- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1061-1062

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nial Thorgeirson. Se Njål - Nianfors, kapellförsamling i Gefleborgs län - Nibe, dansk stad i Nörrejylland, Aalborgs amt - Nibelius, Gustaf - Nibelungenlied l. Der nibelunge not, ett stort tyskt folk-epos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nial Thorgeirson. Se Njål.

Nianfors, kapellförsamling i Gefleborgs län, delad
mellan Enångers tingslag, Forsa tingslag samt Arbrå
och Jerfsö tingslag. 422 innev. (1886). Kapell till
Enånger, Upsala stift, Helsinglands Norra kontrakt.

Nibe, dansk stad i Nörrejylland, Aalborgs amt, ligger
vid södra sidan af Limfjorden, hvars breda fjärd
utanför staden kallas Nibe bredning, 20 km. s. v. om
Aalborg. 1,493 innev. (1880). N. led mycket genom
Vesterhafvets genombrott 1825 och uppkomsten
af Aggerkanalen, hvarvid sillfisket i fjorden
upphörde. Dock är fiske ännu en vigtig näringsgren. År
1884 egde staden 5 fartyg af tillsammans 466 tons,
en yllefabrik och två brännerier. N., från början
ett fiskeläge, erhöll stadsrättigheter 1727.
E. Ebg.

Nibelius, Gustaf, biskop, föddes i Grangärde,
Dalarne, d. 18 Juni 1789, blef student i Upsala
1807 och filos. magister 1812. S. å. mottog han
befattningen som lärare för svenska ministerns
i London, v. Rehausens, barn och vistades der i
fem år. 1817 blef han teol. kandidat, 1818 prest
och docent, 1820 teol. licentiat, 1822 lektor i
filosofi vid Vesterås gymnasium, 1827 kyrkoherde
i Hubbo prebendepastorat och 1829 i Skerikes
samt 1831 teol. doktor. N. utnämndes 1833 till
kyrkoherde i Fellingsbro (tilltr. 1835). 1834,
då han valdes till riksdagsman, började han sin
politiska bana, under hvilken han till en början
ansågs tillhöra oppositionen inom sitt stånd samt
alltid uppträdde med sjelfständighet och kraft. 1839
nämndes N. till biskop i Vesterås. I detta ämbete vann
han odelad aktning och vördnad genom sin allvarliga,
kraftfulla och redbara personlighet samt den gagnande,
om ock ej särdeles reformerande verksamhet han
utöfvade inom sitt stift. Också voro sorgen och
saknaden allmänna, då N. vid en lustfärd under en
vistelse i Strömstad drunknade d. 14 Juli 1849.
-rn.

Nibelungenlied [-lit] l. Der nibelunge not, ett
stort tyskt folk-epos, i 12:te årh. affattadt
på medelhögtysk munart, besjunger ett sagoämne,
som från början tillhört hela den germanska
stammen. Denna saga har, tyckes det, ursprungligen
varit mytisk, men sedermera ombildats till hjeltesaga
och uppblandats med historiska beståndsdelar
(från folkvandringstiden). Den intager en vigtig
plats äfven i fornnordiska literaturen, hvarest
den mera fragmentariskt förtäljes i den äldre
eddans hjeltesånger, i Valsung-Niflunga-sagan
och Didriks-sagan (se d. o.). – Den egentliga
hufvudpersonen i N. är den sköna Krimhild
(eddaqvädenas Gudrun), som i Burgunds hufvudstad,
Worms, vid Rhen, vistas hos sina bröder konung Gunther
(den historiske Gundikar), Gernot och Giselher. Dit
kommer i friareärenden tronföljaren i Nederländerna,
den härlige hjelten Sigfrid (de nordiska sägnernas
Sigurd Fåfnesbane), egare till den ofärdbringande
nibelung-skatten, hvilken han tagit från herskarna i
nibelungarnas land. (Det omtalas äfven, att Sigfrid
dödat en drake och genom bad i dess blod
blifvit i det närmaste osårbar.) Sigfrid bistår
de bargundiske furstarna mot en fientlig härsmakt
och tillhandagår Gunther, då denne giljar till
den stolta, jättestarka drottning-mön Brunhild af
Isenland. Sedan Sigfrid, insvept i sin kappa, som
gör osynlig, hjelpt honom att öfvervinna henne i
idrottslekar, följer hon Gunther till Burgund. Men
under bröllopsnatten binder hon honom skymfligen, och
Sigfrid måste följande natt för hans räkning kufva
den motspänstiga. Samtidigt har Krimhild gifvits
till äkta åt Sigfrid, och de lefva 12 år ostördt
lyckliga i hans rike, tills de på en inbjudning gästa
fränderna i Worms. Der väcker Brunhild en lidelsefull
tvist med Krimhild om deras gemålers företräden. I
häftigheten låter Krimhild henne veta, att det var
Svgfrid och ej Gunther, som hade brottats med henne i
brudkammaren. Förgäfves söker Sigfrid medla. Brunhild
är för djupt förolämpad och besluter att han skall
dö. Hagen, den stridsfärdigaste af de burgundiske
vasallerna, åtager sig att föröfva ogerningen. Han
lockar ut af Krimhild, att hennes make är sårbar på
ett ställe mellan skuldrorna, och sticker lömskt ihjel
honom under en jagt. Öfverväldigad af sorg, rufvar
Krimhild på hämdtankar, hvilka vinna ytterligare
näring, då man låtit föra nibelung-skatten till Worms
och Hagen sänkt större delen deraf i Rhen. (Såsom
innehafvare af skatten kallas burgunderna derefter
för nibelungar.) Efter 12 år antager Krimhild ett
giftermålsanbud från den hunniske konungen Etzel
(Attila); och sedan hon i sin nya ställning
förvärfvat nog inflytande för att sätta i verket
sin hämd mot Hagen, låter hon Etzel inbjuda Gunther
med följe till Ungern. Trots onda förebud draga
burgunderna dit i stort antal, men anfallas kort
efter framkomsten af krigareskaror, som Krimhild
eggar mot Hagen. Och då det ena våldsdådet drager i
sitt följe det andra, förgöras samtliga burgunderna
efter skiftesrika, fasaväckande strider. Slutligen
äro Gunther och Hagen de ende qvarlefvande. De
besegras af Dietrich (östgotiske konungen Teoderik)
och fängslas. Krimhild befaller Hagen att yppa
stället, hvarest nibelung-skatten är nedsänkt; och
då han vägrar att göra det, så länge någon af hans
herrar lefver, bär hon in till honom sin broder
Guntners afhuggna hufvud. Men då ropar Hagen, att
han nu är ensam om hemligheten och att hon aldrig
skall få den afslöjad. Då dräper Krimhild honom med
Sigfrids svärd. Omedelbart derefter hugges hon sjelf
till döds af den gamle östgotiske kämpen Hildebrand,
som upprörts öfver den förr så milda qvinnans grymhet.

Nibelungenlied är delad i 39 sånger (»âventiuren»)
och innehåller 2,440 strofer om 4 versrader, som äro
parvis rimmade. Hvarje versrad är af en cesur
delad i två hälfter. Den s. k. Nibelungenstrofens
metriska grundform är jamben. Såsom exempel på
versslaget och språket meddelas följande strof ur
9:de »âventiure»:

Der stolze küene recke | zuo sîner muoter sprach
unt ouch zuo sîner swester | dâ er si beide sach:
uns is komen Sîfrit | der helt ûz Niderlant,
in hât mîn bruoder Gunther | ze Rîne her von im gesant.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0537.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free