- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1045-1046

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nevros, med., nervsjukdom, som beror på en rubbning i nervsystemets verksamhet utan märkbar anatomisk förändring - New Ross, stad uti irländska prov. Leinster - Nevrotomi, kirurg., en operation, som afser att bota nevralgi - Nevrus (Nauruz), Pers., »nyårsdag», persernas nyårs- och vårfest - Newry, stad uti irländska prov. Ulster - New Shoreham, Se Shoreham - Newstead abbey, ett af Englands märkligaste byggnadsminnen - Newton, stad i nord-amerikanska staten Massachusetts - Newton, Sir Isaac

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nevros (af Grek. nevron, nerv), med., nervsjukdom,
som beror på en rubbning i nervsystemets verksamhet
utan märkbar anatomisk förändring, t. ex. hysteri. F. B.

New Ross [nju råss], stad uti irländska
prov. Leinster, på gränsen mellan grefskapen Wexford
och Kilkenny, på Barrows venstra strand. 6,626
innev. (1881). Liflig handel.

Nevrotomi (af Grek. nevron, nerv, och tome,
afskärning), kirurg., en operation, som afser att
bota nevralgi (t. ex. den s.k. tic douloureux;
se Ansigtssmärta). Den tillgår på det sätt, att
den sjuka nerven blottas och afskäres innanför
det ömmande stället. Smärtorna upphöra vanligen
genast och kunna bli borta för alltid. Men ej sällan
återställes ledningen, då de afskurna nervändarna
vuxit tillsamman och nya nervtrådar bildat sig,
och då inträder recidiv. För att förekomma detta
bortskär man numera vanligen ett så stort stycke af
nerven, som möjligen kan åtkommas. Denna operation
kallas nevrektomi (af Grek. ektome, utskärning) och
är ibland rätt svår. Dessutom tänjer man kraftigt
den centrala delen af nerven, nerftänjning (se
d. o.).

Nevrus (Nauruz), Pers., »nyårsdag» (af nev, ny, och
rus, dag), persernas nyårs- och vårfest, härstammar
från den för-muhammedanska tidräkningen efter solår
och utgör en qvarlefva af den parsiska kulten. Festen
firas af hela befolkningen vid vårdagjämningen och
räcker i hela 14 dagar. Man skänker hvarandra gåfvor
och sötsaker. Mycken prakt utvecklas, och sjahen
har stor mottagning samt hyllas med lyckönskningar.

Newry [njuri], stad uti irländska prov. Ulster, på
gränsen mellan grefskapen Armagh och Down, vid floden
Newry, som faller ut i Carlingford Lough och genom
en kanal står i förbindelse med Lough Neagh. 15,085
innev. (1881). Liflig handel.

New Shoreham [nju sjårhäm]. Se Shoreham.

Newstead abbey [njustädd ä’bbi], ett af Englands
märkligaste byggnadsminnen, ligger i grefskapet
Nottingham mellan städerna Nottingham
och Mansfield. Det var ursprungligen ett
augustinkloster. Detta upphäfdes af Henrik VIII och
skänktes åt hans gunstling John Byron, hvars slägt
sedermera egt det.

Newton [njutön], stad i nord-amerikanska staten
Massachusetts, 13 km. v. om Boston. 16,995
innev. (1880), till stor del köpmän från Boston,
som der hafva sina vackra landställen. I N. ligger
Newton-institutet, baptisternas äldsta teologiska
seminarium i Amerika (grundadt 1826). N. blef stad
1873.

Newton [njutön], Sir Isaac, engelsk matematiker,
fysiker och astronom, föddes d. 25 Dec. 1642
(g. st.) i Woolsthorpe (Lincolnshire) och var son af
en landtbrukare. Efter studier vid en skola i Grantham
blef han 1661 student i Cambridge, der han åtnjöt
Barrows handledning vid studiet af matematiken. Han
blef bachelor of arts 1665, fellow vid Trinity
college 1667 och master of arts 1668 samt utnämndes
1669 till Barrows efterträdare på den
matematiska lärostolen. Såsom universitetets
representant deltog han i 1689 års
parlamentsförhandlingar, men spelade dervid ingen
politisk rol. Emellertid blef N. derunder bekant
med Charles Montague (sedermera lord Halifax)
och utnämndes genom dennes bemedling 1696 till
myntvärdie och 1699 till myntmästare. 1703 blef
han ständig president för Royal society och 1705
knight. Han afled efter en längre tids sjuklighet i
Kensington d. 20 Mars 1727 (1726 enligt den engelska
tidräkningen, hvilken då ännu började nyåret först
d. 25 Mars). Öfver hans graf i Westminster abbey
upprestes 1731 ett dyrbart monument. Bildstoder af
honom finnas i Trinity College i Cambridge (1755)
och i Grantham (1858). – N. var den nyare tidens
främste banbrytare inom den rena och använda
matematiken. Särskildt är hans namn fäst vid
tre stora upptäckter: ljusets sammansättning,
infinitesimalkalkylen och gravitationslagen. Alla
dessa tre upptäckter hade han i grunddragen färdiga
redan före sitt 25:te år.

N:s första undersökningar rörande ljuset börjades
redan 1666 och erhöllo sin afslutning genom det
betydande arbetet Opticks: or, a treatise of the
reflexions, refractions, infleoxons and colours of
light
(1704; öfvers. på latin 1706; sedermera många
nya uppl. och öfvers.). Ända sedan Aristoteles’ tid
hade man ansett, att det färgade ljuset var sammansatt
af svart och hvitt. N. visade deremot på experimentel
väg, att förhållandet var alldeles motsatt, nämligen
så, att det hvita ljuset utgjorde en förening af
färgade strålar med olika brytbarhet (jfr Färglära).
Utgående derifrån, uppställde han en utförlig
teori för de optiska fenomenen, hvarvid särskildt
förklaring lemnades af regnbågen, färgerna hos tunna
skifvor och tjockare föremål, ljusets diffraktion,
färgernas dispersion och ljusets dubbelbrytning i
isländsk kalkspat. I flere fall har denna teori,
hvilken till en början skarpt kritiserades af flere
samtida vetenskapsmän, bl. a. Hooke och Huygens,
visat sig fullt grundad; i några åter, t. ex. i fråga
om diffraktion och akromatism, har den varit i behof
af rättelser. Den förklaring af sjelfva ljuset, som
af N. framställdes, den s. k. »emissionsteorien»
(se d. o.), har, ehuru länge ansedd såsom riktig,
alltmer förlorat sitt anseende och utträngts
af vibrationsteorien. – N. uppfann äfven ett
särskildt teleskop, hvars teori han redan 1672
meddelade åt »Royal society». Detta teleskop bestod
af en spegel med prisma och okular. Från spegeln
reflekterades strålarna mot prismat och sammanbrötos
genom detta i en punkt, som sammanföll med okularets
brännpunkt. Detta teleskop kom dock först 1718 genom
Hadley till praktisk användning.

Till det 17:de årh:s vigtigaste upptäckt inom den rena
matematiken, infinitesimalkalkylen, eller, enligt N:s
egen terminologi, fluxionsmetoden (se Fluxion),
hade han vid midten af 1660-talet blifvit ledd genom
studiet af Wallis’ skrifter. I de två afhandlingarna
Analysis per aequationes numero terminorum infinitas
(förf. 1669; utg. 1711) och Methodus fluoxionum (förf.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0529.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free