Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - New York, den folkrikaste staden i Nord-Amerikas Förenta stater och näst London den största handelsstad på jorden - Nevö (Fr. neveu, af Lat. nepos, se d. o.), brorson, systerson - Nexum betecknade i det fornromerska rättsväsendet egentligen en symbolisk köpeafhandling i närvaro af 5 fullgoda vittnen med anlitande af ett mynt och en våg - Nexus (Lat.), sammanflätning, sammanhang - Nexö, stad på sydöstra sidan af Bornholm - Ney, Michel, hertig af Elchingen - Ney, Jenny
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Harlem-jernvägen ingen omedelbart börjar i N. Y., utan de
hafva sina bangårdar vid de motliggande stränderna
samt stå i förbindelse med N. Y. genom ångbåtar och
ångfärjor. Medelst Eriekanalen har staden segelbar
förbindelse med de stora canadiska sjöarna. Om stadens
historia se föreg. art.
Nevö (Fr. neveu, af Lat. nepos, se d. o.), brorson,
systerson.
Nexum betecknade i det fornromerska rättsväsendet
egentligen en symbolisk köpeafhandling i närvaro
af 5 fullgoda vittnen med anlitande af ett mynt
och en våg (per aes et libram). Det fick sedan en
särskild betydelse, nämligen af ett på samma sätt
ingånget kontrakt, hvarigenom gäldenären förpligtade
sig till att, om skulden ej kunde gäldas, borgenären
skulle ega genom manus injectio (se d. o.) göra honom
till sin skuldträl, hvarmed ock i äldre tider följde
rätten att sälja honom såsom slaf utom gränsen och
döda honom. Det fattigare folket led mycket genom
hårdheten af förbindelsen, och mer än en gång
föranleddes uppror genom misshandling af nexi
(sådana, som till följd af bristande betalning
kommit i borgenärernas våld). »Nexum» såsom form för
skuldförbindelse afskaffades 326 f. Kr. genom en lag
af tribunen Poetelius. R. Tdh.
Nexus (Lat.), sammanflätning, sammanhang.
Nexö, stad på sydöstra sidan af Bornholm,
med 1,999 innev, (1880), hvilka lefva af
fiske, landtbruk och handel. År 1884 egde N. 29
fartyg (deraf 1 ångare) med tillhopa 2,591 tons
drägtighet. Hamnen är dålig, men redden anlöpes ofta
af fartyg. I närheten finnes ett sandstensbrott.
E. Ebg.
Ney [nä], Michel, hertig af Elchingen, furste af
Moskva, fransk marskalk, född d. 10 Jan. 1769
i Saarlouis, var son af en tunnbindare och
tog 1787 såsom simpel karl anställning vid ett
husarregemente. Under revolutionskrigen (sedan 1792)
steg han raskt i graderna samt blef 1796 brigad-
och 1799 divisionsgeneral. Sistnämnda år kämpade han
under Masséna i Schweiz med stor utmärkelse (särskildt
bidrog han till segern vid Zürich) och skar 1800
nya lagrar under Moreau vid Hohenlinden. 1802–03
var han fransk minister hos Helvetiska republiken, i
hvilken egenskap han afslöt freden och mediationsakten
(Febr. 1803). 1804 utnämndes han till marskalk. Han
öppnade 1805 års krig med Österrike med segrar vid
Günzburg och Elchingen (d. 14 Okt.), hvilken senare
medförde Ulms kapitulation, samt ockuperade derefter
Tyrolen. Han deltog sedermera med sin kår i kriget mot
Preussen och Ryssland 1806–07 (eröfringen af Erfurt,
Magdeburg och Thorn) samt 1808–11 i striderna på
Pyreneiska halfön. På sistnämnda ställe utmärkte
han sig särskildt såsom chef för arriergardet
under återtåget från Portugal 1810. Vid utbrottet
af 1812 års krig mot Ryssland fick N. befälet öfver
3:dje armékåren och aflade lysande tapperhetsprof vid
Smolensk och Borodino (d. 7 Sept.). Hans hjeltemod
i sistnämnda slag skaffade honom titeln furste af
Moskva och epitetet le brave des braves (»den
tappraste bland de tappre»). Under återtåget
skördade han dock sina ärorikaste lagrar. Från
och med d. 2 Nov. 1812 stod han i spetsen för
arriergardet och måste gång på gång uthärda ryssarnas
djerfva anfall. Men särskildt vid Krasnoj (d. 5
Nov.) ådagalade han sin stora skicklighet, ehuru han
endast med förlust af nästan hela sin styrka lyckades
rädda sig från fångenskap. Äfven vid öfvergången
af floden Berezina (d. 26–29 Nov.) deltog han i
de förföljande ryssarnas uppehållande. I 1813 års
krig i Tyskland var N. åter med i spetsen för en
stark armékår. Med denna fick han hålla ut större
delen af dagen vid Gross-Görschen (Lützen), sändes
sedermera mot Berlin, men fick vända mot Bautzen, der
de förbundne preussarna och ryssarna måhända blifvit i
grund tillintetgjorda, om N. utan formlig befallning
förstått att utföra kejsarens plan. I slaget vid
Dresden förde N. på ett utmärkt sätt venstra flygeln,
men hans försök att med den mot svenske kronprinsen
Karl Johan afsända arméafdelningen taga Berlin
misslyckades efter motgången vid Dennewitz. I
striderna vid Leipzig (Okt. 1813) användes
N. personligen först på den södra, sedan på den östra
fronten. Under 1814 års fälttåg i Frankrike följde
han mest kejsaren. Efter dennes abdikation, hvilken
N. mycket ifrigt påyrkade, belönades han med höga
befattningar (bl. a. med pärskap) af konung Ludvig
XVIII. Han sändes 1815 med 4,000 man mot den från Elba
återkomne Napoleon, men gick öfver till honom. Under
fyra-dagars fälttåget i Belgien s. å. förde han
venstra flygeln, som gick mot Quatre-Bras, och stred
med förtviflans mod vid Waterloo utan att finna
döden. Napoleon gjorde sedan N. grofva beskyllningar
för hans verksamhet under detta fälttåg, men N. har
blifvit till fullo rättfärdigad. Efter nederlaget
sökte N. draga sig undan bourbonernas hämnd, men
greps under flykten till Schweiz, dömdes till döden,
oaktadt Berryers och Dupins lysande försvarstal,
och arkebuserades d. 7 Dec. 1815 i Paris (på
platsen bakom Luxembourg-trädgården, der hans
stod nu är rest). Hans Mémoires utgåfvos i två bd
1833. – N. saknade den blick för krigsrörelserna
i deras helhet och det initiativ som fordras af en
sjelfständigt opererande befälhafvare, men framför
sina trupper och på slagfältet egde han en härförares
allra bästa egenskaper. I sitt gifte med Aglaë Louise
Auguié de Lascans, Hortense Beauharnais’ väninna,
efterlemnade han 4 söner. Den äldste, Joseph Napoléon
(f. 1803, d. 1857), blef 1831 pär, var sedermera ifrig
bonapartist och utnämndes 1852 till senator. Den
yngste, Edgar (f. 1812, d. 1882), blef 1859
senator och 1863 divisionsgeneral. Familjen
fortlefver ännu i Frankrike.
C. O. N.
Ney [naj], Jenny, österrikisk operasångerska,
f. 1826, d. 1886, debuterade i Olmütz 1847 och
sjöng derefter i Prag, Lemberg, Wien, Dresden,
London, Berlin, Hannover och Göteborg. 1855 gifte
hon sig med skådespelaren E. Bürde och drog sig
några år derefter tillbaka från scenen. Hennes fack
var dramatiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
