- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1049-1050

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Newton, Sir Isaac - Newton, Charles Thomas - Newton-le-Willows l. Newton-in-Makerfield, köping i engelska grefskapet Lancaster - Newtons färg-ringar. Se Färgringar 2 och Gyreidometer - Newtons metall l. d'Arcets metall kallas en af 3 delar tenn, 5 d. bly och 8 d. vismut bestående metall-legering - Newtown. 1. (Wales. Drefnewydd). Stad i engelska furstendömet Wales - Newtown. 2. Förstad till Sidney i Nya Syd-Wales - Newtownards, stad uti irländska grefskapet Down - New York, den folkrikaste och inflytelserikaste af Nord-Amerikas Förenta stater

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förtjenster blifvit till fullo erkända. Äfven på
filosofien och den öfriga literaturen har det
utöfvat inverkan genom sin strängt begreppsmässiga
härledning af naturföreteelserna och förkastande
af alla öfvernaturliga förklaringsgrunder. – För
kuriositetens skull må nämnas, att mot slutet af
1860-talet den franske matematikern Chasles sökte
frånkänna N. upptäckten af gravitationslagen och
tillskrifva Pascal densamma. Emellertid visade det
sig snart, att Chasles blifvit förd bakom ljuset
af en skicklig handskriftsförfalskare, hvilken sjelf
fabricerat de aktstycken, enligt hvilka Pascal skulle
egt kännedom om gravitationslagen. Saken väckte på
sin tid oerhördt uppseende och gaf anledning till en
hel liten literatur.

N. sysselsatte sig äfven med studier i kemi
och i kronologi, hvaröfver han författade ett
särskildt arbete (The chronology of ancient kingdoms
amended,
1728; förut utg. på franska 1725 mot N:s
vilja). De kommentarier öfver profeten Daniel och
Uppenbarelseboken, hvilka han mot slutet af sin lefnad
sammanskref, och hvilka efter hans död trycktes
(Observations on the prophecies of Daniel and the
apocalypse of S:t John;
1733), ökade visserligen icke
hans vetenskapliga rykte. – N:s Opera utkommo i en
samlad upplaga 1779–85 genom Horsleys försorg; en del
af hans brefvexling utgafs 1850 af Edlestone. Bland de
många biografierna öfver honom må nämnas D. Brewster:
»Memoirs of the life and the writings of Sir
Isaac Newton» (1831; flere nya uppl. och öfvers.).
G. E.

Newton [njuten], Charles Thomas, engelsk fornforskare,
f. 1816, var 1840–52 assistent i fornsaksafdelningen
i British museum i London samt derefter till 1860
vicekonsul i Mytilene, under hvilken tid han upptäckte
lemningarna af mausoleum i det forna Halikarnassos
(nu Budrun), anställde vigtiga gräfningar vid Knidos
m. fl. ställen och samlade en mängd skulpturer, vaser,
mynt, inskrifter och andra fornsaker, hvaraf det
mesta hamnade i British museum. 1860 blef N. engelsk
konsul i Rom, 1861 kustos för de grekiska och romerska
fornsakerna i British museum samt 1880 professor i
arkeologi vid University college i London. Förutom
beskrifningar öfver fynd, som han föranledt, och
samlingar, som han vårdat, har N. utgifvit Essays on
art and archceology
(1880).

Newton-le-Willows [njuten le
oi’llås] l. Newton-in-Makerfield, köping i engelska
grefskapet Lancaster, vid jernvägen mellan Liverpool
och Manchester. 10,580 innev. (1881). Jerngjuteri,
pappersbruk, sockerbruk samt en stor verkstad för
tillverkning af jernvägsvagnar.

Newtons färg-ringar [njutöns]. Se Färgringar 2 och
Gyreidometer.

Newtons metall [njutöns] l. d’Arcets metall
[darses] kallas en af 3 delar tenn, 5 d. bly och
8 d. vismut bestående metall-legering, hvilken,
liksom Roses metall, smälter redan under vattnets
kokningstemperatur och före stelnandet antager degig
natur, hvarvid den utmärkt väl återgifver alla deri
gjorda intryck. Till följd häraf egnar denna metall
sig mycket väl till förfärdigande af klichéer
o. d. för boktryckeriändamål.
C. A. D.

Newtown [njutaun]. 1. (Wales. Drefnewydd). Stad i
engelska furstendömet Wales, grefskapet Montgomery,
vid Severn. 7,170 innev. (1881). Tillverkning
af ylleväfnader. – 2. Förstad till Sidney i Nya
Syd-Wales. 15,828 innev. (1881).

Newtownards [njutaun-], stad uti irländska grefskapet
Down, nära norra änden af Lough Strangford. 8,676
innev. (1881). Musslinsväfveri.

New York [nju jårk], den folkrikaste och
inflytelserikaste af Nord-Amerikas Förenta stater,
ligger mellan 40° 30’ och 45° n. br. samt mellan
71° 51’ och 79° 46’ v. lgd samt begränsas i n. af
sjön Ontario och S:t Lawrence-floden, hvilka skilja
staten från prov. Ontario, i ö. af staterna Vermont,
Massachusetts och Connecticut, i s. af Atlantiska
hafvet, staterna New Jersey och Pennsylvania
och i v. af staten Pennsylvania, Eriesjön och
floden Niagara. Areal 127,345 qvkm., deraf 4,014
qvkm. vatten (kustvatten, floder och sjöar). Till sin
naturbeskaffenhet företer staten en rikare vexling
än någon af de andra. Östra och södra delarna äro
höga, och från dem sluttar landet småningom mot
n. och v. till sjön Ontario. Bergen i östra delen
afskäras af Mohawks breda och djupa floddal, hvilken
fordom förenade Ontario-bäckenet med Hudson. Bergen
i staten bilda tre särskilda grupper: Adirondacks,
en serie korta åsar i nordöstra delen, n. om Mohawk,
med Mount Marcy (1,629 m.) och flere andra toppar
af 1,500 m. höjd, Catskill mountains, s. om Mohawk,
af omkr. 1,200 m. höjd, tillhöriga Alleghanysystemet
och förenade med Pennsylvanias berg genom Delaware
mountains (500–850 m. höga), samt Highlands of Hudson
(375–550 m.), genom hvilka floden bryter sig vid West
Point, och som äro en nordlig fortsättning af Blue
ridge i Pennsylvania. Staten har ett större antal
segelbara vatten än någon annan stat i unionen. I
ö. framgår Hudson, och längs dess biflod Mohawk
är Erie-kanalen ledd. Vid nordöstra gränsen ligger
Champlainsjön, och i v. och n. v. underlätta Erie-
och Ontario-sjöarna samt den stora S:t Lawrencefloden
samfärdseln. I midten af staten upprinna Delaware
och Susquehanna. Genesee i vestra delen af staten är
endast delvis segelbar till följd af sina många
vattenfall. Flere små vackra sjöar ligga inom
staten, bl. a. George, Oneida, Cayuga, Seneca och
Otsego. Den enda viken vid kusten är New York Bay,
som genom The Narrows mellan Long Island och Staten
Island sammanhänger med Atlantiska hafvet och är
tillgänglig äfven genom sunden bakom nämnda öar,
hvilka båda tillhöra staten. N. Y:s klimat kan i
allmänhet sägas vara typiskt för de norra staterna,
ett klimat af ytterligheter, hett om sommaren och
kallt om vintern, men likväl helsosamt, lifvande
och på det hela taget ej obehagligt. Medeltemperaturen
är 8° C. Vestra delen af staten äfvensom Hudsons och
Mohawks dalar hafva utmärkt åkerjord, och de bergiga
trakterna lämpa sig förträffligt för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0531.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free