- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / 1800-talsutgåvan. 11. Militärkonventioner - Nådaval /
1089-1090

(1887) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nielsen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

serie föreläsningar, som han 1867 höll vid
universitetet i Kristiania: Om hindringer
og betingelser for det aandelige liv i nutiden

(utg. 1868), och i sin Religionsphilosophie (1869). Den
kritiserades från såväl teologisk som annan ståndpunkt
af Martensen, H. Bröchner, G. Brandes och i Sverige af
Axel Nyblaeus (»Om den religiösa tron och vetandet»,
1872). N. utgaf dessutom Natur og aand. Bidrag
til en med physiken stemmende naturphilosophie

(1873), Almindelig videnskabslære i grundtræk
(1880) och en hel mängd propedevtiska skrifter
till de studerandes tjenst. Också utöfvade han i
vida kretsar ett i hög grad väckande inflytande
genom sina folkliga föredrag, i hvilka han förenade
genialitet med en flödande vältalighet. Under sina
sista år slöt N. sig allt närmare Grundtvigs kyrkliga
riktning. År 1883 tog han afsked från sitt ämbete
på grund af vacklande helsa. Han afled i Köpenhamn
d. 30 Sept. 1884. H. Höffding.

1. Nielsen [ni’l-], Carsten Tank, norsk
ämbetsman, född i Kristiania d. 18 Dec. 1818, blef
1837 officer i norska marinen och några år derefter
anställd vid fyrväsendet, om hvars utveckling i
Norge han inlagt stor förtjenst. År 1855 blef
han chef för norska telegrafväsendet, hvars såväl
grundläggning som utveckling äro hans verk, och han
har deltagit i alla kongresser, som afsett ordnandet
af dithörande internationella angelägenheter.
N. har också skrifvit åtskilliga afhandlingar i
telegrafväsendet, mest i tyska tidskrifter. Såsom
ordförande i den k. komitén för hamnarbeten,
hvilken 1879–81 undersökte Norges kuster, har han
till hufvudsaklig del uppgjort planen för sedermera
verkställda arbeten af detta slag.

2. Nielsen [ni’l-], Yngvar, norsk historiker,
den föregåendes son, född i Arendal d. 29
Juli 1843, blef filologie kandidat i
Kristiania 1865, var 1869–78 assistent i
norska riksarkivet och 1877–78 bibliotekarie vid
Deichmannska biblioteket i Kristiania samt blef
sistnämnda år föreståndare för universitetets
etnografiska samling samt stipendiat i historia
och geografi. I en mängd skrifter och afhandlingar
har han behandlat sitt fäderneslands och delvis äfven
Sveriges historia under 19:de århundradet: Breve fra
grev H. H. von Essen til Karl Johan
(1867), Bidrag
til Norges og Sveriges historie 1812–1816
(1869),
Grev Sandels’ statholderskab 1818–1827 (1873),
Grev von Platens statholderskab 1827–1829 (1875),
Norges historie efter 1814 (I, 1882; II, 1887;
ej afslutadt), Bidrag til Norges historie i 1814
(2 bd, 1882–86), Stormagternes forhold til Norge
og Sverige 1815–1819
(1886), Aktmæssige bidrag
til Sveriges historie 1812–1813
(1877), Bidrag til
Nordens historie 1813–1814
(1878), Indberetninger fra
de österrigske gesandter i Kjöbenhavn 1807–1812

(1882), Kielerfreden (1886). I sammanhang härmed
må också nämnas hans 1882 och följande år
utgifna polemiska skrifter mot professor J. E. Sars,
angående de historiska förutsättningarna för
1814 års händelser i Norge. Härtill komma vidare
hans stora biografisk-historiska verk Grev Herman
Wedel-Jarlsberg og hans samtid
1779–1840
(hvars första band föreligger färdigt till
utgifning, och som är afsedt att sprida nytt ljus
öfver förberedelserna till unionen 1814). År 1880
utgaf han Det norske rigsraad, som förskaffade honom
doktorsgraden vid Kristiania universitet. Äfven i
andra arbeten har han behandlat norska samhälls- och
författningsfrågor under medeltiden. År 1877 utgaf han
Bergen fra de ældste tider indtil nutiden, hvilket
förde honom in på studiet af Hanseförbundets historia,
som han derefter riktade med flere bidrag. Norges
inre historia under 17:de årh. har N. belyst i Jens
Bjelke til Östraat
(1872), till hvilket arbete sluter
sig en rad smärre afhandlingar i »Norsk historisk
tidsskrift». Samma tidskrift innehåller äfven en
utförlig afhandling af N. om Gustaf III:s norska
politik. År 1885 utgaf han Biskop Jens Nilssöns
visitatsböger og reiseoptegnelser 1574–1597
(se
Nilssön, Jens) samt behandlade i den utförliga
inledningen om författarens lefnad åtskilliga delar
af Norges historia under 16:de årh. I Reisebreve
og folkelivsstudier
(1881) och Træk af den norske
bondestands kulturudvikling
(1882) har N. meddelat
en följd af iakttagelser öfver allmogelifvet i Norge
förr och nu, till hvars ytterligare belysning tjena
de etnografiska samlingar, som genom hans bemödanden
kommit till stånd. Ett mycket spridt arbete är N:s
1874 utgifna Reisehaandbog över Norge, hvilken intill
1887 utkommit i 5 tyska, 4 norska och 1 engelsk
upplaga. Till samma gren af literaturen hör Rundt Norge
(1882; »Genom Norge» s. å.), som innehåller en del af
hans iakttagelser under de resor han sedan 1859 nästan
hvarje sommar företagit i sitt fädernesland. År 1882
erhöll N. i uppdrag att i förening med direktören för
Norges statistiska centralbyrå A. N. Kiær utarbeta
en statistisk-topografisk beskrifning, »Norges land
og folk»; men då stortinget 1884 fattade ett beslut,
genom hvilket han förhindrades att utsätta sitt
namn på titelbladet, afsade han sig all befattning
dermed. Utom sina resor i Norge har N. ofta företagit
längre och kortare resor i Sverige, Danmark, Holland,
Tyskland, Schweiz och Italien dels i historiskt, dels
i geografiskt syfte. Han har äfven i flere uppsatser,
bl. a. i »Norsk statsökonoinisk tidsskrift» för 1887,
upptagit frågan om den främmande turisttrafiken i
Norge och dess ekonomiska betydelse för landet. År
1880 utgaf N. en afhandling om Norges bebyggande från
600 , intill 1,000 m. öfver hafvet. Sedan 1887
redigerar han tillsammans med professor Ludvig Daac
»Vidar», en konservativ tidskrift för vetenskap,
literatur och politik. Såsom talare har han på
en rad af folkmöten försvarat det konservativa
partiets åsigter, och då detsamma under sommaren
1884 organiserade sig, invaldes N. i de konservativa
föreningarnas centralstyrelse.

Nielsen [ni’l-], Augusta Vilhelmina, dansk dansös,
f. d. 26 Febr. 1824 i Köpenhamn, utbildades af
Aug. Bournonville och vann redan vid sitt första
uppträdande (1839) stort bifall. Äfven i Paris hade
hon 1842 lysande framgång, men redan 1849 lemnade
hon scenen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:45:29 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfak/0551.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free