Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New York, den folkrikaste och inflytelserikaste af Nord-Amerikas Förenta stater - New York, den folkrikaste staden i Nord-Amerikas Förenta stater och näst London den största handelsstad på jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
boskapsskötsel. Minst bördig är nordöstra delen. Med afseende
på farmernas antal är N. Y. den 3:dje staten och
den 2:dra i fråga om deras värde (något öfver 1
mill. doll. 1880). De hade s. å. en utsträckning af
96,234 qvkm., deraf 71,700 qvkm. obruten mark. Värdet
af jordbruksprodukter uppskattades s. å. till 178
mill. doll., och den jordbrukande befolkningen uppgick
till 377,460 pers. Det värdefullaste mineralet
är jernmalm, hvaraf 1879 brötos 1,2 mill. ton,
hvilket belopp öfverträffades endast i Michigan och
Pennsylvania. Dessutom brytas flere slag af värdefull
byggnadssten samt salt (vid Syracuse, till ett
värde af 1,3 mill. doll. årligen). I sydvestra delen
finnas rika gas- och oljekällor. N. Y. är den främsta
industristaten i unionen. 1880 funnos 42,739 fabriker,
med 531,533 arbetare och ett tillverkningsvärde af
något mer än en milliard doll. Fisket sysselsatte
s. å. 7,266 pers., och värdet af fiskeriprodukter
beräknades till 4,4 mill. doll. (deraf menhaden för
mer än 1 mill. doll). 1881–82 byggdes 1,371 fartyg om
282,269 tons (deraf 502 ångfartyg). N. Y. öfverträffar
i handel hvarje annan stat i unionen, och
staden N. Y. är det största handelscentrum icke
endast i Förenta staterna utan äfven i hela
Nya verlden. Värdet af statens export och import
(inberäknadt ädla metaller) uppgick 1882 till 894,5
mill. doll. (motsvarande 56 1/2 proc. af hela unionens
utländska handel), deraf 500 mill. kommo på importen
och 394,5 på exporten. Jernvägarna hade 1882 en
längd af 10,685 km. Bland kanalerna, tillsammans
12, med omkr. 1,500 km. längd, är Eriekanalen den
förnämsta. – Befolkningens antal uppgick 1880 till
5,082,871 pers., deraf 1,211,379 födda i utlandet,
65,104 färgade, 819 indianer samt 926 kineser
och japaner. Dessutom funnos 5,139 indianer i
stammar på reservationer. Antalet städer med mer
än 4,000 innev. var 59 och med mer än 10,000 innev
39. Utgifterna för de offentliga skolorna stego
1880 till något öfver 11 mill. doll. Skoltvång är
infördt för alla barn af 8–14 års ålder. Public
schools besöktes s. å. af 1,041,089 barn. Af den
vuxna befolkningen voro 4,2 proc. okunniga i läsning
och 5,5 proc. i skrifning. Författningen är af 1846,
med åtskilliga sedan dess gjorda förändringar. Den
verkställande makten utöfvas af en för 3 år vald
guvernör, den lagstiftande makten af en senat af
32 och ett representanthus af 128 medlemmar. De
förre väljas for 2, de senare för 1 år, medan öfriga
statsämbetsmän utses för 2 år och endast domarena för
6 år. Hufvudstad är Albany. Till kongressen sänder
staten 2 senatorer och 34 representanter. Statsskulden
uppgick i Okt. 1884 till 8,34 mill. doll. Inkomsterna
för finansåret 1882–83 utgjorde 15,6 mill. doll.,
utgifterna 17 mill. – När och af hvilken europeisk
sjöfarare New-York-viken först upptäcktes är ovisst,
men säkert är, att Henry Hudson i Sept. 1609 seglade
uppför Hudson-floden. Hans rapport om den vackra
hamnen och floden, det fruktbara landet vid dess
stränder, indianernas (irokesernas) fridsamma lynne
samt rikedomen på pelsbärande djur väckte ett lifligt
intresse i Nederländerna, och ett nybygge anlades 1613 på södra
änden af ön Manhattan (nuv. staden New York) och 1615
ett handelsfaktori, Fort Nassau, på Castle Island,
nära nuv. Albany. Det sistnämnda öfvergafs 1618, och
ett nytt anlades på nuv. Albanys plats under namnet
Fort Orange. 1621 erhöll nederländska Vestindiska
kompaniet af generalstaterna full besittningsrätt på
24 år af landet, som sedan 1614 kallats Nya Nederland,
och som nu blef en särskild provins med Peter Minuit
som generaldirektör 1626–33. Kolonien utvidgades,
men inom kort uppkommo tvister med indianerna,
som medförde ett flerårigt blodigt krig, samt
med engelsmän på norra gränsen och svenskar i
Nya Sverige på södra. I Sept. 1664 tog en engelsk
eskader kolonien i besittning för Englands räkning,
hvilket gjort anspråk på den sedan 1621. Redan före
eröfringen hade Karl II åt sin broder hertigen
af York skänkt allt land från vestra stranden af
Connecticut river till östra sidan af Delaware-viken,
och kolonien Nya Nederland samt staden Nya Amsterdam
fingo namnet N. Y. 1673 återtogo holländarna staden,
men förlorade den redan i Juli följande år. 1683
höll kolonien sin första lagstiftande församling
och antog en författning. När hertigen af York
1685 såsem Jakob II uppsteg på Englands tron, blef
hertigdömet N. Y. en kunglig provins och en del af
New England. Under amerikanernas oafhängighetskrig
eröfrades staden N. Y. 1776 af engelsmännen och
behölls af dem till freden 1783. Den 26 Juli 1788
antog staten förbundsförfattningen, och 1797 flyttades
regeringens säte från staden N. Y. till Albany.
New York [nju jårk], den folkrikaste staden
i Nord-Amerikas Förenta stater och näst London
den största handelsstad på jorden, ligger i
staten New York vid öfre änden af New York bay af
Atlantiska hafvet, hufvudsakligen på ön Manhattan
(se d. o.). Stadsområdet omfattar 10,724 har (deraf
Manhattan utgör 5,660 har); till detsamma hör i
n. en del af fastlandet, som förr bildade städerna
Morrisonia, West Farms och Kingsbridge. Området
begränsas i n. af staden Yonkers, i ö. af ån Bronx
och sundet East river, hvilket skiljer N. Y. från
Long Island City och Brooklyn på Long Island,
samt i v. af Hudsonfloden, som skiljer N. Y. från
Hoboken, Jersey City och Bayonne i staten New
Jersey. I hamnområdet, som omfattar öfre och nedre
N. Y. bay samt Hudsonflodens nedersta lopp och East
river och har en utsträckning af omkr. 300 qvkm.,
ligga flere öar, bl. a. Bedloe’s island, der den
af franska republiken skänkta, såsom fyrbåk använda
»frihetsstatyn» restes 1885, samt Governor’s och Ellis
islands, båda försedda med befästningar. Inloppet till
detsamma (the Narrows) försvaras af Fort Hamilton på
Long Island samt Fort Richmond och Fort Tompkins på
Staten Island, alla erkändt odugliga inför nutidens
anfallsvapen. Klipporna i Hellgate (se Long Island),
som förr voro farliga för sjöfarten, hafva aflägsnats
genom sprängningar. Med undantag af den äldsta,
södra delen är staden mycket regelbunden. I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
