- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1073-1074

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nickelarsenik-kis. Se Nickelglans - Nickele (Nickelle). 1. Isack van N. - Nickele. 2. Jan van N. - Nickele. 3. Jacoba Maria van N. - Nickelglans (arseniknickelglans, nickelarsenik-kis, gersdorffit), miner. - Nickelhaltig magnetkis (se Magnetkis), miner., innehåller ofta något nickel - Nickelin, miner. Se Kopparnickel - Nickelkis (hårkis, millerit), miner. - Nickhake. Se Nicka - Nickt (nicht), gul nickt, semina Lycopodii, farmak., med., kallas sporerna af flere till lummerslägtet hörande arter - Nicodemus. Se Nikodemus - Nicol. Se Nicols prisma - Nicol, Erskine

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Nickelarsenik-kis. Se Nickelglans.

Nickele (Nickelle). 1. Isack van N., holländsk
målare, var verksam omkr. midten af 1600-talet samt
målade interiörer och perspektiv. I Louvre finnes af
honom en tafla, Vestibul i ett palats.
– 2. Jan van N., holländsk målare, den förres son,
f. i Haarlem 1649, var lärjunge af sin fader och började med
att måla interiörer af kyrkor, men öfvergick sedan
till landskapet och sökte att efterlikna Karel
du Jardin. Han vistades en tid i Düsseldorf vid
hofvet, sedan i Hessen-Kassel, der han dog 1716. –
3. Jacoba Maria van N., holländsk målarinna, den
föregåendes dotter, f. omkr. 1690, gift med en målare
Willem Troost, var lärjunge af sin fader och Herman
van der Myn. Hon målade efter naturen blommor och
frukter, och hennes arbeten sägas hafva varit mycket
eftersökta. C. R. N.

Nickelglans (arseniknickelglans, nickelarsenik-kis,
gersdorffit
), miner., en nickelmalm, som innehåller
nickel, arsenik och svafvel, kristalliserar stundom
och då i reguliera systemet såsom oktaeder, kub
eller pentagon-dodekaëder, men förekommer mest derb
med kornig textur, har tydliga kubiska genomgångar
och ojämnt brott, är spröd samt har en hårdhet =
5,5 och eg. vigt = 6,0–6,7. Färgen är silfverhvit,
med dragning åt stålgrå, anlöpande gråsvart och
med gråsvart streck. Dess kemiska sammansättning är
vanligen Ni. As . S, motsvarande 35,1 Ni, 45,5 As,
19,4 S, der något jern och kobolt alltid ersätta
nickeln. Nickelglans löses i salpetersyra under
afskiljande af svafvel och arseniksyrlighet samt
gifver lösningen en grön färg. Den förekommer vid
Los i Helsingland, dessutom i Steiermark, Harz,
Müsen och på några andra ställen i Tyskland. Den har
blifvit funnen äfven i Pennsylvania i Nord-Amerika.
Hj. Sj.

Nickelhaltig magnetkis (se Magnetkis), miner.,
innehåller ofta något nickel. Då nickelhalten uppgår
till 1 à 2 proc. eller mera, anses magnetkisen kunna
med fördel tillgodogöras såsom nickelmalm, detta dock
beroende på det pris, som den metalliska nickeln
för tillfället betingar på verldsmarknaden. Detta
pris har under senaste årtiondena vexlat mycket
till följd af i utlandet nyupptäckta nickelhaltiga
mineral. Af 139 undersökta magnetkiser från olika
lokaler, deraf 108 st. från Skandinavien, innehålla
12 öfver 2 proc. nickel, 3 mellan 1 och 2 proc.,
29 mellan 1,0 och 0,1 proc., 18 mellan 0,1 och 0,01
proc. samt 77 endast spår af eller ingen nickel,
hvaraf synes, att mindre än 1/10 kunna anses vara
användbara, men att öfriga 9/10 icke enligt nu kända
metoder kunna för tekniken göras användbara. En
högre nickelhalt af 1,5 à 2 proc. hos magnetkisen är
således sällsynt, t. ex. den vid Klefva i Småland med
3 proc., den vid Slättberget i Dalarna med 2 proc.,
Modum i Norge med 2,8 proc. Den från Gap Mine i
Pennsylvania i Nord-Amerika, som uppgifves hålla 5,6,
och den från Inverary i Skotland med 7,1 proc. äro
således mycket ovanliga, och det kan misstänkas,
att de äro inblandade med jernnickelkis eller annat
nickelhaltigt mineral. Hj. Sj.

Nickelin, miner. Se Kopparnickel.

Nickelkis (hårkis, millerit), miner., en, förening
mellan nickel och svafvel med sammansättningen Ni S,
motsvarande 64,5 Ni och 35,5 S, kristalliserar
i hexagonala prismer, som hafva en romboedisk
afslutning och förekomma vanligen i ytterst tunna,
hårfina eller nålformiga kristaller, som äro oredigt
grupperade eller hoptofvade. Färgen är mässingsgul
till speisgul, ofta anlöpt till brokig eller
grå. Nickelkisen är spröd, har en hårdhet = 3,5
och eg. v. = 5,26–5,30 samt gifver, löst i klorväte-
eller salpetersyra, en grön lösning. – Den förekommer
vid Joachimsthal och Przibram i Böhmen, Reichelsdorf,
Dortmund och Bochum och på flere andra ställen i
Tyskland, dock alltid sparsamt, samt är äfven funnen
i Nord-Amerika vid Gap Mine, i Pennsylvania, och
Stirling Mine, Antwerp, New York. Der nickelkisen
förekommer i tillräcklig mängd, begagnas den såsom
nickelmalm. Den är då vanligen åtföljd af andra
svafvelmetaller, såsom magnetkis eller svafvel-
och kopparkis. Hj. Sj.

Nickhake. Se Nicka.

Nickt (nicht), gul nickt (af T. nicht, intet;
jfr Nihilum album), semina Lycopodii (sulphur
vegetabile
), farmak., med., kallas sporerna af flere
till lummerslägtet, Lycopodium L., hörande arter,
förnämligast L. clavatum L., L. annotinum och
L. complanatum L. (se Lummerslägtet). Drogen
bör bestå af sporer fria från främmande
inblandningar. Hvarje spor är skyddad af två
hinnor. Den yttre hinnan är blekt gul och ger brun
reaktion med jod, då deremot den inre hinnan blir
blå af detta reagens och således visar sig vara
stärkelseartad. Nickt är ett mycket lätt, fint,
blekgult pulver (på tyska heter det hexenmehl eller
bärlappsamen) som simmar på och icke blandar sig
med vatten på grund af ett fett, som i ytterst
tunnt lager öfverdrager ytan. Om detta fett
genom eter eller alkohol borttages, eller om drogen
länge rifves i en mortel, så blandar nicktet sig
med vatten. Kastadt löst i en låga, antändes det
hastigt och bildar en häftigt uppfladdrande,
snart slocknande flamma, hvarför det nyttjas å
teatrarna för att framkalla blixtlika sken eller
stora, ofarliga lågor. Förbränningen sker under
ett fräsande ljud genom de små spormembranernas
söndersprängande af hettan. Förfalskningar af nickt
med svafvelblomma, frömjöl af tall och af flere
andra växter samt genom inblandning af krita och
magnesia hafva förekommit, men upptäckas lätt medelst
mikroskopet och genom kemiska reagentier. Nickt
begagnas allmänt till att beströ piller (för att
hindra dem att klibba tillsammans) samt till puder
öfver såriga ytor eller i djupa hudveck hos späda
barn. Det har äfven begagnats i blåskatarrer.
O. T. S.

Nicodemus. Se Nikodemos.

Nicol. Se Nicols prisma.

Nicol, Erskine, skotsk målare, f. 1825 Leith,
började sina studier i Edinburgh och begaf sig 1846
till Dublin, der han verkade som porträttmålare och
studerade irländarnas folklif, hvilket han sedan
skildrade med stor framgång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0543.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free