biflod
till Rio Grande. Vester om den sistnämnde bilda
Zuni-bergen, Mimbres-bergen samt den vid Mejicos gräns
belägna Sierra-Madre-platån vattenskilnaden mellan
Atlantiska och Stilla hafvet. Vidsträckta »mesas»
förekomma äfven der, och floderna flyta delvis genom
300 m. djupa cañons. Bergen äro nästan öfverallt
skogbevuxna. I nästan alla delar af området med
undantag af prärierna finnas guld och silfver,
äfvensom koppar, turkoser (s. om hufvudstaden),
stenkol, bly och jern. Saltsjöarna ega outtömliga
saltlager. Klimatet är kontinentalt och torrt,
atmosferen är ytterst klar och ren. Regntiden varar
endast en månad, varierande mellan midten af Juli och
midten af Sept. Regnmängden i Santa Fé är i medeltal
370 mm. Åkerbruk är inskränkt till floddalarna,
hvilka hafva utomordentligt bördig jord. Större
delen af territoriet består af betesmarker. Antalet
får uppskattas till 7–10 mill., och nötboskapsafveln
har på de sista åren antagit ofantliga
proportioner. Atchinson-Topeka-Santa Fé-jernvägen samt
Södra Pacific-banan genomskära territoriet. Ingen af
floderna är segelbar. Innevånarnas antal uppgick 1880
till 119,565, deraf 1,015 färgade och 9,772 indianer,
oberäknadt 23,452 indianer på »reservations». Ungefär
3/4 af befolkningen äro infödda och tala spanska;
endast i städerna är engelska språket öfvervägande. De
fleste äro katoliker. För public schools uttaxeras
1/4 proc. af inkomsten. Liksom i andra territorier
utnämnas guvernören, hans sekreterare och öfverdomaren
af presidenten, medan de andre ämbetsmännen väljas
af lagstiftande församlingen. Den senare består af
ett råd (council) af 12 och ett representanthus af
24 medlemmar, valda för 2 år. Hufvudstad är Santa
. – Det nuv. territoriet var fordom en del af
vicekonungariket Nya Spanien och senare af republiken
Mejico, eröfrades utan svärdsslag 1846 af amerikanerna
under Kearney och afträddes till unionen 1848. 1850
organiserades det som territorium, omfattande
äfven nuv. territoriet Arizona och södra delen af
nuv. staten Colorado. 1854 tillkom vid södra gränsen
den genom Gadsdenköpet förvärfvade landsträckan. 1863
afsöndrades Arizona, och 1867 lades den del af N. M.,
som låg n. om 37:de breddgraden, till Colorado.

New Orleans [nju årlins], Fr. Nouvelle-Orléans,
största staden i nord-amerikanska staten
Louisiana, ligger på Mississippis östra
strand, 170 km. från utloppet i Mejikanska
viken och tillgängligt för de mest djupgående
fartyg. 216,090 innev. (1880), tillhörande alla
raser och nationer. Bland främlingar äro negrer och
mulatter, fransmän och kreoler samt tyskar talrikast
representerade. Staden, som har en jämförelsevis
större utsträckning än någon annan amerikansk stad,
är byggd på en från floden mot sjön Pontchartrain
sluttande mark, hvilken egentligen är ett uttorkadt
träsk och vid högvatten ligger 60–120 dm. under
flodytan. Till skydd mot flodens öfversvämningar
är derför uppförd en 1,5 m. hög samt i medeltal 4
m. bred dam (levée), hvilken floden dock stundom
genombryter. Staden är delad i tvänne hälfter, af
hvilka den äldre och af den fattigare klassen bebodda
bildar det franska qvarteret, den nyare och lifligare
det amerikanska. Negerbefolkningen är utbredd öfver
hela staden och förlänar dess gatulif en egendomlig,
sydländsk prägel. En enda bred trädplanterad aveny,
kanske den bredaste i Amerika, Canal street, skiljer
franska qvarteret från det amerikanska och bildar
samtidigt stadens förnämsta samfärdsled. Husen äro
till största delen tre våningar höga, oftast försedda
med långt öfver gångbanan räckande verandor. Husen
i förstäderna äro omgifna af rymliga trädgårdar och
skuggade af bananer, magnolier, palmer och andra
söderns växtslag. N. O. är nästan uteslutande
en handelsstad, den naturliga exporthamnen för
Mississippidalens produkter: socker, melass, ris,
tobak, majs, fläsk, bränvin, hvete, hafre, mjöl
samt, vigtigast af allt, för nära 1/4 (2 mill. balar
årligen) af hela jordens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free