- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1077-1078

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nicolai, Willem Frederik Gerard - Nicolai, psevdonym för den danske författaren H. Scharling - Nicolaïe, Louis François - Nicolaus Albanensis (d. v. s. N. af Alba, biskopsstift uti Italien), påflig legat till Sverige 1152. Se Hadrianus, påfvar 4 - Nicolaus Allonis. Se Nils Allesson - Nicolaus Cusanus. Se Cusanus - Nicolaus Damascenus, forngrekisk lärd och skriftställare från Damaskus i Syrien - Nicolaus Hermanni. Se Nils Hermansson - Nicolaus Lyranus. Se Lyra, N. de - Nicolaus Marci. Se Nils Markusson - Nicolaus Olai Bothniensis. Se Olai, N. - Nicolaus Ragvaldi. Se Nils Ragvaldsson - Nicolay, Ludwig Heinrich von - 1. Nicolaysen, Nicolay - 2. Nicolaysen, Julius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

samt framförallt genom oratoriet Bonifacius.
A. L.

Nicolai, psevdonym för den danske författaren
H. Scharling.

Nicolaïe, Louis François, fransk
teaterförfattare, känd under namnet Clairville, f. i
Lyon 1811, af skådespelarefamilj, började uppträda
på tiljan vid tio års ålder och fick redan i sitt
nittonde år pjeser uppförda å vådevillteatrarna i
Paris. Han författade (ensam eller i bolag med
Dennery, Dumanoir, Mélesville, Siraudin, Thiboust
o. a.) mera än 250 lustspel, féerier o. s. v. Dessa
alsters lättlynthet och komiska fart jämte fyndiga
kupletter, ordlekar och vågade tvetydigheter
tillvunne dem mycket bifall. Såsom prof på dem
må tjena 1842 et 1942 (»1846 och 1946», imit. af
Aug. Blanche, 1846), Satan, ou le diable à Paris
(1844; »En engel från afgrunden», 1845), La propriété
c’est le vol
(1848), La queue du diable (»Hin ondes
skägg», 1855), L’abbé galant (»Abbéen på äfventyr»,
1859), Lully, ou les petits violons de Mademoiselle
(»Lulli och Quinault», 1859), La corde sensible (»Den
svaga sidan», 1859), Le déluge universel (1865),
Mesdames Montanbrèche (1866; »Fruarna Montanbrèche»)
samt texten till Lecocqs operetter La fille de madame
Angot
(1872; »Madame Angots dotter»), och Les cent
vierges
(1872; »De hundra jungfrurna»). N. dog i
Paris 1879.

Nicolaus Albanensis (d. v. s. N. af Alba,
biskopsstift uti Italien), påflig legat till Sverige
1152. Se Hadrianus, påfvar 4.

Nicolaus Allonis. Se Nils Allesson.

Nicolaus Cusanus. Se Cusanus.

Nicolaus Damascenus, forngrekisk lärd och
skriftställare från Damaskus i Syrien, var samtida
med kejsar Augustus samt vän och rådgifvare åt den
judiske konungen Herodes den store. Att döma af de
många uppgifterna om hans arbeten, och så vida icke
dessa i sjelfva verket äro att tillskrifva flere
författare med samma namn, synes N. D. hafva varit
en synnerligen alstringsrik skriftställare både i
poesi och prosa. Ryktbarast bland hans arbeten är en
allmän verldshistoria i 144 (enligt annan uppgift 80)
böcker, hvaraf ännu finnas i behåll många fragment,
fullständigast utgifna af Dindorf i samlingen
»Historici graeci minores» (I, 1870).
A. M. A.

Nicolaus Hermanni. Se Nils Hermansson.

Nicolaus Lyranus. Se Lyra, N. de.

Nicolaus Marci. Se Nils Markusson.

Nicolaus Olai Bothniensis. Se Olai, N.

Nicolaus Ragvaldi. Se Nils Ragvaldsson.

Nicolay, Ludwig Heinrich von, friherre, tysk
författare, föddes d. 27 Dec. 1737 i Strassburg och
blef professor derstädes, men bosatte sig 1769 i
Ryssland, dit han kallades såsom lärare för dåvarande
storfursten, sedermera kejsaren Paul I. Han blef
1798 direktör för kejserliga vetenskapsakademien
och upphöjdes i ryskt friherrligt stånd. Död d. 28
Nov. 1820. N. har ett namn såsom tysk prosaiker och
diktare. Han utgaf Vermischte gedichte und prosaische
schriften
(8 d.. 1792–1810) och Theatralische werke (2 d.,
1811). På det lilla godset Monrepos invid Viborg,
som han inköpte, och å hvilket han 1802 af kejsar
Paul erhöll fulla donationsinnehafvare-rättigheter,
gjorde han dyrbara park- och trädgårdsanläggningar,
hvilka sedermera blifvit med omsorg underhållna och
utvidgade. Han besjöng i en idyllisk dikt (utg. i
Viborg 1875) denna hvilostad, der han tillbragte sin
ålderdoms dagar. M. G. S.

1. Nicolaysen, Nicolay, norsk arkeolog
och historiker, född i Bergen d. 12 April 1817,
tog 1841 juridisk examen, men egnade sig derefter
åt historiska och arkeologiska forskningar, för
hvilka han också 1850 lemnade den underordnade
tjenst han dittills innehaft. En derpå följande
anställning i ett af departementen förmådde ej
häller qvarhålla honom, och sedan 1860 har han
lefvat uteslutande för vetenskapen såsom antiqvarie
med ett anslag ur statskassan. N:s verksamhet
har varit nära förbunden med den 1844 stiftade
»Forening til norske fortidsmindesmserkers
bevaring», som hvars nitiske ordförande han
verkat alltsedan 1851. Hans arbete för undersökning
och bevarande af Norges fornminnen har varit i hög
grad förtjenstfullt och i många fall epokgörande.
Ett systematiskt studium af medeltidens konst i
Norge möjliggjordes först på grundvalen af de rika
fornlemningar han framdragit i ljuset, så t. ex. genom
utgräfningarna af Munkelivkloster i Bergen, af Maria-
och Halvardskyrkorna i Kristiania (Oslo) m. fl., samt
tillvaratagandet af dyrbara prof af den gamla
norska träarkitekturen. Hvad han sålunda räddat
undan glömska och förgängelse föreligger nu i
planschverken Mindesmærker af middelalderens kunst i
Norge
(1854), Norske bygninger fra fortiden (I–III,
1863–80) och Kunst og haandværk fra Norges fortid
(1881, ej afslutadt). År 1880 ledde
N. utgifningen af det bekanta vikingaskeppet på
Gokstad vid Sandefjord, om hvilket i sitt slag
enastående fynd han 1882 lemnade en beskrifning.
Han utgaf 1862–66 Norske fornlevninger, en
topografiskt ordnad förteckning å byggnader, ruiner,
jordfynd o. s. v., hvilken sedan ständigt riktats med
bidrag af hans hand i ofvannämnda förenings
årsberättelser, som blifvit en ledande
antiqvarisk tidskrift för Norge. N. har också äran
af konstindustrimuséets i Kristiania tillkomst,
liksom han öfver hufvud taget mycket bidragit till
smakens utveckling inom den norska industrien. Vid
sidan om denna sin verksamhet har han arbetat
äfven som historiker och utgifvit med offentligt
understöd Norske stiftelser (I–IV, 1858–75), en
samling gåfvobref och testamenten till offentliga
inrättningar. 1858–70 utgaf han Norske magazin
(I–III) till belysning af Norges historia efter
reformationen och 1878 en upplaga af Bergens äldsta
»borgerbog» för tiden 1550–1751. Vid den
nu pågående restaureringen af Trondhjems domkyrka
har han haft stort inflytande på arbetet.
Y. N.

2. Nicolaysen, Julius, norsk läkare, den
föregåendes broder, född i Bergen d. 31 Juli

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0545.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free