Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New York, den folkrikaste staden i Nord-Amerikas Förenta stater och näst London den största handelsstad på jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
8–14 års ålder besöka en skola minst 14 veckor hvarje
år eller undervisas i hemmet minst lika lång tid
i innanläsning, engelsk grammatik, skrifning och
räkning. De allmänna skolorna, hvilkas antal 1883
uppgick till 298 med 3,696 lärare och lärarinnor,
stå under uppsigt af en af 21 medlemmar bestående
»board of education» samt 24 inspektörer, 3 för
hvart och ett af stadens 8 skoldistrikt, hvilka
ämbetsmän utnämnas af stadens mayor för 3 år. Deras
befattning är en hederspost. De allmänna skolorna
utgöras af elementarskolor med 6 och mellanskolor
med 8 klasser. Ett seminarium (normal school)
utbildar lärare och lärarinnor, och College of
the City of N. Y. (grundadt 1848 såsom »free
academy», sedan 1866 fullständigt universitet)
meddelar kostnadsfri undervisning åt dem, som med
heder genomgått de lägre skolorna. Antalet skolor,
colleges och andra bildningsanstalter, som icke
officielt lyda under stadens styrelse, är mycket
stort. Nämnas må bl. a. Columbia college vid Madison
avenue (grundadt 1787, det äldsta universitetet i
staten och det rikaste i unionen), med öfver 1,500
studerande. För öfrigt hafva de olika bekännelserna
många undervisningsanstalter och särskildt katolikerna
ett fullständigt undervisningsväsende. De förnämsta
af de offentliga biblioteken äro Astor library
(grundadt af John Jacob Astor och öppnadt 1854),
med omkr. 200,000 bd, N. Y. society library
(grundadt 1700), med omkr. 80,000 bd, Mercantile
library (grundadt 1810) med omkr. 200,000 bd, samt
Apprentices’ library (tillhörigt General society
of mechanics and tradesmen), med omkr. 65,000
bd. National academy of design anses vara den
bästa konstskolan i Nord-Amerika. Metropolitan
museum of arts i Central park (öppnadt 1880) samt
American museum of natural history (öppnadt 1877 i
sin nuvarande byggnad v. om Central park) ega flere
värdefulla samlingar. Den bästa bildningsanstalten
för de arbetande klasserna är »Cooper institute»
eller »Union for the advancement of science and
art», som eger ett stort palats vid föreningen af
3:dje och 4:de avenyen, en gåfva af industriidkaren
Peter Cooper (d. 1883), som byggde det 1857 och
skänkte föreningen stora fonder för upprättande
och underhåll af bibliotek, läsrum samt kostnadsfri
undervisning i vetenskaper och olika yrkesgrenar. Dess
aftonskolor besökas af mer än 3,000 lärjungar
årligen och slöjdskolan för qvinnor af mer än 350
qvinnor. Biblioteket har 15,000 bd; läsrummet
är försedt med omkr. 300 periodiska skrifter
och besökes dagligen af mer än 2,500 läsare. –
1883 utgåfvos i staden 573 periodiska skrifter,
deraf 39 dagliga tidningar, af hvilka de förnämsta
äro »N. Y. Herald» (sedan 1835), »N. Y. Tribune»
(sedan 1841) och »N. Y. Times» (sedan 1851). Staden
har omkr. 30 teatrar, oberäknadt några små, obetydliga
variété-teatrar; störst af dessa är Metropolitan opera
house, som rymmer omkr. 3,000 åhörare. De ryktbaraste
konsertsalarna äro Steinway hall och Chickering
hall. – Spårvägar hafva varit i bruk sedan 1834,
och 1878 började man bygga den ryktbara »elevated
railroad» (gemenligen
kallad »the L»), hvilken jernväg går på höga
jernpelare från the Battery till Harlem river längs
9:de, 6:te, 3:dje och 2:dra avenyen och möjliggjorot
ett tätare bebyggande af öns norra del. Ångfärjor
förena N. Y. med de i New-Jersey och på Long Island
liggande förstäderna; och 1883 fullbordades den
jättestora 1,825 m. långa och 31 m. öfver högsta
vattenståndet liggande hängbron mellan N. Y. och
Brooklyn, hvilken kostade 15,5 mill. doll., deraf 2/3
erlades af Brooklyn. Under byggnad är sedan 1874 en
dubbeltunnel under Hudson mellan N. Y. och Jersey
City, der floden är 1,650 m. bred. De storartade,
1842 fullbordade Crotonvattenverken förse staden
med vatten från den 65 km. aflägsna Crotonsjön i
Westchester Co. – Stadens förträffliga kloaksystem
samt det rikliga förrådet af friskt vatten
göra, att sundhetsförhållandena äro ganska goda,
ehuru trångboddheten bland de arbetande klasserna
medför en ganska stor dödlighet bland barn. Sedan
1822 har gula febern ej något år skördat öfver 100
lif. Kolerautbrott hafva förekommit sex gånger sedan
1831. Dödligheten pr mille var 1880 26,47, 1881 31,08,
1882 29,64 och 1885 26,2.
N. Y. har sitt utmärkta läge som sjöhamn att tacka
för sin storhet, och i kommersielt hänseende
intager det ock första platsen bland Amerikas
städer. 1882–83 uppgick värdet af importen
till 472,8 mill. doll. (motsvarande 65 proc. af
unionens hela införsel) samt värdet af exporterade
inhemska alster till 362,5 mill. doll. (44 proc. af
unionens export) och af utförda främmande produkter
till 21 mill. doll. (71 proc. af unionens). De i
N. Y. registrerade 2,451 segelfartygen hade s. å. en
drägtighet af 505,559 tons och de 978 ångfartygen
af 336,327 tons. En stor del af den utländska
handeln förmedlas dock af utländska fartyg, och
ingen enda transatlantisk ångbåtslinies fartyg gå
under amerikansk flagg. Tullinkomsterna i N. Y. uppgå
årligen i medeltal till 100–120 mill. doll. N. Y. är
tillika den förnämsta invandringshamnen. Af de
7,892,783 emigranter, som 1855–82 ankommo till Förenta
staterna, landstego 5,169,765 i N. Y. Likaledes
är N. Y. den första fabriksstaden i unionen, och
endast Filadelfia kan uti industrielt hänseende
täfla med det. 1880 egde det 11,339 fabriker, hvilka
sysselsatte 227,352 arbetare (deraf 71,795 qvinnor)
och tillverkade varor för 472,9 mill. doll.
Stadsförvaltningen utöfvas af en för 2 år af
folket vald borgmästare (»mayor»), med ganska
vidsträckt myndighet, och ett kollegium af 24
»aldermen». Staden är indelad i 24 »wards» (distrikt),
sänder 7 senatorer och 24 representanter till statens
lagstiftande församling samt 8 representanter till
unionskongressen. Dess budget för år 1885 uppgick till
nära 34 mill. doll., den fonderade skulden till 130
mill. doll. Den rörliga förmögenheten uppskattades
s. å. till 197,5 mill. doll. och den fasta till 1,079
mill. – Staden står i direkt förbindelse med alla
större sjöhamnar på jorden, med många genom reguliera
ångbåtslinier. Äfven bildar den utgångspunkt för en
mängd vigtiga jernvägslinier, ehuru med undantag af
Hudson- och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
